<p>The demands on the adult literacy-rate are very high in Sweden. People with reading and writing difficulties may find it hard to fit into the community and to succeed in school. To accommodate the needs of students with learning disabilities, Swedish schools provide easy-to-understand materials. The purpose of my thesis is to examine how easy-to-read textbooks for high school students are different from regular textbooks. The study was carried out using a content analysis and I examined the books according to criteria specified by the Swedish author Torbjörn Lundgren. The results showed that the adapted books do not follow the requirements for easy-to-read literature. However, there is a big difference between the easy-to-read textbooks and the regular textbooks. The easy-to-read books have been simplified and the content is explained in complete detail. There is also a big difference between the two adapted books that I examined. They seem to be based on different easy-to-read criteria.</p>

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties. / I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk. Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen. Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas. Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap. Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.

The demands on the adult literacy-rate are very high in Sweden. People with reading and writing difficulties may find it hard to fit into the community and to succeed in school. To accommodate the needs of students with learning disabilities, Swedish schools provide easy-to-understand materials. The purpose of my thesis is to examine how easy-to-read textbooks for high school students are different from regular textbooks. The study was carried out using a content analysis and I examined the books according to criteria specified by the Swedish author Torbjörn Lundgren. The results showed that the adapted books do not follow the requirements for easy-to-read literature. However, there is a big difference between the easy-to-read textbooks and the regular textbooks. The easy-to-read books have been simplified and the content is explained in complete detail. There is also a big difference between the two adapted books that I examined. They seem to be based on different easy-to-read criteria.

The paper describes a study on reading aloud to a group of four women with mild or moderate dementia living in a nursing home. The purpose of the study was to examine what reactions the reading aloud creates and if the reactions are different if the literature is written in common Swedish or in easy-to-read Swedish. Original and easy-to-read version of the book "The Lady with the Camelias" by Alexandre Dumas was chosen for reading aloud. The study was conducted in two separate parts with four reading sessions in each part. All sessions were filmed with two cameras, one of them focusing the group and the other focusing one individual. Reader was a caregiver at the womens nursing home.The videofilms have been transcribed and the data has been worked up with a qualitative content analysis. The result has thereafter been analysed on the basis of Erving Goffman´s theory of presentation of self together with relevant research. The study shows that the reading aloud awakened many different reactions, especially among the most verbal women. Three out of four women show a greater amount and more varied reactions during the reading ssions with easy-to-read literature. Alas, it is not possible to draw any certain conclusions about the importance of easy-to-read. One reason is the restricted size of group. Another reason is the difference in picture material between the texts which affected the reader´s activity. In spite of these limitations, the study shows that reading aloud can be stimulating for persons with dementia, even in moderate stage. The study also shows that the reader plays an important part in contributing to reactions in the group and especially in the more severely demential women.

<p>Speciallärarprogrammet med inriktning mot utvecklingsstörning</p>

This is a thesis on information design with a focus on text design. The purpose of this study is to gather knowledge about how information on the Easy-to-Read website, of the police, should be composed so that immigrants more easily will be able to read and understand the content. The goal of the study is to present a design proposal based on the knowledge that has been found through principles for readability, theoretical perspectives and literature, together with methods; readability analysis and interviews. The interviews were performed individually with the coordinator at polisen.se as well as four students from SFI (Swedish for immigrants).   The study showed that the content on the website of the police is not adequately adapted to the needs of the target group. It also exhibited that the website's disposition is unclear, and that complicated terms are not explained. This makes the understandability worse for immigrants as their difficulties with reading mostly have to do with vocabulary, background knowledge and textual proficiency is culturally limited. / Detta är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur information på polisens lättlästa webbplats ska utformas för att nyanlända svenskar lättare ska kunna läsa och förstå innehållet. Målet med studien är att presentera ett gestaltningsförslag grundat på den kunskap som framkommit genom principer för lättläst, teoretiska perspektiv och litteratur, samt metoder; läsbarhetsanalys och intervjuer. Intervjuerna skedde individuellt och genomfördes med samordnaren på polisen.se samt fyra elever från sfi.   Det framgick i studien att innehållet, på polisens lättlästa webbplats, inte är anpassat efter målgruppens behov. Det framkom bland annat att webbplatsens disposition är otydlig, och att komplicerade begrepp inte förklaras. Detta försvårar förståelsen för nyanlända svenskar då deras lässvårigheter framförallt har att göra med att deras ordförråd, bakgrundskunskaper och textkompetens, är kulturellt begränsade.

The aim of this study is to analyse how children’s literature for ages 6 – 8 is adapted to pupils with reading difficulties. The material used for analysis in this study is six children’s books, examining some of the criteria by which a text is classified as easy-to-read. The result of the analysis shows that there is a possibility for pupils with reading difficulties to read something other than easy-to-read literature if it is carefully selected. The result also shows that the different criteria for an easy-to-read text cannot alone indicate whether a book as a whole is easy-to-read or not.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa ett informationsmaterial för nyinflyttade i Västerås kommun som så många som möjligt ska kunna ta del av. Vårt mål är att både lässvaga och lässtarka människor ska känna sig lika betydelsefulla när de läser informationsmaterialet. Vår forskningsfråga är därför: Går det att kombinera principerna för informationsdesign och principerna för lättläst för att nå både en lässvag och en lässtark grupp så att båda känner sig lika viktiga och tar till sig budskapet? Och om det går, hur kan man då gå tillväga? Vår uppdragsgivare är Centrum för lättläst som arbetar med att göra information tillgänglig för dem som har svårt att läsa. De behöver ett utprovat referensmaterial av ett lättillgängligt informationsmaterial som de kan visa upp för olika kommuner i sitt arbete mot ett tillgängligt samhälle. För att besvara vår forskningsfråga använder vi oss av litteraturstudier, samt kvalitativa och kvantitativa studier i form av utprovningar. Resultaten från utprovningarna är avgörande för hur informationsmaterialet bearbetas och färdigställs. Vår slutsats för examensarbetet är att principerna för informationsdesign och principerna för lättläst är en bra kombination för att göra ett informationsmaterial tillgängligt. För att veta hur tillgängligt ett material är krävs utprovningar på olika målgrupper. Varje målgrupp har sina egna behov och det är omöjligt att tillfredställa alla med ett och samma informationsmaterial. Våra utprovningar visar däremot att det går att nå flera olika målgrupper med ett och samma informationsmaterial.

I denna studie analyseras nyheter på lättläst finska för att ta reda på hur texterna kvantitativt präglas av riktlinjer kring lättläst finska. Korpusarna samlades av nyhetsartiklar skrivna på standardfinska respektive lättläst finska och den komparativa analysen syftade till att fastställa vissa kvantitativa parametrar, bl.a. genomsnittlig meningslängd och genomsnittlig ordlängd samt lexikal densitet, som tillsammans med lexikala särdrag kan karakterisera lättläst skrivning. Analysen av materialet visade att både meningslängden och längden på själva texterna i enlighet med tidigare forskning var betydlig kortare i lättlästa texter än i texter på standardfinska, men meningslängden också var ännu kortare än den övre gränsen som angetts i riktlinjerna om lättläst finska. Ett överraskande resultat var att båda korpusarna hade ungefär den samma genomsnittliga ordlängden. Även lexikal densitet låg på ungefär samma nivå mellan korpusarna. Denna studies resultat stödjer tidigare slutsatser om meningslängd men avslöjar oväntade likheter angående ordlängd och lexikon. / In this study, news in easy-to-read Finnish is analyzed to find out how the texts are quantitatively characterized by guidelines for easy-to-read Finnish. The corpora were collected from news articles written in standard Finnish and easy-to-read Finnish, and the comparative analysis was aimed at establishing certain quantitative parameters, including average sentence length and average word length as well as lexical density, which together with lexical features can characterize easy-to-read writing. The analysis of the material showed that both the sentence length and the length of the texts themselves, consistent with previous research, were considerably shorter in easy-to- read texts than in standard Finnish texts, but the sentence length was also shorter than the upper limit specified in the guidelines for easy-to-read Finnish. A surprising result was that both corpora had about the same average word length. Also, lexical density was at approximately the same level between the corpora. The results of this study support previous conclusions on sentence length but reveal unexpected similarities regarding word length and lexicons.

<p>The aim of this two years master thesis in Library and information science is to study the foundation <em>Centrum för lättläst</em> and its work regarding information use with focus on information structures and information needs. The aim is also to examine how <em>Centrum för lättläst</em> cooperate with Swedish libraries to promote the work concerning people with reading disabilities. This master thesis applies a domain analytic theory and method inspired by Birger Hjørland. The domain analysis is confined to examine ontology, epistemology, sociology, empirical user studies, document and genre studies and studies of structures and institutions in scientific communication. The main source material consists of information from the homepage of <em>Centrum för lättläst</em>. The result of the domain analysis describes the ontology which implies to produce easy-to-read texts. The epistemology constitutes of regulations from the Swedish government regarding the work with easy-to-read literacy. The sociology represents several organizations and authorities connected to easy-to-read literacy. The domain analysis has also identified <em>Centrum för lättläst’s</em> target groups and their information needs which are varying. The study present numerous of strategies composed by <em>Centrum för lättläst</em> to satisfy the information needs of the target groups. Furthermore; the domain analysis has distinguished the information resources <em>Centrum för lättläst</em> use to distribute and make information accessible which are represented by documents within the domain. The result also shows that <em>Centrum för lättläst’s</em> work with information use includes important operators in the domain which contributes to endorse the information needs of the targets groups. Finally the domain analysis has examined the collaboration between <em>Centrum för lättläst</em> and libraries in Sweden, where the result illustrate procedures made by <em>Centrum för lättläst </em>in order to assist libraries in their work with easy-to-read literacy and the target groups.</p>