The role of history education has traditionally been viewed as a subject to foster a sense ofnational identity and patriotism, understanding one's own nation's history, culture, andperspectives. Recently however, with the development of global communication andmigration, there has been a shift in the goals of history education in Sweden to focus on theinclusion and development of intercultural perspectives. Although this is the goal, historyteachers find it difficult to adopt such teaching. This study aims to understand the problemsand challenges history teachers face in their work with intercultural pedagogy andintercultural history education. In this context, intercultural history education refers to aneducation that includes stories, perspectives, and narratives outside of traditionaleurocentrism, and focuses on development of skills and abilities that lets students beknowledgeable, understand and take active part in a multicultural society To reach this aim, we conducted four qualitative interviews with a semi structured approachwhich entails an informal conversational style interview based on a beforehand constructedinterview guide. Participants were chosen based on certain criteria relevant to the studyincluding formal education, experience, and subjects. The interviews were recorded,transcribed, and later analyzed using an open coding method where themes and key aspectswere identified. The results suggest that teachers face several challenges in their work to include and developintercultural history skills and knowledge. Time restraints, lack of clear guidelines withincurriculums and steering documents, as well as traditions within history education and historyteaching aids were some of the most relevant findings of the study. On this basis, teachereducation and education in general should focus on addressing these issues.

Syftet med den här studien var att få en fördjupad kunskap om hur förskolan stödjer och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling, kommunikationsförmåga och identitetsskapande. Vi har valt att studera detta ämne ur ett specialpedagogiskt perspektiv då vi upplevde att detta var en grupp som inte får det stöd i förskolan och skolan som de skulle behöva. Studien utgick från fyra förskolor där vi intervjuade 12 pedagoger, en specialpedagog och en modersmålstränare samt gjorde fyra observationer. Resultatet visade två sidor av arbetet kring flerspråkiga barn, det ena handlade om språkstimulering och det andra handlar om arbetet med att stödja den mångkulturella identiteten. Pedagogerna ansåg att språkstimulering var ett viktigt uppdrag i förskolan och har ett stort utbud av metoder och arbetssätt för hur de stimulerade svenskan. Däremot såg vi att de har ett väldigt svagt interkulturellt arbetssätt och de ansåg att det var svårt att veta hur de skulle stödja barns modersmål när de inte kunde det språket. Vi menar att förskolans arbete med flerspråkiga barn behöver lyftas och diskuteras och en interkulturell pedagogik måste utvecklas. Även pedagogerna efterfrågade mer kunskap och utbildning inom detta område.

Sverige har sedan slutet av 1960-talet gått mot en allt mer internationaliserad kultur som påverkats både av inre och yttre förändringar. Denna studie utgår ifrån den svenska skolans monokulturella praktik och söker ge alternativ till majoritetsnormen för att inkludera alla elever. Samma tendens till konservering återfinns i konstvärlden och bildpedagogiken vilket blir synligt då den västerländska konstkanon undersöks. I denna studie ställs frågor om hur bildläraren kan möta det allt mer heterogena och mångkulturella klassrummet och hur en anpassning efter elevunderlaget kan avspeglas i lektionsinnehållet. Studien tar också upp frågor om vilka etiska, didaktiska och kunskapsmässiga resurser som kan utvecklas med en inkluderande bildpedagogik. Det har i Sverige forskats och skrivits mycket kring interkulturell pedagogik, men obefintligt då det kommer till det bildpedagogiska fältet. Denna studie har skrivits med ambitionen att bidra med konkreta idéer om hur interkulturell bildpedagogik kan ta sig i uttryck, med en tydlig förankring till en undervisningspraktik. Studien inleds med teorier som ligger till grund för interkulturell bildpedagogik, formerande forskning från USA, Kanada och England, dessa exemplifieras sedan konkret genom en presentation av ett konsthistorieprojekt som bedrevs i år 9 på Bredbyskolan i Rinkeby 2013. Dokumentation av planering och genomförande av projektet redovisas, materialet har bearbetats efter fallstudien som metod. Syftet var att skapa förutsättningar för att använda både elevernas och föräldrarnas egna erfarenheter som resurs. Genom att presentera elevernas alster och deras tankar bakom blir det synligt att projektet möjliggjort inkludering. Studien visar på hur man medvetet kan arbeta för att eleverna blir inkluderade i lektionsinnehållet.

<p>Sammanfattning</p><p>Invandringen är en realitet i dagens samhälle. Skolan har här en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det är intressant att fråga sig hur skolan och undervisningen förhåller sig och anpassar sig till de</p><p>nya omständigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mångkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.</p><p>Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhållande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lärare och invandrarelever ser på historieämnets roll i det mångkulturella klassrummet. Detta</p><p>eftersträvas göra genom forskningsfrågorna ”Hur förstår lärare och elever historia som begrepp och undervisning?”, ”I vilken grad nyttjas elevernas bakgrund och erfarenhet i undervisningen?” och slutligen ”Hur arbetar skolan med elevernas historiemedvetande?”.</p><p>Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens tolkning av historiemedvetande, vilket ses som ”ett samspel mellan människors</p><p>dåtidstolkning, nutidsförståelse och framtidsförväntan”.53 Jensens ståndpunkt tar avstamp i dels att människans historiemedvetande fungerar som en ofrånkomlig del av hennes identitet, sociala kunskaper och handlingar, dels att människan både som individ och som</p><p>grupp är både skapad av och skapare av historia.</p><p>Respondenterna i föreliggande studie utgörs av tre So-lärare på högstadiet och åtta invandrarelever varav sju går på högstadiet och en på gymnasiet.</p><p>Slutsatsen är att den interkulturella och mångkulturella undervisning med eleverna och deras historiemedvetande i centrum, som förespråkas av historiedidaktiker, i styrdokument,och av de intervjuade lärarna, tillämpas inte. Istället dominerar en förhållandevis traditionstillämpad historieundervisning. Användning och bearbetning av elevernas historiemedvetande, mångkulturaliteten samt interkulturaliteten formar sig i sporadiska då-nuförbindelser och i vissa kopplingar till eleverna.</p> / <p>Abstract</p><p>Sweden is a multicultural society. The school plays an important part and has a great responsibility concerning the reception of young people with immigrant backgrounds. It is important to highlight the way schools handle the new circumstances. The school</p><p>curriculum expresses a consciousness regarding multiculturality and interculturality.Moreover, the cultural heritage.</p><p>The aim of this study is to examine how teachers and immigrant pupils see the subject history in the multi-cultural classroom. Both the curriculum and the school reality are in focus. The study is based on the following questions:</p><p>How do teachers and pupils understand history as a concept and a subject?</p><p>Are the backgrounds and experiences of the pupils used in the teaching?</p><p>How does school deal with the historical consciousness of the pupils?</p><p>The theoretical approach of this essay is the Danish historian Bernard Eric Jensen’s interpretation of “historical consciousness”, which is defined as the understanding of the interaction between the past, the present and the future. This interaction constitutes a</p><p>fundamental part of human identity, social behaviour and actions, which make people as individuals and as groups both created by history and creators of history.</p><p>This study is based on interviews with three history teachers at Swedish “högstadiet”(secondary school/junior high school) and eight pupils with immigrant backgrounds.</p><p>The conclusion of the study is that, contrary to the guide-lines of the curriculum, no focus on the pupils historical consciousness is applied in the teaching of history. Even though the interviewed teachers stress the importance of such a perspective, pupils´ own</p><p>experiences tend to be excluded or only occasionally used in the teaching.</p>

Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger beskriver arbetet med nyanlända barn i svensk förskola. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem förskollärare i Skåne och Blekinge. Undersökningen har sin utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv. Resultatet har delats upp i fyra olika teman: språket, mångkulturell förskola, fortbildning/erfarenheter och arbetssituation. Via våra intervjuade pedagoger har vi fått reda på att det inte finns några stora skillnader kring hur pedagoger beskriver arbetet med nyanlända barn i svensk förskola. Alla pedagoger är eniga om att språket spelar en stor roll i hur barnet klarar av att integreras i barngruppen.

<p>The competition between the Swedish municipalities has increased as the world has become more globalized, which means that they need to become more attractive for sustaining sound finances and not to find themselves to have a downward trend. One possibility to show the attractiveness of a place is by using place marketing and therewith attaining a stronger brand position. There are 20 suburban municipalities in the county of Stockholm, of which six are multicultural or are having a minimum of 20 percent immigrants among the residents. These immigrant areas are segregated based on class, income and culture. Problems associated with these areas have historical aspects that dates further back than modern immigration does. What could be seen as positive with these multicultural municipalities are their intercultural competences, something that should be attractive among companies that try to survive on today’s global market. Intercultural competences facilitate the managing of social expectations within a culture and in the meeting with other cultures. Immigrants have had experience of a minimum of one cultural meeting and that is with their new host culture. They should therefore have a higher likelihood of being knowledgeable when it comes to intercultural competences. This could therefore be a good attribute for immigrant areas such as multicultural suburban municipalities to include in their brand identity and by that obtain a stronger brand position. However, the question is; would such attributes attract companies? According to several statements in the daily press, Swedish companies are very interested in multiculturalism, and some actually say that it is a critical factor for a company’s survival in a globalized world. But is this really true? According to the Swedish employment office (Arbetsförmedlingen), multicultural municipalities have a higher unemployment than municipalities in the county of Stockholm with fewer immigrants. This indicates that the municipalities might have a problem, but also that companies until now have not been very interested in immigrants as labor force. The primordial question of this thesis therefore is whether intercultural competence is something that could invigorate a multicultural suburban municipality’s brand position when it comes to attracting companies. Another question is how attractive intercultural competencies are in comparison to other attributes such as area, number of well educated residents and business climate. The purpose of this thesis is to find out whether multicultural suburban municipalities in the county of Stockholm are attractive business municipalities today. Furthermore, one could wonder if they are having a downward trend and if so is, what to do about that? The thesis will also examine how the present identities of those municipalities appear and if they use attributes that show their multiculturalism or their intercultural competencies. More so, the thesis will study whether multicultural suburban municipalities are to invigorate their brand position when it comes to attracting companies via the use of attributes that can be associated to their intercultural competencies. For analyzing of this thesis, three theories have been used. The first theory is a model of an unattractive place’s downward trend. The second theory is the strengthening of a brand position through a differentiated competitive advantage. The third theory is a closer definition of intercultural competence and the different competences that lies within that term. The conclusions of this thesis are that five of the multicultural suburban municipalities are unattractive business municipalities and that they are having a downward trend. Clearly, place marketing would be a good strategy to make these multicultural suburban municipalities shift their downward trend to become an upward trend. It would give them the opportunity to show their competitive advantages. It is also concluded in this thesis that intercultural competences, compared with attributes such as area, number of well educated residents and business climate or not, would be good attributes in order to invigorate the brand position since intercultural competences belongs to their core identity, it is differentiating and it could be, under certain circumstances, a competitive advantage. Nevertheless, what could be seen as a big problem is that the municipalities don’t seem to have an immense interest in place marketing.</p>

The competition between the Swedish municipalities has increased as the world has become more globalized, which means that they need to become more attractive for sustaining sound finances and not to find themselves to have a downward trend. One possibility to show the attractiveness of a place is by using place marketing and therewith attaining a stronger brand position. There are 20 suburban municipalities in the county of Stockholm, of which six are multicultural or are having a minimum of 20 percent immigrants among the residents. These immigrant areas are segregated based on class, income and culture. Problems associated with these areas have historical aspects that dates further back than modern immigration does. What could be seen as positive with these multicultural municipalities are their intercultural competences, something that should be attractive among companies that try to survive on today’s global market. Intercultural competences facilitate the managing of social expectations within a culture and in the meeting with other cultures. Immigrants have had experience of a minimum of one cultural meeting and that is with their new host culture. They should therefore have a higher likelihood of being knowledgeable when it comes to intercultural competences. This could therefore be a good attribute for immigrant areas such as multicultural suburban municipalities to include in their brand identity and by that obtain a stronger brand position. However, the question is; would such attributes attract companies? According to several statements in the daily press, Swedish companies are very interested in multiculturalism, and some actually say that it is a critical factor for a company’s survival in a globalized world. But is this really true? According to the Swedish employment office (Arbetsförmedlingen), multicultural municipalities have a higher unemployment than municipalities in the county of Stockholm with fewer immigrants. This indicates that the municipalities might have a problem, but also that companies until now have not been very interested in immigrants as labor force. The primordial question of this thesis therefore is whether intercultural competence is something that could invigorate a multicultural suburban municipality’s brand position when it comes to attracting companies. Another question is how attractive intercultural competencies are in comparison to other attributes such as area, number of well educated residents and business climate. The purpose of this thesis is to find out whether multicultural suburban municipalities in the county of Stockholm are attractive business municipalities today. Furthermore, one could wonder if they are having a downward trend and if so is, what to do about that? The thesis will also examine how the present identities of those municipalities appear and if they use attributes that show their multiculturalism or their intercultural competencies. More so, the thesis will study whether multicultural suburban municipalities are to invigorate their brand position when it comes to attracting companies via the use of attributes that can be associated to their intercultural competencies. For analyzing of this thesis, three theories have been used. The first theory is a model of an unattractive place’s downward trend. The second theory is the strengthening of a brand position through a differentiated competitive advantage. The third theory is a closer definition of intercultural competence and the different competences that lies within that term. The conclusions of this thesis are that five of the multicultural suburban municipalities are unattractive business municipalities and that they are having a downward trend. Clearly, place marketing would be a good strategy to make these multicultural suburban municipalities shift their downward trend to become an upward trend. It would give them the opportunity to show their competitive advantages. It is also concluded in this thesis that intercultural competences, compared with attributes such as area, number of well educated residents and business climate or not, would be good attributes in order to invigorate the brand position since intercultural competences belongs to their core identity, it is differentiating and it could be, under certain circumstances, a competitive advantage. Nevertheless, what could be seen as a big problem is that the municipalities don’t seem to have an immense interest in place marketing.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner. Att vara rättvis, snäll, men även att inte favorisera någon elev var också gemensamt för alla elever. Skillnaden i förhållandet till de svenska och utlandsfödda eleverna var att samtliga elever med utländsk härkomst tog upp en kommunikativ förmåga och en djupare personlig omsorg som en betydelsefull egenskap i sättet att vara.

No description available.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald? Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete. Den ena skolan har ett tydligt mångfalds och värdegrundsarbete eftersom eleverna på skolan har behov av ett sådant arbete, medan den andra skolan inte har upplevt några negativa uppfattningar i samma grad och arbetar inte lika systematiskt med mångfald och värdegrundsfrågor. Skolledningen har inte den kompetens som behövs för att stödja sina lärare pedagogiskt därför vänder sig lärare till sina kollegor för stöd.