Zugl.: Berlin, Humboldt-Universiẗat, Diss., 2007.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den. Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet. Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet. Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer. De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument. I den empiriska undersökningen påträffades förutom ovanstående instrument försäljningsprognos, kapitalbehov, kostnadsprognos, löneprognos nyckeltal, portfolio analysis model, prissättning, uppstartskostnader och återbetalningsplan. Dessa instrument är klassificerade som övriga finansiella instrument. I genomsnitt används 4,1 instrument i respektive affärsplan. Standardavvikelsen är 2,9, vil-ket innebär att det är en stor spridning på antalet instrument. Drygt två tredjedelar (37%) av affärsplanerna innehåller två eller färre instrument medan knappt en fjärdedel (23%) av affärsplanerna innehåller åtta eller fler instrument. Undersökningen visar att det är en stor andel som har få respektive många finansiella instrument i affärsplanen, vilket är ett tecken på en fokusdifferens. Fokusdifferensen innebär att en stor del av urvalet har en väl genom-arbetad finansiell planering i affärsplanen och en stor del inte har det. Knappt tre fjärdedelar (72%) av affärsplanerna innehåller minst ett finansiellt huvudinstrument, vilket innebär att mer än en fjärdedel (28%) inte innehåller något finansiellt huvudinstrument överhuvudtaget. Bland de fyra vanligaste instrumenten återfinns tre huvudinstrument: resultaträkning (70%), balansräkning (52%) och kassaflödesanalys (48%). Det fjärde huvudinstrumentet, breakeven-analys, förekommer med en frekvens på 30%, vilket innebär att det är det sjunde vanligaste instrumentet. Trenden visar att huvudinstrumenten förekommer på den övre halvan i diagrammet över mest förekommande instrument och de övriga instrumenten förekommer på den nedre halvan. Endast två instrument används i fler än hälften av affärsplanerna. / The purpose of this thesis is to investigate which financial instruments are used in business plans developed by new companies in the start-up phase. Appropriate literature has been reviewed to study which financial instruments occur most frequently. A quantitative study has been carried out to examine which financial instruments are being used in practise, how often they occur, what time perspective they present and with what frequency they occur in each business plan. The study has been performed by registering financial instruments in business plans. The chosen objects for the study have been found in an existing volume of business plans. The financial instruments which, according to the literature, should be used in a business plan are income statement, balance sheet, cash flow analysis and breakeven analysis. These four instrument have been classified as main financial instruments. All the main financial in-struments were found in the empirical study, but the financial instruments sales forecast, funding needs, expenditure forecast, personnel plan, business ratios, portfolio analysis model, pricing strategy, start-up costs and reimbursement plan were also found. These in-strument are classified as other financial instruments. On average 4,1 financial instruments are used in each business plan. The standard deviation is 2,9, which means the number of financial instruments is widely spread. More than two thirds (37%) of the business plans contain two or less financial instruments while less than one fourth (23%) of the business plans contain eight or more financial instruments. The study shows there is a large portion of the business plans that contain either few or many financial instruments. This is a sign of difference in focus from the business plan writers. The difference means that a large extent of the business plans has a well developed finan-cial planning and a large extent has not. Less than three thirds (72%) of the business plans contain at least one main financial in-strument, which means that more than one fourth (28%) does not contain any of them. Among the four most common financial instruments in the practice, three are main instruments: income statement (70%), balance sheet (52%) and cash flow analysis (48%). The fourth main instrument, break even analysis, occurs with the frequency 30%, which means it is the seventh most used instrument in business plans. The trend shows that the main instruments occur in the upper half of the diagram and the other instruments occur in the lower half. Only two instruments are used in more than half of the business plans, income statement and balance sheet.

Detta examensarbete inom biomekanik var ett produktutvecklingsprojekt av ett medicintekniskt instrument för mätning av statisk muskelstyrka i lårmuskulaturen (quadriceps). Instrumentet utvecklades med utgångspunkt från instrumentet Stig Starke som blivit föråldrat och förfallet. Stig Starke nyttjas främst av sjukgymnaster på Sahlgrenska universitetssjukhuset med syfte att exempelvis utvärdera effekter av sjukgymnastisk behandling. Behovet av en ny version av instrumentet är stort både inom kliniskt arbete och inom forskning. En ny version av instrumentet skulle hjälpa sjukgymnaster och forskare till att kunna fortsätta mäta muskelstyrkan i quadriceps på ett snabbt och enkelt sätt. Syftet och målsättningen med detta examensarbete var att utveckla Stig Starke-instrumentet så att mätningar av maximal statisk styrka i lårmuskulaturen (quadriceps), i enheten Newton, kan göras på patienter inom sjukvård och rehabilitering. En problemanalys i form av Workshop gjordes hos användarna på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Problemanalysen tillsammans med en förstudie lade grunden för koncept i form av krav och önskemål till nya versionen av instrumentet. Önskemål på användarvänlighet av instrumentet och standardisering av patientens kroppsposition stod högt i prioritering. Via dynamisk produktutveckling och biomekaniska metoder där användarna (sjukgymnasterna) var i fokus kunde ett koncept väljas ut och tillverkas till en funktionell prototyp. Sex nyckelord för arbetet är quadriceps, muskelkraft, instrument, antropometri, användarvänlighet och standardisering. Funktionella prototypen visade via produktutvärdering att goda utvecklingsmöjligheter finns för den nya versionen, då den visade på hög användarvänlighet och standardisering. Behovet av en ny version av instrumentet kommer att finnas kvar tills ett likvärdigt instrument som Stig Starke kan tillämpas i verkligheten.

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter med karpaltunnelsyndrom (CTS) är vanligt förekommande inom vården. Prevalensen är 4 % av befolkningen. Många har haft sina besvär länge vilket påverkar aktivitetsutförandet och sömnen negativt. Anamnes och bedömnings-instrument ger arbetsterapeut underlag till diagnostisering och interventioner. Tidig diagnostisering och arbetsterapeutiska interventioner möjliggör för ett bättre resultat. Syfte: Syftet var att beskriva användandet av bedömningsinstrument för bedömning av patienter med misstanke om CTS samt undersöka om checklista för bedömningen utformats och om möjlighet till samarbete med sjukgymnast sker med CTS patienter. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkät valdes. Resultat: Sjuttiofyra arbetsterapeuter deltog i studien. Svarsfrekvensen var 76 %. Provokationstesterna Phalens test och Tinels tecken dominerade användandet och i klassen sensibilitet använde flest arbetsterapeuter Semmes-Weinstein Monofilament. Av självskattningsinstrumenten var det vanligast att använda VAS-smärtskattning. Drygt 1/3 hade skapat checklista på arbetsplatsen och 3/4 av arbetsterapeuterna hade möjlighet att samarbeta med sjukgymnast. Slutsats: Det fanns en stor spridning i användandet av instrument och test. Arbetsterapeuterna använde instrument/test för att kartlägga aktivitetsförmåga, diagnostisera, undersöka nervpåverkan, undersöka svårighetsgraden av symtomen, för val av intervention och utvärdering av behandling. Studien visade på att de provokativa testerna var vanligast. På vissa arbetsplatser fanns checklista utformad och många hade möjlighet till samarbete med sjukgymnast.

No description available.

Womens roles in the work force have increased, however, womens positions in the household have not changed greatly (Lennon & Rosenfield, 1994). While paid work research has focused significantly on the qualities of roles, household work research has not (Janzen & Hellsten, 2007). As the few existing instruments that do measure the quality of household work roles lack psychometric evidence (Janzen & Hellsten, 2007), a new instrument assessing all aspects of the quality of household work roles and possessing evidence of validity and reliability is required. The first step in the instrument development process is the identification and definition of relevant constructs. Thus, the main purpose of the study was to identify household work themes. Four focus groups of triple role women were performed with a total of 20 participants. A snowball sampling technique was used to recruit participants. Thematic analysis of the transcripts identified eight themes: No End Result, Scheduling, Time Constraints, Psychological Strain, Equality in Work, Value, Money, and Reward. The results found women to enjoy certain aspects of household work, but that they lead busy and hectic lifestyles. The themes created in the study were placed into a table of specifications this is to guide future instrument development research in which items can be included for each of these eight themes.

No description available.

Depuis quelques années, la santé mentale au travail est devenue un enjeu important. Des transformations influent non seulement sur la vie professionnelle des travailleurs, mais également sur leur vie personnelle. Elles impliquent plusieurs changements structurels: une augmentation de la charge de travail, des déplacements plus fréquents, un climat de travail précaire, etc. Les effets de ces transformations se font maintenant sentir; une certaine détresse se développe chez ces travailleurs et les organisations tentent de faire face à cette situation du mieux qu'elles peuvent. Déjà, en 1975, Maslach, dans ses travaux sur la santé au travail, remarque que l'épuisement professionnel a un impact important sur les travailleurs qu'elle observe. Depuis, plusieurs indices nous signalent que la situation se détériore. Les premières définitions provenaient essentiellement d'échantillons d'individus qui travaillaient directement avec une clientèle qui avait besoin d'assistance (Maslach, 1976). Ainsi, on associa l'épuisement professionnel aux professions aidantes : infirmières, professeurs, travailleurs sociaux, intervenantes, etc. De ces définitions, un outil psychométrique est né, le Maslach Burnout Inventory (MBl, 1981). Cet outil devint le plus utilisé, voire le seul utilisé et cela jusqu'à aujourd'hui. Dès la fin des années 1980, on assista à une généralisation du phénomène à toutes les professions. Puis, en 2001, Demerouti présenta un nouveau modèle et un nouvel instrument de mesure qui reflète la réalité du syndrome d'épuisement professionnel, le Oldenberg Burnout Inventory (OLBI). Ce modèle est invariable entre les corps d'emploi (Demerouti, 2001) et permet une analyse plus adéquate du phénomène. Entre autres, il permet l'élimination de la dimension la plus critiquée (Lee & Ashfort, 1996) du modèle de Maslach de l'épuisement professionnel soit le sentiment d'accomplissement personnel. Cet outil de mesure développé par Demerouti ne fut jamais adapté pour une population francophone. Les objectifs de cette thèse de doctorat sont de traduire, adapter et valider en français un nouvel instrument de mesure de l'épuisement professionnel. Nous nous proposons également de développer des points de coupure sur l'OLBI. Une adaptation de l'OLBI fut effectuée grâce à la procédure du double aveugle adaptée. Cette procédure implique un troisième traducteur aveugle pour plus de sécurité. Cette procédure fut développée grâce à la grille d'analyse de Behling et Law (2001). Elle nous permet également d'adapter l'OLBI avec une procédure qui est à la fois efficace, sécuritaire, informative et transparente. Une passation de l'outil fut ensuite effectuée. Cette passation eut lieu auprès des employées d'une entreprise privée de la région de Montréal. Les indices psychométriques recueillis sont dans l'ensemble acceptables. Les indices de fidélité permettent de statuer que notre adaptation de l'OLBI est fidèle (α = 0.8048). De même, les différentes preuves liées à la validité sont présentées. Ces preuves sont assez nombreuses pour nous permettre de statuer que notre adaptation de l'OLBI est une première étape importante dans la validation de cet outil. De même, un point de coupure est ensuite établi grâce à la procédure ROC, afin de permettre une détection de la détresse lors de futures passations. Nous pensons que notre adaptation du questionnaire peut servir, au moins à titre expérimental, dans des situations de dépistage. Des régressions multiples ont été effectuées afin de comparer l'OLBI au MBI. Les résultats démontrent la supériorité de l'OLBI à expliquer la relation entre les facteurs organisationnels et l'épuisement professionnel. D'ailleurs, l'OLBI permet d'expliquer 81 % de la variance dans la relation entre l'épuisement professiormel et les facteurs organisationnels, tandis que le MBI n'en explique que 60%. En discussion, nous présentons d'abord les choix effectués lors de l'adaptation de l'outil. Puis les preuves de fidélité et de validité selon le modèle de l'APA (2003) sont présentées et discutées. Nous établissons finalement un point de coupure sur l'échelle de l'épuisement émotionnel de l'OLBI. Ce point de coupure nous permet de déterminer quels individus vivent de la détresse au moment de la passation du questionnaire. Ce point de coupure se situe au score 18 sur l'échelle de l'épuisement émotionnel de l'OLBI. Il signifie que la probabilité de retrouver une détresse importante est 6.74 fois plus importante que dans la population normale. En conclusion, la mesure de Demerouti est discutée. Le MBI et l'OLBI ont chacun leurs forces, mais l'expérimentation effectuée dans le cadre de cette thèse avantage l'Oldenburg Burnout Inventory (OLBI). Ainsi, un premier pas dans le développement d'un instrument de mesure alternatif pour la population québécoise est maintenant fait. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Épuisement professionnel, Psychométrie, OLBI, Adaptation canadienne, Courbe ROC, Burnout, Point de coupure, MBL.

Womens roles in the work force have increased, however, womens positions in the household have not changed greatly (Lennon & Rosenfield, 1994). While paid work research has focused significantly on the qualities of roles, household work research has not (Janzen & Hellsten, 2007). As the few existing instruments that do measure the quality of household work roles lack psychometric evidence (Janzen & Hellsten, 2007), a new instrument assessing all aspects of the quality of household work roles and possessing evidence of validity and reliability is required. The first step in the instrument development process is the identification and definition of relevant constructs. Thus, the main purpose of the study was to identify household work themes. Four focus groups of triple role women were performed with a total of 20 participants. A snowball sampling technique was used to recruit participants. Thematic analysis of the transcripts identified eight themes: No End Result, Scheduling, Time Constraints, Psychological Strain, Equality in Work, Value, Money, and Reward. The results found women to enjoy certain aspects of household work, but that they lead busy and hectic lifestyles. The themes created in the study were placed into a table of specifications this is to guide future instrument development research in which items can be included for each of these eight themes.