A dissertação pretende permitir ao leitor simular a forma de pensar de Daniel Dennett, e perpassa toda sua filosofia, com ênfase em seu tratamento de o que são padrões, o algoritmo evolutivo, intuition pumps, consciência, e seu uso dos conceitos de illata, abstracta, semântica e sintaxe para compreender a natureza, a biologia e a mente humana. O trabalho reapresenta, sob nova luz, grande parte das ideias mais importantes de Dennett, e procura fazer a engenharia reversa de o que o levou a pensar de determinadas maneiras, guiando o leitor através de caminhos similares, procurando fomentar um aprendizado ativo de uma forma de pensar, acima e além de uma exposição dos resultados obtidos ao longo de décadas desse pensamento no próprio Dennett / This dissertation intends to provide the reader with an inner simulation of Daniel Dennetts form of reasoning, spreading over his whole philosophy, emphasizing his treatment of patterns, the evolutionary algorithm, consciousness, and his use of illata, abstracta, semantic, and synthax, to carve nature at its joints, especially biology and the human mind. It recasts, in a new light, great part of his most important ideas, and reverse engineers what made him think in particular ways, walking the reader through similar pathways, fostering an active learning of a thinking style, above and beyond a mere exposition of the results obtained by this thinking style over the years

A dissertação pretende permitir ao leitor simular a forma de pensar de Daniel Dennett, e perpassa toda sua filosofia, com ênfase em seu tratamento de o que são padrões, o algoritmo evolutivo, intuition pumps, consciência, e seu uso dos conceitos de illata, abstracta, semântica e sintaxe para compreender a natureza, a biologia e a mente humana. O trabalho reapresenta, sob nova luz, grande parte das ideias mais importantes de Dennett, e procura fazer a engenharia reversa de o que o levou a pensar de determinadas maneiras, guiando o leitor através de caminhos similares, procurando fomentar um aprendizado ativo de uma forma de pensar, acima e além de uma exposição dos resultados obtidos ao longo de décadas desse pensamento no próprio Dennett / This dissertation intends to provide the reader with an inner simulation of Daniel Dennetts form of reasoning, spreading over his whole philosophy, emphasizing his treatment of patterns, the evolutionary algorithm, consciousness, and his use of illata, abstracta, semantic, and synthax, to carve nature at its joints, especially biology and the human mind. It recasts, in a new light, great part of his most important ideas, and reverse engineers what made him think in particular ways, walking the reader through similar pathways, fostering an active learning of a thinking style, above and beyond a mere exposition of the results obtained by this thinking style over the years

Målet med den här datorbaserade filosofiska utredningen inom kognitionsvetenskap är att utforska intentionalitet i kollektiva beteenden hos artificiella svärmar. Två definitioner av intentionalitet utforskades; som representationer hos agenter och som observerbara attribut hos agenter, även kallat intentional stance. För den representativa definitionen användes en modell av kollektiv intentionalitet som integrerar två olika ståndpunkter, singularståndpunkten och pluralståndpunkten av kollektiv intentionalitet. Modellen har fem villkor för intentionalitet enligt SharedPlans. Genom att använda Belief-Desire-Intention-modellen för intelligenta agenter operationaliserades villkoren till möjliga representationer. En implementation av en målinriktad artificiell svärm i NetLogo analyserades genom att studera hur väl den uppfyllde de operationaliserade villkoren. Fyra av fem villkor var uppfyllda. Flera simuleringar med olika hastighet genomfördes även under observation. Dessa visade att processen kunde delas upp i tre faser med olika egenskaper. Den utforskande fasen hade gemensam intentionalitet centrerad till ett fåtal aktiva individer. Beslutsfasen hade individuella intentioner som kunde stå i konflikt med varandra medan gemensamma intentioner strävade mot samma mål. I flyttfasen var de individuella intentionerna att förhålla sig till varandra, vilket fick gruppen att upplevas som en enhet med intentionen att flytta gruppen. Resultaten visade att intentionalitet kan observeras och analyseras hos den här artificiella svärmen. Däremot har svärmen inte kollektiv intentionalitet utifrån båda ståndpunkterna.

L’irrelevant process, décrit par George Brecht en quelques lignes au sein de son texte Chance-Imagery(1957), est une méthode de création d’ « images du hasard », proche de l’idée de « non-intentionnalité ».Cette thèse analyse cette description et en étudie les enjeux dans le cadre de la création de dessins et depeintures, au travers de l’idée de « machine à dessiner » et de celle d’« image trouvée ». L’étude dequelques démarches artistiques issues de la seconde moitié du XXème siècle et exemplifiant cette typologienous amène à considérer que l’irrelevant process consiste notamment en l’adoption d’une perspectiveintentionnelle et esthétique sur des processus et des traces « non-pertinents » avec la créationd’images. / The “irrelevant process”, briefly described by George Brecht in Chance-Imagery (1957), is a method forcreating “chance-images”, close to the idea of ”non-intentionality”. Our thesis analyses this description andstudies its issues for the creation of paintings and drawings, through the ideas of « drawing machine » and« found image ». The study of some artistic practices which illustrate this typology brings us to think thatthe irrelevant process involves the adoption of an intentional and aesthetic point of view on processes andtraces which are irrelevant with the creation of images.

Samhällsutvecklingen går i en riktning där människor arbetar i allt närmare samarbete med artificiella agenter. För att detta samarbete ska vara på användarens villkor är det viktigt att förstå hur människor uppfattar och förhåller sig till dessa system. Hur dessa agenter bedöms moraliskt är en komponent i denna förståelse. Malle m.fl. (2015) utförde en av de första studierna kring hur normer och skuld appliceras på människa respektive robot. I samma artikel efterfrågades mer forskning kring vilka faktorer hos agenter som påverkar de moraliska bedömningarna. Föreliggande studie tog avstamp i denna frågeställning och avsåg att undersöka hur moralisk godtagbarhet och skuldbeläggning skiljde sig beroende på om agenten var en person, en humanoid robot eller ett autonomt intelligent system utan kropp (AIS). Ett mellangrupps-experiment (N = 119) användes för att undersöka hur agenterna bedömdes för sina beslut i tre olika moraliska dilemman. Deltagares rättfärdigaden bakom bedömningar samt medveten hållning utforskades som förklaringsmodell av skillnader. Medveten hållning avser Dennetts (1971) teori kring huruvida en agent förstås utifrån mentala egenskaper. Resultaten visade att person och robot erhöll liknande godtagbarhet för sina beslut medan AIS fick signifikant lägre snitt. Graden skuld som tillskrevs skiljde sig inte signifikant mellan agenterna. Analysen av deltagares rättfärdiganden gav indikationer på att skuldbedömningarna av de artificiella agenterna inte grundade sig i sådan information som antagits ligga till grund för denna typ av bedömningar. Flera rättfärdiganden påpekade också att det var någon annan än de artificiella agenterna som bar skulden för besluten. Vidare analyser indikerade på att deltagare höll medveten hållning mot person i störst utsträckning följt av robot och sedan AIS. Studien väcker frågor kring huruvida skuld som fenomen går att applicera på artificiella agenter och i vilken utsträckning distribuerad skuld är en faktor när artificiella agenter bedöms.