<p>När vi skriver detta examensarbete, år 2008, är debatten om miljön stor om hur konsumenten,</p><p>företagen, staten etc. kan minska sin miljöpåverkan genom att jobba smartare. Inom</p><p>företagen bedrivs som bekant ett ständigt arbete med hur man kan reducera sina kostnader.</p><p>Vi har valt att skriva om de möten i arbetslivet som kan hållas på distans, ett område som</p><p>går båda debatterna till mötes.</p><p>Eftersom många mötesdeltagare (deltagare) idag flyger eller åker bil för att komma till och</p><p>från möten så genererar distansmöten fördelar som att det reducerar företagens kostnader</p><p>samtidigt som det ger en minskad miljöpåverkan. Vi har i vår studie närmare undersökt hur</p><p>distansmöten bedrivs idag inom de två företag som vi är verksamma inom, vilka policys</p><p>och verktyg som finns för att främja dessa och hur deltagarna själva ser på saken. Detta för</p><p>att få svar på de forskningsfrågor som vi gemensamt arbetat fram i samråd med vår handledare.</p><p>Forskningsfrågorna är följande, Vilka skäl finns det till att hantera möten på distans</p><p>jämfört med traditionella fysiska möten? Vilka typer av möten kan hanteras på distans? Hur</p><p>kan effektiva och kvalitativa möten hållas på distans? Hur kan en organisation främja distansmöten?</p><p>Vårt syfte är att undersöka om det finns några tydliga mönster angående vilka möten en organisation</p><p>hanterar på distans och i så fall skapa en djupare förståelse för dessa och de riktlinjer</p><p>som idag finns för distansmöten. Ett av våra mål är också att det material vi får fram</p><p>skall kunna fungera stödjande vid utformning av mötespolicys.</p><p>Den metod som vi använt är triangulering där vår insamling av primärdata gjordes med totalt</p><p>16 st intervjuer och en enkät där hela 146 av ca 400 respondenter svarade. Vi har även</p><p>använt sekundärdata genom dokument såsom resepolicys och miljöpolicys. Parallellt med</p><p>vår insamling av empiriskt material har vi studerat relevant litteratur som tar upp ämnesområdet</p><p>distansmöten.</p><p>Vi har i rapporten valt att avgränsa oss och endast fokusera på interna möten i de båda studerade</p><p>företagen eftersom den sociala relationen i externa möten ofta ses som alltför viktig</p><p>för att i större utsträckning hanteras via distans.</p><p>Studien visar att en medvetenhet om de fördelar distansmöten ger kostnadsmässigt och</p><p>miljömässigt finns i de studerade företagen, men att de främsta skälen till att hantera möten</p><p>på distans ur deltagarens perspektiv är kostnadsbesparingen och den tidsvinst de genererar.</p><p>Resultatet pekar också på att alla typer av interna möten kan hanteras via distans, men att</p><p>förhandlingar är den mötestyp som är absolut svårast. Flertalet faktorer som exempelvis</p><p>mötets karaktär, kostnad, tillgänglig teknik och deltagarnas vana vid distansmöten påverkar</p><p>också starkt huruvida ett möte hanteras på distans eller inte.</p><p>För att få till stånd effektiva och kvalitativa distansmöten så visar studien att krav ställs på</p><p>tydlighet i vad som skall avhandlas och hur detta ska skötas, ordförandens egenskaper, de</p><p>tekniska hjälpmedlen samt att tiden för mötet begränsas till max 1-2 timmar. Tydlighet visar</p><p>sig också vara en avgörande faktor ur ett organisatoriskt perspektiv där de policys och</p><p>riktlinjer som sätts indirekt och direkt påverkar hur distansmöten bedrivs i organisationens</p><p>olika delar.</p>

När vi skriver detta examensarbete, år 2008, är debatten om miljön stor om hur konsumenten, företagen, staten etc. kan minska sin miljöpåverkan genom att jobba smartare. Inom företagen bedrivs som bekant ett ständigt arbete med hur man kan reducera sina kostnader. Vi har valt att skriva om de möten i arbetslivet som kan hållas på distans, ett område som går båda debatterna till mötes. Eftersom många mötesdeltagare (deltagare) idag flyger eller åker bil för att komma till och från möten så genererar distansmöten fördelar som att det reducerar företagens kostnader samtidigt som det ger en minskad miljöpåverkan. Vi har i vår studie närmare undersökt hur distansmöten bedrivs idag inom de två företag som vi är verksamma inom, vilka policys och verktyg som finns för att främja dessa och hur deltagarna själva ser på saken. Detta för att få svar på de forskningsfrågor som vi gemensamt arbetat fram i samråd med vår handledare. Forskningsfrågorna är följande, Vilka skäl finns det till att hantera möten på distans jämfört med traditionella fysiska möten? Vilka typer av möten kan hanteras på distans? Hur kan effektiva och kvalitativa möten hållas på distans? Hur kan en organisation främja distansmöten? Vårt syfte är att undersöka om det finns några tydliga mönster angående vilka möten en organisation hanterar på distans och i så fall skapa en djupare förståelse för dessa och de riktlinjer som idag finns för distansmöten. Ett av våra mål är också att det material vi får fram skall kunna fungera stödjande vid utformning av mötespolicys. Den metod som vi använt är triangulering där vår insamling av primärdata gjordes med totalt 16 st intervjuer och en enkät där hela 146 av ca 400 respondenter svarade. Vi har även använt sekundärdata genom dokument såsom resepolicys och miljöpolicys. Parallellt med vår insamling av empiriskt material har vi studerat relevant litteratur som tar upp ämnesområdet distansmöten. Vi har i rapporten valt att avgränsa oss och endast fokusera på interna möten i de båda studerade företagen eftersom den sociala relationen i externa möten ofta ses som alltför viktig för att i större utsträckning hanteras via distans. Studien visar att en medvetenhet om de fördelar distansmöten ger kostnadsmässigt och miljömässigt finns i de studerade företagen, men att de främsta skälen till att hantera möten på distans ur deltagarens perspektiv är kostnadsbesparingen och den tidsvinst de genererar. Resultatet pekar också på att alla typer av interna möten kan hanteras via distans, men att förhandlingar är den mötestyp som är absolut svårast. Flertalet faktorer som exempelvis mötets karaktär, kostnad, tillgänglig teknik och deltagarnas vana vid distansmöten påverkar också starkt huruvida ett möte hanteras på distans eller inte. För att få till stånd effektiva och kvalitativa distansmöten så visar studien att krav ställs på tydlighet i vad som skall avhandlas och hur detta ska skötas, ordförandens egenskaper, de tekniska hjälpmedlen samt att tiden för mötet begränsas till max 1-2 timmar. Tydlighet visar sig också vara en avgörande faktor ur ett organisatoriskt perspektiv där de policys och riktlinjer som sätts indirekt och direkt påverkar hur distansmöten bedrivs i organisationens olika delar.

Transportsektorn stod för närmare en tredjedel av växthusgasutsläpp år 2017. Sverige har stort bilinnehav, stora bilar och långa avstånd, dessa är några faktorer som bidrar till en försämrad miljö. Personkilometer har under de senaste 50 åren ökat med 150 procent, enligt en underlagsrapport från trafikverket.   Syftet med arbetet är att utveckla en modell som underlättar valet av transportmedel, med hänsyn till en hållbar utveckling. I samband med arbetet utförs en fallstudie på Högskolan Väst där vi lägger grunden för ett arbete mot att minska högskolans koldioxidutsläpp vid resor i tjänsten. Rapporten är avgränsad till endast resor i tjänsten samt koldioxidutsläppens påverkan på klimatet. Arbetet kunde möjliggöras genom empirisk data som blev insamlat, samtidigt som intervjuerna gav oss en insyn från personalens perspektiv om vad som är viktigt vid en mötesbokning.    Olika transportmedel påverkar miljön på olika sätt. Därför bidrar alla val av transport varje dag till hur vårt framtida klimat kommer att se ut. I rapporten lyfts det fram att personbilens utsläpp per personkilometer är 30 000 gånger så stor som tågtransporten. Hur man väljer att resa påverkas oftast av personliga preferenser. För att kunna göra ett rätt val krävs grundförutsättningar till att tänka på vissa aspekter. Det är ytterst viktigt för en organisation.  För att bli ett transporteffektivt samhälle, krävs det ständiga förbättringar i samhällsplaneringen. / The transport sector accounted for nearly a third of greenhouse gas emissions by 2017. Sweden has large car ownership, large cars and long distances, these are some factors that contribute to a deteriorating environment. Personnel kilometers have increased by 150 per cent over the past 50 years, according to a report from the traffic agency.  The purpose of this thesis is to develop a model that facilitates the choice of transport, considering sustainable development. In connection with the thesis, a case study is being carried out at the University of West Sweden, where we lay the foundation for work to reduce the university's carbon dioxide emissions during travel in the service. The report is limited to only travel in the service and the impact of carbon dioxide on the climate. The work could be achieved through empirical data collected, while the interviews gave us an overview of the staff's perspective on what is important in a meeting booking.   Different modes of transport affect the environment in different ways. Therefore, every choice of transport every day contributes to the way our future climate will look. The report states that passenger car emissions per passenger kilometer are 30,000 times as high as rail transport. How to choose to travel is usually affected by personal preferences. In order to make the right choice, basic prerequisites are required to consider certain aspects. It is extremely important for an organization. To become a transport-efficient society, continuous improvements in community planning are required.