Bakgrund: Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom vilket innebär att personens kognitiva förmåga blir sämre med tiden. Behovet av hjälp från omgivningen, för att kunna upprätthålla en fungerande vardag, blir allt större ju längre sjukdomen framskrider. Närstående har en viktig roll i omsorgen av en familjemedlem som drabbas av demenssjukdom. Syftet. Syftet med studien var att beskriva närståendes behov av stöd och deras erfarenheter av det dagliga livet efter att anhörig med demenssjukdom vårdats på geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Totalt sex individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlade materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Det framkom att närståendes erfarenhet var att det inte bara var praktiskt stöd som var viktigt utan också stöd i form av information och kontakt med olika professionerna. Närståendes erfarenheter av professionell kontakt vid utskrivning upplevdes ofta som bristfällig. Det framkom även att behovet av stöd var individuellt för att få en fungerande vardag. Närstående som hade stöd i form av avlastning, dagvård eller hemtjänst upplevde att de fick anpassa sig efter hemtjänsten men att dessa stöd gav en viss frihet. Vidare framkom det i studien att en del närstående försökte leva som vanligt, genom att fortsätta med sina aktiviteter som innan familjemedlemmens diagnos.  Slutsats. Studien visar vikten av bra information och kontakt mellan specialistsjuksköterskan, närstående och övriga personal för att ge stöd till närstående och underlätta dennes vardag. Studien belyste även närstående som var nöjda med det stöd och den kontakt som de fick, samt de närstående som valde att ta vara på livet genom att fortsätta med livet och aktiviteter som innan den anhörig drabbades av demenssjukdom.

Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades. Erfarenheterna från artiklarnas resultat kategoriserades vilket skapade möjlighet att hitta samband samt skapa övergripande teman som resulterade i dessa resultatrubriker: En påfrestande men meningsfull tid, Den informella vårdarens risk för ohälsa, Betydelsen av vårdpersonalens stöd. Viktiga erfarenheter som belystes visade att informella vårdarnas grundläggande behov inte kunde tillgodoses under vårdtiden eftersom de fokuserade på att göra vårdtagarens situation så bra som möjligt. Ansvaret och påfrestningarna de informella vårdgivarna kände kunde ge upphov till ohälsa. Informella vårdares erfarenheter är relativt väl belysta inom forskningen men ytterligare studier med andra tillvägagångssätt hade kunnat genomföras för få en djupare förståelse. Deras situation skulle kunna förbättras genom utökad information och utbildning. Fler undervisningstimmar på sjuksköterskeprogrammet inom palliativ vård bör införas då det är något sjuksköterskan kommer i kontakt med på de flesta arbetsplatser.

Bakgrund: Den äldre populationen är växande i Sverige och anhörigvårdarnas insatser ökar i omfattning. Detta innebär förändringar i anhörigvårdarnas livssituation och kan upplevas både positivt och negativt. För att få ett väl fungerande vård- och omsorgssystem är det viktigt att få en övergripande bild av anhörigvårdarnas erfarenheter. Detta för att kunna främja och bibehålla deras livskvalitet. Syfte: Syftet med studien är att studera äldre anhörigvårdares erfarenheter av att vårda en närstående. Metod: Litteraturstudie som är baserad på 9 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts och dessa har granskats och analyserats. Kriterierna för urvalet var att de skulle innefatta människor över 60 års ålder, vara publicerade efter 2001 samt skrivna i industriländer som kan passa in på Sveriges sjukvård. Resultat: Resultatet beskriver anhörigvårdarnas erfarenhet av att vårda en närstående som en förändring som påverkar även deras livssituation. Studien presenteras i två kategorier med sju underkategorier: Anhörigvårdarens livssituation och Den viktiga interaktionen med omvärlden. Diskussion: Erfarenheterna av att vara anhörigvårdare var av olika karaktär och påverkades av yttre och inre faktorer. Där en del anhörigvårdare kände en förlust av egen tid upplevde andra en ökad samhörighet med den närstående. Att bemästra sin roll som anhörigvårdare verkade till stor del grunda sig i personens inneboende egenskaper, även det sociala nätverk anhörigvårdaren hade upplevdes betydelsefullt. Benner och Wrubels omsorgsteori låg till grund för diskussionen och vissa begrepp förankrades: omsorg, person, situation, kontext, stress, bemästrande, livscykel, hälsa (välbefinnande) och ohälsa.