<p>Examensarbetet har bestått i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehåller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet är således att informera allmänheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förståelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare är Eskilstuna Turistbyrå.</p><p>Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnärer och undersökningar på Internet sökt information om verken och konstnärerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.</p><p>Konstrundan är inte helt färdig att användas av allmänheten. Det beror på de avgränsningar jag gjort som innebär att jag koncentrerat mig på att författa texterna med avseende på beskrivningar av skulpturerna och konstnärerna. Bilder och layout är sekundärt. Tanken är att slutresultatet ska ligga som en PDF-fil på nätet så att intresserade ska kunna ladda hem den direkt till datorn. Detta beror på flera faktorer som till exempel tillgänglighet och ekonomi.</p><p>Resultatet av examensarbetet är en konstrunda som enligt utprovningarna innehåller intressanta fakta om konstverk och konstnärer och som skapar intresse för konst även hos den som tidigare inte varit konstintresserad.</p>

<p>En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.</p><p>Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material.</p><p>Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen.</p>

<p>Idag kan man hitta hårdrocksskivor i många butiker som Åhléns och COOP Forum. Dessutom kan man beställa skivor över nätet från företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt från skivbolag.</p><p>För hårdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hårdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmärksamhet och köpkraft. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en hårdrocksestetik som omslagsartister bör använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i så fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartläggning enligt informationsdesignämnets principer.</p><p>Målgruppen för arbetet är de som tar fram omslag till konsumentgruppen.</p><p>Konsumentgruppen är de som köper hårdrocksskivor. Min metod bör kunna tillämpas på andra områden/målgrupper/konsumentgrupper.</p><p>Min frågeställning lyder: Finns det en hårdrocksestetik som omslagsartister måste använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i så fall beskrivas?</p><p>I denna uppsats ser jag på hårdrocken som en enda genre och avgränsar min undersökning till cd-omslagens framsidor. Jag har arbetat enligt en induktiv metod med mina undersökningar. Om det finns en hårdrocksestetik så bör, förutom hårdrockare, även icke-hårdrockare ha en viss kunskap om denna. Därför inkluderades även icke-hårdrockare i min undersökning. Fokus ligger dock på hårdrockarna. De kvalitativa metoderna jag använde mig av är intervjuer, studie av cd-omslag, och fokusgrupper. Den kvantitativa metoden genomförde jag i form av enkätundersökningar. Hårdrockarnas sammantagna svar i undersökningarna använde jag till en mallbeskrivning, som bör kommunicera direkt till sin avsedda konsumentgrupp. Jag använde informationsdesignämnet som teoretisk referensram.</p><p>Enligt mina undersökningar finns något som kan kallas för hårdrocksestetik. Ett cd-omslag som riktar sig till hårdrockare som konsumentgrupp ska enligt denna undersökning generellt sett ha bandlogotypen placerad centrerad i den övre horisontella tredjedelen. Skivtiteln bör vara placerad i den nedre horisontella tredjedelen och ha en centrerad, symmetrisk relation till logotypen.</p><p>Bandets logotyp ska vara lätt att tyda och genom sitt utförande visa vilken typ av musik bandet spelar. Skivtiteln bör ha en koppling till omslagsmotivet samt textinnehållet. Motivet ska helst vara en målning, alternativt en blandning av tekniker. Färgvalet bör vara kontrastrikt med betoning på mörka färger.</p><p>Händelsecentrum i omslagsmotivet bör ligga i mitten. Omslaget ska helst vara detaljerat utan att vara plottrigt. Det bör vara originellt men ändå berätta vilken hårdrocksgenre som finns på skivan. Det är viktigt att eftersträva ett bra skivomslag då ett omslag som ser ”rätt” ut gör helhetsupplevelsen bättre, stärker bandets varumärke och skapar intresse för musiken.</p>

<p>Access to correct and updated intelligence about our environment is in an increasingly degree considered important in the private as well as in the public sector. At Mälardalens University, competitive intelligence as an area of research is closely related to Information Design - a multidisciplinary consideration which goal is to improve the receiver´s understanding of intended messages. This study was conducted in order to find out how Information Design was represented</p><p>in different kinds of literature regarding Competitive Intelligence. Also, it describes the main focus areas concerning Competitive Intelligence in the same literature. Through an explorative "pearl-growing" method combined with searches through referrals, 60 different sources provide a broad basis for analysis. Results state that considerable differences between the sources exist regarding approach and focus, although some major similarities are visible as well. However, in the examined literature, Information Design reveals itself as a subject of slight importance at best.</p> / <p>Tillgång till korrekta och uppdaterade underrättelser om vår omvärld betraktas i allt högre grad som viktigt i såväl den privata som den offentliga sektorn. Vid Mälardalens Högskola relateras omvärldsanalys som vetenskapsområde till Informationsdesign - en tvärvetenskaplig disciplin vars mål är att öka förståelsen hos mottagaren av avsiktliga meddelanden. Studien genomfördes för att ta reda på hur informationsdesign behandlades i olika slags litteratur om omvärldsanalys. Dessutom beskriver den huvudsakliga fokusområden kring omvärldsanalys i samma litteratur. Genom en explorativ ”pearl-growing”-metod kombinerad med referenssökningar ger 60 olika</p><p>källor en bred bas för analys. Enligt resultaten finns avsevärda skillnader mellan källorna beträffande infallsvinkel och fokus, även om en del stora likheter också är synliga. Informationsdesign, emellertid, visar sig i den undersökta litteraturen vara ett område av i bästa fall underordnad betydelse.</p>

<p>Grafiskt Centrum i Tumba är ett center för utbildningar och verksamheter inom media, IT, 3D-animation och grafisk verksamhet. I byggnaden bedrivs gymnasie-utbildningar och kvalificerade vuxenutbildningar. Man har även lokaler för konfe-renser, konsultverksamheter och en lunchrestaurang. Examensarbetets syfte var att utforma ett förslag till en ny miljö i Grafiskt Centrums entréhall. Miljön ska vara informativ och kommunicera de resurser och den kreativa verksamhet som bedrivs i byggnaden. Entréhallen är en tre våningar hög ljusgård som sträcker sig genom hela byggnaden. Den upplevs idag ofta som mörk och ödslig och den utnyttjas inte tillräckligt för att sprida information om vad man gör i byggnaden. Huvudfrågan som besvaras i arbete är: Hur kan miljön i Grafiskt Centrums entréhall förändras så att den kommunicerar den verksamhet som bedrivs där?</p>

<p>Vallby Friluftsmuseums museichef Katarina Frost gav oss i uppgift att göra en informationskarta till museets entré eftersom deras ursprungliga informationsmaterial enligt henne är inaktuellt och icke funktionellt.</p><p>De ville också att vi skulle ta fram skissförslag på hur informationsskyltar inom området skulle kunna se ut. Vi utvärderade museets ursprungliga informationsmaterial med hjälp av en enkätundersökning som visade att det är långt ifrån fungerande.</p><p>Efter att vi hade producerat den nya informationskartan gjorde vi ytterligare en enkätundersökning och resultatet blev att utprovningspersonerna kunde navigera betydligt bättre inom museiområdet. Vi gjorde även skissförslag på informationsskyltarna. Samtliga informationsskyltar skulle tillsammans kunna bilda en väl fungerande skyltning som skulle resultera i att museets besökare</p><p>skulle kunna utnyttja museet ytterligare. Detta skulle förmodligen innebära att museets besökare upplevde att ett större utbud finns att tillgå och därmed ge större kunskap.</p>

<p>Den här uppsatsen redovisar hur utställningen med namnet ”Toppmötet och debatten går</p><p>vidare…” producerades av Riksutställningar och sedan användes av Eskilstuna museer</p><p>och CuLTUREN i Västerås. Utställningen visades på Fristadstorget i Eskilstuna och på</p><p>Sigmatorget i Västerås under februari och mars 2003. Utställningen hade EU-toppmötet</p><p>2001 och de så kallade Göteborgskravallerna som tema. Uppsatsen visar hur en</p><p>demokratifråga kan lyftas fram och bearbetas genom informationsdesign i</p><p>utställningsform. Uppsatsen försöker vidare visa vilken funktion utställningen hade i den</p><p>offentliga samhällsdebatten om händelserna i Göteborg.</p>

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma.</p><p>För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg.</p><p>Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.</p>

<p>Hur kan man använda sig av informationsdesignsprinciper för att formge layouten på en mjölkförpackning? Vilket formspråk används inom mjölkförpackningslayout, och hur visualiserar man ett företags varumärke genom bid och text? I min upsatts beskriver jag hur jag jobbat teoretiskt och praktiskt för att besvara dessa frågor.</p>