Systerskap är ett begrepp som är starkt sammankopplat med den feministiska rörelsen och dess framväxt. Tidigare forskning visar att systerskap är ett komplext begrepp med många olika innebörder. Det har bland annat ansetts fungera som en förenande kraft och ett verktyg för att erövra framtiden samtidigt som det också likställts med ett ideal om solidaritet. Denna uppsats studerar hur man på två olika feministiska bloggar beskriver och uttrycker systerskap i dagens samhälle. Med den kvalitativa innehållsanalysen som metodologisk utgångspunkt så analyserades fyrtionio blogginlägg för att urskilja olika uttryck och beskrivningar av systerskap. Resultaten presenteras via temat: Det paradoxala systerskapet samt dess tre ingående kategorier: uppdelningeni ett vioch dem; uttryck för solidaritet och systerskapandesamt bloggandet ochnätet som politisk arena med förenade krafter. Resultaten återkopplas främst till det teoretiska begreppet "Us” within the ”Other”, där särskilt uppdelningen i så kallade in-grupper och ut-grupper diskuteras, samt tilltidigare forskning kring begreppen systerskap och virtuell feminism. Studien visar att feministiskt bloggande är en viktig del för den feministiska framtiden och att systerskap behövs än idag för en framgångsrik kamp mot patriarkala strukturer.

The study aims to investigate the characteristics of media coverage surrounding the clown attacks. To answer the purpose a quantitative content analysis was applied and also a comprehensive survey of the material. The goal is to see how the established criteria for newsworthiness function in relation to a contemporary news event in Sweden. The results show that the clown attacks are consistent with the majority of the criteria of newsworthiness. Most common were male offenders and the distribution between male and female victims was equal. Further analysis demonstrated that images portraying clowns was something that distinguished media coverage surrounding the clown attacks. The published clown pictures were of scary and evil clowns, which can be linked to how the news media’s coverage of the clown attacks was.

The aim of this essay was to investigate how the syllabuses of religious education have changed from 1970–2011. To do this the following questions were answered: How have the syllabuses of religious education changed from 1970–2011? What has been removed and what has been added? How have the training course objectives changed? How has the content of the syllabuses changed? The method used in this essay is content analysis. The results of this essay show that the content of the syllabuses has not changed, although it is now described in further detail. The modern syllabuses are far more detailed then the oldest syllabus. One conclusion was that Christianity was the only expressly named religion.

En nyutexaminerad sjuksköterska eller en sjuksköterska som endast bytt klinisk inriktning kan uppleva en tillvaro fylld av stress och en känsla av att kunskaperna inte räcker till. Det har visat sig att då vården ges av oerfarna sjuksköterskor där kunskapen är begränsad har patientsäkerheten påverkats negativt. Dagens ambulanssjukvård kräver en bred medicinsk kompetens och en stor förståelse för människor i olika situationer. Det tidigare förhållningssättet att transportera snabbt till sjukhus har förändrats och är nu mer inriktat på bedömning och stabilisering av patienter utifrån aktuella symptom. Kraven på medarbetarnas formella utbildning är utifrån detta också högre idag än det tidigare varit. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att vara nyanställd sjuksköterska inom ambulanssjukvård. En kvalitativ metod användes och datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Analysen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys och syftade till att belysa det manifesta innehållet. Totalt deltog åtta sjuksköterskor i studien med variation gällande tidigare erfarenheter och specialistsjuksköterskeexamen inom ambulanssjukvård. Alla informanter hade ett års erfarenhet av ambulanssjukvård vid studiens genomförande. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier: Den nya rollen, Kunskapsutveckling och Teoretiska och praktiska färdigheter. I resultatet framkom att majoriteten av informanterna kände en osäkerhet och nervositet inför sin första tid inom ambulanssjukvården, oberoende av tidigare vårderfarenhet. Däremot fanns dock en variation inom vilka områden osäkerheten rådde utifrån tidigare erfarenheter. Informanterna upplevde att verksamheten försökte förbereda dem på den nya arbetsuppgiften genom teoretisk utbildning och praktiska övningar men att tiden var för begränsad för att tillgodogöra sig kunskapen på ett fördelaktigt sätt. Vidare framkom att informanterna uppskattade kollegornas stöd och vägledning vilket bidrog till en ökad trygghet och minskad nervositet i arbetet. Det tog ungefär ett år för informanterna innan en viss trygghet och stabilitet infann sig. Efter det första året utvecklades också strategier om något oförutsett skulle inträffa med patienten och dennes tillstånd. Däremot rådde fortfarande en osäkerhet hos flertalet av informanterna och ingen kände sig på något sätt fullärd. Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskor som saknar yrkeserfarenhet inom den akuta sektorn, framförallt de som är nyutexaminerade, kan uppleva en osäkerhet och nervositet inför mötet med patienten. Dessa känslor grundade sig i en begränsad kunskap gällande att bedöma, behandla och prioritera patienter utifrån relevant information och aktuella symptom. Under det första året skedde en betydande erfarenhets- och kunskapsmässig utveckling vilket bidrog till att sjuksköterskorna kände sig mer tillfreds i sin nya roll inom ambulanssjukvården. Patientkontakter, stöttande kollegor och en verksamhet som erbjuder personalen kontinuerliga och för arbetet väsentliga utbildningar ansågs vara viktiga faktorer för den nya sjuksköterskans professionella utveckling.

<p> </p><p>Cirka 800 000 svenskar behandlas med läkemedel för högt blodtryck, vilken minskar förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dock uppnår endast 20 till 30 procent av de svenskar som ordineras blodtryckssänkande läkemedel behandlingsmålen, dvs. blodtryck under 140/90 mm Hg. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som bidrar till patientens följsamhet vid farmakologisk- och ickefarmakologisk behandling av högt blodtryck. Studien genomfördes som en litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa och åtta kvalitativa, funna genom litteratursökning i databaserna PubMed (MedLine) och Cinahl. Databearbetning och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen. Faktorer påverkande följsamheten  delades vid analysering in i positiva respektive negativa faktorer. Faktorer med positiv effekt på följsamheten var; god livssituation, ålder, kön, etnicitet, hälsosam livsstil, insikt, bra relation till vården, rädsla för komplikationer samt tro på läkemedel. Faktorer med negativ inverkan; icke upplevd sjukdom, läkemedelsbiverkningar, tro på alternativa behandlingsmetoder, negativ kontakt med vården, oavsiktlig dålig följsamhet, praktiska begränsningar, ålder, kön, etnicitet samt negativ attityd gentemot läkemedel. Vi anser att viktiga omvårdnadsåtgärder för god följsamhet är att skapa välmående, involvera anhöriga, god rådgivning, information angående symtom och biverkan av läkemedel samt verka för kontinuitet till återbesök.</p>

<p>Att vara patient innebär att vara utlämnad till andra för vård. Bland de mest utsatta är patienterna som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA). Verksamheten är ofta förlagd till en sal med mycket personal, ett flertal medpatienter och närstående till dessa patienter. Syftet med denna studie var att undersöka omvårdnadspersonalens upplevelse av hur integritet kan påverkas för den enskilde patienten inom IVA. Data samlades in via intervjuer och bearbetades enligt en latent kvalitativ innehållsanalys. De fem teman som framkom var; <em>att vara medveten om patientens utsatthet, att personliga värderingar påverkar personalens sensibilitet gentemot patienten, att upprätthålla patientens integritet i samband med rond är problematiskt, att arbetsmiljön begränsar förmågan att skydda patienten</em> samt<em> att rädda liv går före upprätthållandet av integritet.</em> Vården på IVA försvårade omvårdnadspersonalens möjligheter att upprätthålla patientens integritet inklusive sekretess. Omvårdnadspersonalen hade en bra och omfattande bild av vad integritetsbegreppet innebar. Studiens slutsats var att personalen upplevde att arbetsmiljön på IVA inte var ändamålsanpassad. Lokalens utformning och de bristfälliga avskärmningsmöjligheterna försvårade eller omöjliggjorde för personalen att skydda patienten på ett optimalt sätt. Det som påverkade hur patientintegriteten upprätthölls var också omvårdnadspersonalens attityd och inställning.</p> / <p> </p><p>To be a patient means to be extradited to others for health care. Among the most vulnerable are the patients in an intensive care unit (ICU). The care is often carried out in a room with many staff members, several co patients and relatives to some of the patients. The purpose of this study was to examine nurses´ experience of how integrity can be affected for the individual patient within ICU. Data was collected by interviews and processed in accordance to a latent qualitative content analysis. The five themes which emerged was awareness of the patient's vulnerability, the nursing staff's ability is affected by their own sensibility toward the patient, the maintenances of patient integrity in doctor contact, environment impact as well as priority in life threatening conditions. Nursing in the ICU complicates the nursing staff's possibility to maintain the patient's integrity including confidentiality. The nursing staff has a good and comprehensive picture of what integrity means. The study concludes that staff believes that the circumstances and the structure of IVA is not optimal. The design of the unit and the inadequate possibilities to create a private space around the bed makes it difficult or impossible to protect patient on a desirable manner. How patient-integrity is maintained is also affected by nursing staff's attitude.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier. Resultaten från den kvantitativa undersökningen visade att de flesta gärningspersonerna var män och att tidningarna främst presenterade grova brott. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att det fanns skillnader i hur kvinnor och män presenterades. Kvinnor som offer presenterades oftare än män och sällan som ”idelaiska offer”. Dessutom presenterades i hög grad brott med speciella förhållanden kring sig vilket ökade nyhetsvärdet.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier. Resultaten från den kvantitativa undersökningen visade att de flesta gärningspersonerna var män och att tidningarna främst presenterade grova brott. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att det fanns skillnader i hur kvinnor och män presenterades. Kvinnor som offer presenterades oftare än män och sällan som ”idelaiska offer”. Dessutom presenterades i hög grad brott med speciella förhållanden kring sig vilket ökade nyhetsvärdet.

No description available.