<p>Vårt examensarbete har varit att producera informationsmaterial till dansskolan Danshuset i Västerås. Huvudarbetet har varit att ta fram en broschyr som ska informera om dansskolans dansklasser och förmedla rörelse och dansglädje. Vi har dessutom tagit fram en affisch som ska informera om Danshusets vårföreställning. I utformningen av vårt informationsmaterial har vi tillämpat de olika designelementen för god informationsdesign och som arbetsmetod har vi utgått från den modell vi kallar den kreativa informationsdesignprocessen. Genom att utforma vårt informationsmaterial enligt principerna för god informationsdesign anser vi oss ha större chans att få vårt budskap att nå fram med full effekt.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.</p><p>Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig. Utmaningen ligger i att göra en bok som upplevs så lättillgänglig och positiv som möjligt, så att även den som inte är så intresserad av friskvård orkar läsa den.</p><p>Det är många element som ska tas hänsyn till när det gäller harmonin på en boksida. I och med arbetet har jag identifierat och beaktat några av de viktigaste faktorerna, bland annat format, satsyta, typsnitt, radlängd, radavstånd, ordmellanrum, tillriktnig, styckeindelning och horungar. Det finns mycket litteratur inom området typografi, många regler och rekommendationer som grundar sig på hur ögat tar in informationen och tolkar den. Reglerna är bra att utgå ifrån, men att följa reglerna är ingen garanti för god typografi.</p>

<p>Correct certificate revocation practices are essential to each public-key infrastructure. While there exist a number of protocols to achieve revocation in PKI systems, there has been very little work on the theory behind it: Which different types of revocation can be identified? What is the intended effect of a specific revocation type to the knowledge base of each entity?</p><p>As a first step towards a methodology for the development of reliable models, we present a graph-based formalism for specification and reasoning about the distribution and revocation of public keys and certificates. The model is an abstract generalization of existing PKIs and distributed in nature; each entity can issue certificates for public keys that they have confidence in, and distribute or revoke these to and from other entities.</p><p>Each entity has its own public-key base and can derive new knowledge by combining this knowledge with certificates signed with known keys. Each statement that is deduced or quoted within the system derives its support from original knowledge formed outside the system. When such original knowledge is removed, all statements that depended upon it are removed as well. Cyclic support is avoided through the use of support sets.</p><p>We define different revocation reasons and show how they can be modelled as specific actions. Revocation by removal, by inactivation, and by negation are all included. By policy, negative statements are the strongest, and positive are the weakest. Collisions are avoided by removing the weaker statement and, when necessary, its support.</p><p>Graph transformation rules are the chosen formalism. Rules are either interactive changes that can be applied by entities, or automatically applied deductions that keep the system sound and complete after the application of an interactive rule.</p><p>We show that the proposed model is sound and complete with respect to our definition of a valid state.</p> / Report code: LIU-TEK-LIC-2006:1

<p>Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.</p>

<p>C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen.</p> / <p>This thesis is based on a case study carried out at ABB Communication Center, the comprehensive department for communication within ABB Sweden AB. The purpose of the work is to describe how internal communications are accomplished in a real organisation and which role information design has in the process, and then to compare this with the theories within communications, organisation and information design and to evaluate the results.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att skapa ett informationsmaterial för nyinflyttade i Västerås kommun som så många som möjligt ska kunna ta del av. Vårt mål är att både lässvaga och lässtarka människor ska känna sig lika betydelsefulla när de läser informationsmaterialet. Vår forskningsfråga är därför: Går det att kombinera principerna för informationsdesign och principerna för lättläst för att nå både en lässvag och en lässtark grupp så att båda känner sig lika viktiga och tar till sig budskapet? Och om det går, hur kan man då gå tillväga?</p><p>Vår uppdragsgivare är Centrum för lättläst som arbetar med att göra information tillgänglig för dem som har svårt att läsa. De behöver ett utprovat referensmaterial av ett lättillgängligt informationsmaterial som de kan visa upp för olika kommuner i sitt arbete mot ett tillgängligt samhälle.</p><p>För att besvara vår forskningsfråga använder vi oss av litteraturstudier, samt kvalitativa och kvantitativa studier i form av utprovningar. Resultaten från utprovningarna är avgörande för hur informationsmaterialet bearbetas och färdigställs.</p><p>Vår slutsats för examensarbetet är att principerna för informationsdesign och principerna för lättläst är en bra kombination för att göra ett informationsmaterial tillgängligt. För att veta hur tillgängligt ett material är krävs utprovningar på olika målgrupper. Varje målgrupp har sina egna behov och det är omöjligt att tillfredställa <em>alla</em> med ett och samma informationsmaterial. Våra utprovningar visar däremot att det går att nå flera <em>olika</em> målgrupper med ett och samma informationsmaterial.</p>

<p>Denna rapport är en del i mitt examensarbete för att animera vad som händer i en jästcell när den utsätts för salt. Mälardalens Högskola deltar i ett EU-finansierat forskningsarbete kallat QUASI-projektet. Det är ett projekt som pågår mellan olika högskolor i Europa. Projektet forskar i biokemiska processer på cellnivå. Animationen är tänkt att hjälpa lärare och studenter att förstå ämnet bättre.</p>

<p>C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen. Detta genom att äldre respondenter hade en högre igenkänning än de yngre.</p> / <p>Bachelor theses with the main purpose to investigate how well people recognize corporate brands without the logotype being present. We have achieved our results by using a mixture of both qualitative and quantitative methodology, and all of our collected data has been gathered through a survey. Our theoretical perspectives come from a variety of disciplines, such as psychology and information design, including perception, object recognition, symbolism and the importance of colours. After analysing our gathered data, we feel quite confident in claiming that there are no simple answers when it comes to our abilities to recognize corporate brands. We noticed that the gender of our respondents had none or very little impact when it comes to recognition, but age on the other hand was quite a large factor. We came to the conclusion that our older respondents recognized far more corporate brands than our younger respondents.</p>

<p>Detta examensarbete har haft som syfte att i enlighet med god informationsdesign skapa ett förslag till en målgruppsanpassad webbplats åt Coffeehouse i Eskilstuna. Genom enkätundersökningar, intervjuer och analyser har jag tagit reda på hur målgruppen ser ut samt vilket informationsbehov de har.</p>

<p>This thesis explores how cognitive artefacts contribute to the process of reaching common ground within collaborative groups through a study of both Clark's theory of Common Ground and of how artefacts are understood to be used, both by individuals and as seen in distributed cognition. This was accompanied by an ethno-methodologically inspired study in the natural setting of a kitchen to observe how artefacts are used when negotiationg common ground. After the study's completion, participants were interviewed in order to establish whether common ground was successfully established ant to look for consistency between obeservations from the study and how the participants motivate their actions. The study was analysed in order to find patterns, of which four distinct kinds were indentified; these categories were then related to facts established in the study of Common Ground and artefacts.</p>