In the current landscape of Sweden, easy-to-read literature demand is surging. But the opinions of its shape and form are being questioned: is this type of literature in reality easier to understand, or is the removed content in fact making it less comprehensive? The study’s purpose is to analyze easy-to-read literature’s ability to manage complex motives, and if it changes the reading experience from the original. To attempt that, the study uses a comparative analysis of Fyodor Dostoevsky’s Crime and punishment and its easy-to-read adaptation, written by Johan Werkmäster. To understand how Werkmäster’s adaptation manages complex motives, the comparative analysis uses three motives from Professor George Strem, who argues that Crime and punishment is built on suffering, humility and the ideal of the Superman. To answer whether the easy-to-read version changes the reading experience or not, the study uses Professor Rita Felski’s terminology of chock and Anna Nordenstam and Christina Olin-Scheller’s identification.   The analysis shows that the easy-to-read version of Crime and punishment maintains the main story but excludes the ideal of the Superman, which alters the understanding of suffering and humility. As a consequence this also means Felski’s chock is replaced by Nordenstam and Olin-Scheller’s identification, showing that the reading experience is indeed changed.    The conclusion is that the changes in the adaptation cause problems regarding the reader’s ability to understand Raskolnikov. The result also leads to question what the most important factor is when reading easy-to-read literature. Whereas the authors and publishers argue that literacy and motivation is essential to the target audience, Felski and Nordenstam and Olin-Scheller claim that the reading experience is more important. This shows the need of more science in this area to create a consensus of what easy-to-read literature should be, and how it best helps the readers develop their reading ability.

No description available.

<p>Syftet med vårt examensarbete är att skapa ett informationsmaterial för nyinflyttade i Västerås kommun som så många som möjligt ska kunna ta del av. Vårt mål är att både lässvaga och lässtarka människor ska känna sig lika betydelsefulla när de läser informationsmaterialet. Vår forskningsfråga är därför: Går det att kombinera principerna för informationsdesign och principerna för lättläst för att nå både en lässvag och en lässtark grupp så att båda känner sig lika viktiga och tar till sig budskapet? Och om det går, hur kan man då gå tillväga?</p><p>Vår uppdragsgivare är Centrum för lättläst som arbetar med att göra information tillgänglig för dem som har svårt att läsa. De behöver ett utprovat referensmaterial av ett lättillgängligt informationsmaterial som de kan visa upp för olika kommuner i sitt arbete mot ett tillgängligt samhälle.</p><p>För att besvara vår forskningsfråga använder vi oss av litteraturstudier, samt kvalitativa och kvantitativa studier i form av utprovningar. Resultaten från utprovningarna är avgörande för hur informationsmaterialet bearbetas och färdigställs.</p><p>Vår slutsats för examensarbetet är att principerna för informationsdesign och principerna för lättläst är en bra kombination för att göra ett informationsmaterial tillgängligt. För att veta hur tillgängligt ett material är krävs utprovningar på olika målgrupper. Varje målgrupp har sina egna behov och det är omöjligt att tillfredställa <em>alla</em> med ett och samma informationsmaterial. Våra utprovningar visar däremot att det går att nå flera <em>olika</em> målgrupper med ett och samma informationsmaterial.</p>

Many texts we encounter in our everyday lives are lexically and syntactically very complex. This makes them difficult to understand for people with intellectual or reading impairments, and difficult for various natural language processing systems to process. This motivated the need for text simplification (TS) which transforms texts into their simpler variants. Given that this is still a relatively new research area, many challenges are still remaining. The focus of this thesis is on better understanding the current problems in automatic text simplification (ATS) and proposing new data-driven approaches to solving them. We propose methods for learning sentence splitting and deletion decisions, built upon parallel corpora of original and manually simplified Spanish texts, which outperform the existing similar systems. Our experiments in adaptation of those methods to different text genres and target populations report promising results, thus offering one possible solution for dealing with the scarcity of parallel corpora for text simplification aimed at specific target populations, which is currently one of the main issues in ATS. The results of our extensive analysis of the phrase-based statistical machine translation (PB-SMT) approach to ATS reject the widespread assumption that the success of that approach largely depends on the size of the training and development datasets. They indicate more influential factors for the success of the PB-SMT approach to ATS, and reveal some important differences between cross-lingual MT and the monolingual v MT used in ATS. Our event-based system for simplifying news stories in English (EventSimplify) overcomes some of the main problems in ATS. It does not require a large number of handcrafted simplification rules nor parallel data, and it performs significant content reduction. The automatic and human evaluations conducted show that it produces grammatical text and increases readability, preserving and simplifying relevant content and reducing irrelevant content. Finally, this thesis addresses another important issue in TS which is how to automatically evaluate the performance of TS systems given that access to the target users might be difficult. Our experiments indicate that existing readability metrics can successfully be used for this task when enriched with human evaluation of grammaticality and preservation of meaning.

The purpose of this thesis is to examine the differences and similarities between the original version and an easy-to-read version of Selma Lagerlöfs novel Gösta Berlings saga. The method used is close reading of the two versions and thereby analysing descriptions of the environment, descriptions and psychological depth of the protagonist, missing chapters and changes of the plot. The results show that 21 chapters along with large parts from some of the remaining chapters are missing in the easy-to-read version due to not being necessary to the main story line. An alteration has been made in order to make the story line chronological. The use of invocation and personification of nature by Lagerlöf are missing in the easy-to-read version. There is also fewer details mentioned about the environments in the novel, which is resulting in the reader having to fill in the gaps on his own. The descriptions of the protagonist are few and over all quite similar, though some details are left out in the easy-to-read version and some clarifications have been made. There is a bigger difference between how thoughts and feelings are described in the texts, resulting in Gösta being a round and dynamic character in the original version and somewhat more flat and static in the easy-to-read version. These differances effect how a classroom discussion might be implemented, since the teacher must adjust the conversation so that it may be relevant for all participants.

<p><strong><strong>Uppsatsens titel:</strong></strong></p><p>Lättläst – för alla?</p><p><strong>Key words: </strong></p><p>Easy-to-Read (Lättläst)<em>, </em>Printed matter (Trycksak)<em>, </em>Readability (Läsbarhet)<em>, </em>Legibility (Läslighet), Reading value (Läsvärde).</p><p><strong>Syfte: </strong></p><p>Vårt syfte med examensarbetet var att med text och layout framställa ett lättläst material, i tryckt form, anpassat till målgruppen.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla?</p><p>Om det inte går att framställa ett informationsmaterial som fungerar för alla, behövs i stället olika versioner för att alla ska förstå? I så fall hur många versioner?</p><p>Hur ska materialet anpassas till målgruppen när det gäller språkutformning och layout?</p><p><strong>Teori:</strong></p><p> </p><p>Vårt arbetssätt följde den hermeneutiska spiralen. Vi gick från förförståelse och tolkning genom litteratursökning, tidigare forskning och analysering av material och målgrupp, till erfarenheter genom utprovningar. Därefter reviderade vi materialet och vidgade förståelsen genom nya utprovningar och fick återigen ny erfarenhet. Vi fick på så sätt påtaglig kunskap om målgruppens krav och behov.</p><p><strong>Metod:</strong><strong> </strong></p><p>Vi valde att arbeta både kvantitativt och kvalitativt, genom att utföra enkätundersökning samt intervju. Vi använde oss av båda tillvägagångssätten eftersom de kompletterade varandra. De metoder som vi använde oss av var litteratursökning, analysering av material samt målgruppsanalys (intervju- och enkätmetodik). Vi arbetade efter en iterativ metod, det vill säga fortlöpande utprovningar. Under utprovningarna använde vi "tänka högt"-metoden, prestationstest samt synpunkter från experter.</p><p><strong><strong>Slutsats:</strong></strong></p><p>Vår slutsats var att det gick att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerade för alla i vår målgrupp, oavsett ålder, kön och bakgrund. Genom utprovningarna framkom det att samtliga av testpersonerna föredrog vår lättlästa version och ingen ansåg att texten var för lätt. Tvärtom var alla positiva till förändringarna i materialet eftersom de förstod informationen och tyckte att innehållet var relevant. Vi skapade ett lättläst material genom att till exempel använda konkreta ord, korta meningar utan bisatser, ordförklaringar, luftig layout samt överskådligt innehåll med tydliga och kortfattade rubriker.</p><p> </p>

Uppsatsens titel: Lättläst – för alla? Key words: Easy-to-Read (Lättläst), Printed matter (Trycksak), Readability (Läsbarhet), Legibility (Läslighet), Reading value (Läsvärde). Syfte: Vårt syfte med examensarbetet var att med text och layout framställa ett lättläst material, i tryckt form, anpassat till målgruppen. Frågeställningar: Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla? Om det inte går att framställa ett informationsmaterial som fungerar för alla, behövs i stället olika versioner för att alla ska förstå? I så fall hur många versioner? Hur ska materialet anpassas till målgruppen när det gäller språkutformning och layout? Teori:   Vårt arbetssätt följde den hermeneutiska spiralen. Vi gick från förförståelse och tolkning genom litteratursökning, tidigare forskning och analysering av material och målgrupp, till erfarenheter genom utprovningar. Därefter reviderade vi materialet och vidgade förståelsen genom nya utprovningar och fick återigen ny erfarenhet. Vi fick på så sätt påtaglig kunskap om målgruppens krav och behov. Metod: Vi valde att arbeta både kvantitativt och kvalitativt, genom att utföra enkätundersökning samt intervju. Vi använde oss av båda tillvägagångssätten eftersom de kompletterade varandra. De metoder som vi använde oss av var litteratursökning, analysering av material samt målgruppsanalys (intervju- och enkätmetodik). Vi arbetade efter en iterativ metod, det vill säga fortlöpande utprovningar. Under utprovningarna använde vi "tänka högt"-metoden, prestationstest samt synpunkter från experter. Slutsats: Vår slutsats var att det gick att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerade för alla i vår målgrupp, oavsett ålder, kön och bakgrund. Genom utprovningarna framkom det att samtliga av testpersonerna föredrog vår lättlästa version och ingen ansåg att texten var för lätt. Tvärtom var alla positiva till förändringarna i materialet eftersom de förstod informationen och tyckte att innehållet var relevant. Vi skapade ett lättläst material genom att till exempel använda konkreta ord, korta meningar utan bisatser, ordförklaringar, luftig layout samt överskådligt innehåll med tydliga och kortfattade rubriker.

In a world with an increasing flow of written information online and offline, the demand for automatic translation, simplification and summarization technology is growing. The tool StilLett uses several lexical and semantic rules to automatically simplify text, shortening the time from original text to simplified text compared to manual simplification. Four of the simplification types were evaluated in this study, using three different eye tracking measures; total dwell time, number of regressions, and average fixation duration. No statistically significant differences were found for any of the simplification types when compared to the corresponding original sentences, indicating that for this population the difficulty of the sentences was roughly the same.

All pupils have an individual reading development and need different forms of support. The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of and ideas about the use of easy-reading books when teaching children to read. Data collection was done through four interviews with active teachers representing three schools in a municipality in southern Sweden. The interviewed teachers’ experiences turned out to agree with previous findings: the teachers were favourably disposed towards easy-reading books and considered them important for learning to read. The teachers also thought that it is essential to aim the teaching at the pupils’ own level so that they will develop in their acquisition of literacy. With the help of easy-reading books, pupils who find it hard to learn to read can also be given a chance to develop.

<p>The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties.</p> / <p>I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk.</p><p>Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen.</p><p>Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas.</p><p>Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap.</p><p>Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.</p>