<p>När vi skriver detta examensarbete, år 2008, är debatten om miljön stor om hur konsumenten,</p><p>företagen, staten etc. kan minska sin miljöpåverkan genom att jobba smartare. Inom</p><p>företagen bedrivs som bekant ett ständigt arbete med hur man kan reducera sina kostnader.</p><p>Vi har valt att skriva om de möten i arbetslivet som kan hållas på distans, ett område som</p><p>går båda debatterna till mötes.</p><p>Eftersom många mötesdeltagare (deltagare) idag flyger eller åker bil för att komma till och</p><p>från möten så genererar distansmöten fördelar som att det reducerar företagens kostnader</p><p>samtidigt som det ger en minskad miljöpåverkan. Vi har i vår studie närmare undersökt hur</p><p>distansmöten bedrivs idag inom de två företag som vi är verksamma inom, vilka policys</p><p>och verktyg som finns för att främja dessa och hur deltagarna själva ser på saken. Detta för</p><p>att få svar på de forskningsfrågor som vi gemensamt arbetat fram i samråd med vår handledare.</p><p>Forskningsfrågorna är följande, Vilka skäl finns det till att hantera möten på distans</p><p>jämfört med traditionella fysiska möten? Vilka typer av möten kan hanteras på distans? Hur</p><p>kan effektiva och kvalitativa möten hållas på distans? Hur kan en organisation främja distansmöten?</p><p>Vårt syfte är att undersöka om det finns några tydliga mönster angående vilka möten en organisation</p><p>hanterar på distans och i så fall skapa en djupare förståelse för dessa och de riktlinjer</p><p>som idag finns för distansmöten. Ett av våra mål är också att det material vi får fram</p><p>skall kunna fungera stödjande vid utformning av mötespolicys.</p><p>Den metod som vi använt är triangulering där vår insamling av primärdata gjordes med totalt</p><p>16 st intervjuer och en enkät där hela 146 av ca 400 respondenter svarade. Vi har även</p><p>använt sekundärdata genom dokument såsom resepolicys och miljöpolicys. Parallellt med</p><p>vår insamling av empiriskt material har vi studerat relevant litteratur som tar upp ämnesområdet</p><p>distansmöten.</p><p>Vi har i rapporten valt att avgränsa oss och endast fokusera på interna möten i de båda studerade</p><p>företagen eftersom den sociala relationen i externa möten ofta ses som alltför viktig</p><p>för att i större utsträckning hanteras via distans.</p><p>Studien visar att en medvetenhet om de fördelar distansmöten ger kostnadsmässigt och</p><p>miljömässigt finns i de studerade företagen, men att de främsta skälen till att hantera möten</p><p>på distans ur deltagarens perspektiv är kostnadsbesparingen och den tidsvinst de genererar.</p><p>Resultatet pekar också på att alla typer av interna möten kan hanteras via distans, men att</p><p>förhandlingar är den mötestyp som är absolut svårast. Flertalet faktorer som exempelvis</p><p>mötets karaktär, kostnad, tillgänglig teknik och deltagarnas vana vid distansmöten påverkar</p><p>också starkt huruvida ett möte hanteras på distans eller inte.</p><p>För att få till stånd effektiva och kvalitativa distansmöten så visar studien att krav ställs på</p><p>tydlighet i vad som skall avhandlas och hur detta ska skötas, ordförandens egenskaper, de</p><p>tekniska hjälpmedlen samt att tiden för mötet begränsas till max 1-2 timmar. Tydlighet visar</p><p>sig också vara en avgörande faktor ur ett organisatoriskt perspektiv där de policys och</p><p>riktlinjer som sätts indirekt och direkt påverkar hur distansmöten bedrivs i organisationens</p><p>olika delar.</p>

As the Internet becomes the major information infrastructure in most sectors, the importance of Information Systems (IS) security steadily increases. While reaching a certain level of actual IS security is vital for most businesses, this level must also be perceived as acceptable by stakeholders. Businesses have to maintain a certain level of security and be able to assess the level of other actors’ security. IS security is abstract and complex, however, and difficult to estimate and measure. This thesis uses epistemic and ontological frameworks to study the conceptual nature of IS security and separate the concepts of actual and perceived IS security. A well-known event is used to illustrate the conceptual discussion: the Sasser worm that was spread around the world in 2004. This study also includes a smaller case study from the City of Stockholm, where about 4,000 computers were infected by Sasser. The outcome of the study is that actual IS security should be treated as a dynamic condition that is influenced by three different objects: information assets, threat objects and security mechanisms. Incidents are processes that are ruled by the conditions of these three objects and affect the states of confidentiality, integrity and availability of information assets. The concepts of threat, risk and trust remain at epistemic level, i.e. perceptions. Perceptions of IS security can differ depending on their social establishment and are classified as subjective judgements, inter-subjective judgements or institutional facts. While actual IS security conditions can influence actors’ perceptions of IS security, perceived IS security can also influence actual IS security.

<p>Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.</p>

The overall aim of this thesis is to explore freedom of speech and aspects of credibility related to the Internet. The phenomenon freedom of speech is seen and examined principally from a communicative perspective. Theoretically the thesis is based on three key concepts: Internet, freedom of speech, and credibility. Four studies are included; each of them focuses on the main problem from different angles using different methods. In the first study, two websites on the Internet, both having reference to the Holocaust, are examined. The aim is to identify some kind of hypertextual dialogue between Living history [Levande historia], representing a serious project about human respect and democracy, and True history [Sann historia], a plagiator expressing a revisionist opinion. The second study examines a media debate about freedom of speech and censorship related to the Internet found in newspaper articles published during 1997-1999, to see which issues these newspapers emphasise, and how the role of the Internet is described. The third study focuses on how university students writing essays assess the credibility of scientific information in web-based environments. In a questionnaire, the students estimate the importance they attach to 24 different elements. The fourth study seeks to increase the understanding of the function and dynamics of Wikipedia as a collaboratively shaped wiki-encyclopaedia. In e-mail interviews, active users are asked about their impressions and experiences. Based on the studies, some reflections on what could be considered as special with the freedom of speech on the Internet are presented. These reflections, in terms of seven aspects, are referred to as the hypertext structure, the collage effect, boundless identities, shift in responsibility, parallel worlds and hyper reality, the compensating effect, and the leaching effect. A concept, denominated the hypertextual dialogue, has emerged during the work on this thesis. This concept has a technical, an intertextual and a discursive level. The discussion deals with the news media’s approach towards the Internet, what their possible agenda could be, and the impact they have on people. Internet’s pluralism and its consequences are discussed. Wikipedia could serve as a model by showing how committed individuals interact to create a competitive product. When users interact with and within the hypertextual structure, the construction of meaning, as well as the responsibility for the consequences, would move from the texts’ original authors to the users. Perhaps the Internet requires the involvement of some kind of homo navigare who is able to function within, outside and between digital arenas. / Avhandlingens övergripande syfte är att utforska yttrandefrihet och trovärdighet relaterat till Internet. Fenomenet yttrandefrihet betraktas och studeras ur ett kommunikativt perspektiv där Internet utgör arenan för kommunikationen som är möjliggjord av den digitala tekniken. Teoretiskt baseras avhandlingen på tre begrepp: Internet, yttrandefrihet och trovärdighet. Fyra studier ingår, var en har sitt specifika närmande och sin metod. Den första studien berör två webbplatser på Internet, båda går att hänföra till Förintelsen. Syftet är att identifiera en slags hypertextuell dialog mellan Levande historia, som är ett seröst projekt om demokrati och medmänsklighet, och Sann historia, som uttrycker ett revisionistiskt synsätt. Den andra studien undersöker en mediedebatt, förd i dagstidningsartiklar 1997-1999, relaterad till yttrandefrihet och censur på Internet. Avsikten är att urskilja de beskrivningar av innehållet på Internet som tidningarna lyfter fram samt att se hur Internets roll berörs. Den tredje studien undersöker uppsatsskrivande studenters bedömning av trovärdighet vid sökandet efter vetenskaplig information i webbaserade miljöer. En enkät där studenterna skattar 24 olika element har använts. Den fjärde studien avser att utifrån intervjuer med Wikipedias användare öka förståelsen för Wikipedias funktion och dynamik som wiki-uppslagsverk. I studierna framskymtar, på ett mer övergripande plan, aspekter av Internet som arena vilka gör att yttrandefriheten kan ses som förhållandevis speciell. Dessa aspekter diskuteras i termer av hypertextstruktur, collageeffekt, gränslösa identiteter, ansvarsförskjutning, parallellvärld och hyperrealitet, utjämnande effekt, samt urlakningseffekt. Ett egenkonstruerat koncept presenteras i den hypertextuella dialogen. Diskussionen tar upp nyhetsmediernas förhållningssätt till Internet, vad som kan tillskrivas den bakomliggande agendan, samt mediernas påverkan på människor. Dessutom berörs Internets pluralism och hur den kan inverka på sättet att se på ”sanning”. Wikipedia framhålls som en förebild genom att visa på hur engagerade användare tillsammans kan skapa en konkurrenskraftig produkt. På Internet sker interaktionen inom och med den hypertextuella strukturen vilket påverkar meningsskapandet och förskjuter ansvaret från texternas ursprungliga skapare till användarna. Möjligtvis behövs någon slags homo navigare som kan fungera inom, utom och emellan digitala arenor.

<p>Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".</p><p>Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001.</p><p>För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok.</p><p>Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.</p>