Inledning: Som svar på de redovisningsskandaler som förekommit desenaste åren så tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ävenpåverkat länder runt om i världen som är noterade på den amerikanskabörsen, därav är även ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen är att återställa investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen från företagen stämmer överensmed verkligheten. För att säkerställa tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sätts interna kontroller upp i företagen som gör det lättare attupptäcka fel och bedrägerier i god tid. Intern kontroll innebär att man följerupp styrningen av verksamhetens processer. Oegentligheter i den finansiellarapporteringen kan leda till höga straff i form av böter och fängelse vilketökar kraven på ledningen då de hålls som ytterst ansvariga för attrapporteringen är korrekt. Implementeringen av lagen är en dyr ochtidskrävande process för bolagen och kan upplevas som komplex ochbyråkratisk. Man har under senaste tiden sett en tendens till att många bolagväljer att avregistrera sig från den amerikanska börsen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några få svenskaföretag ser på SOX 404, intern kontroll, samt vilka konsekvenser processenhar medfört efter införandet. Studien syftar även till att undersöka positivaoch negativa effekter som arbetet med SOX 404 har inneburit samt omoväntade synergieffekter har uppstått under arbetets gång.Metod: Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie, där SOXansvariga på Volvo bussar, SKF och Swedish Match har intervjuats.Resultat: De konsekvenser som har uppkommit efter införandet av SOX hossvenska bolag har varit relativt förväntade. Man har dock upptäckt en delbåde positiva och negativa synergieffekter under arbetets gång hos vissabolag. Förutom att SOX har inneburit betydligt högre kostnader än vadföretagen hade räknat med så visar undersökningen även att SOX har stärktden interna kontrollen hos företagen samt bidragit med en delkonkurrensfördelar. / Uppsatsnivå: C

<p>Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision. Precis som det finns flera typer av revisioner så finns det flera typer av företagsformer och man kan fråga sig om revisionsarbetet alltid ser likadant ut, oberoende vilket företagsform det rör sig om eller vilken karaktär företaget har.</p><p>Vi har valt att undersöka hur revisionsarbetet ser ut i aktiebolag. Eftersom man i lagtexten skiljer på privata och publika aktiebolag har valt följande problemformulering; Hur ser revisionsarbetet ut i små privata respektive stora publika aktiebolag, och vilka eventuella skillnader kan man se mellan stora och små aktiebolags revisionsarbete? Syftet med studien är att tolka hur revisionsarbetet ser ut i stora och små aktiebolag och därefter redogöra för eventuella skillnader mellan små och stora bolag.</p><p>Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt, då målet med studien är att tolka det empiriska materialet för att skapa en förståelse för det undersökta. Vi har använt oss av sex djupgående intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Studien bygger på en deduktiv ansats då vi utgår från redan befintliga teorier vid insamlande av det empiriska materialet.</p><p>Den teoridel som studien bygger på innefattar delarna lagstiftning, standarder och seder, revisorns krav, revisionsprocessen och intern kontroll. Delar som bygger upp revisionen och styr revisorn i hans arbete.</p><p>Empirin presenterar det material som inhämtats genom intervjuerna. Detta material bearbetas sedan i analysen och sätt i relation till teorikapitlet. Vi behandlar varje fråga var för sig, under vilka revisorernas svar analyseras utifrån den lagstiftning, standarder, seder och teori som studien bygger på. Under varje fråga ges även en jämförande diskussion av hur revisionsarbetet ser ut mellan stora och små aktiebolag.</p><p>I slutsatserna besvarar vi problemformuleringen och visar att vi uppnått syftet med studien. Vi redogör för hur revisionsarbetet ser ut i små privata och stora publika aktiebolag. Vi redogör även för de skillnader som vi i vår studie kan se i revisionsarbetet mellan små och stora aktiebolag.</p><p>I stort följer och styrs revisionsarbetet av vad som sägs i teorikapitlet, dock kan skillnader inom vissa områden skönjas mellan små och stora bolag. Inom stora aktiebolag sträcker sig oberoendet lite längre då revisorn inte får äga aktier i företaget. Vid revideringen av små bolag kan rapporteringen ske muntligt till ägaren medan rapporteringen vid revideringen av ett stort bolag ofta görs skriftligt till styrelsen. I små bolag är det en till tre revisorer i teamet som handlägger revisionen medan i stora bolag kan teamet bestå av mer än 100 personer. I små bolag kan revisionen i vissa fall göras på ett bräde efter föregående års bokslut medan revisionen i ett stort bolag fortlöper under hela året.</p><p>Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning som dykt upp under arbetets gång.</p>

<p>1. Titel</p><p>Den svenska bolagskoden – Vad har den medförd för revisionernas profession?</p><p>2. Problem</p><p>Våra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?</p><p>3. Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av den svenska koden för bolagsstyrning och dess användning kan upplevas genom den interna och externa revisionsarbetet.</p><p>4. Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån strukturerade intervjufrågor med två intern revisorer och två externrevisorer.</p><p>5. Resultat</p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning presenterats som något nytt inom den svenska revisionen. Dess grundsyfte var att bidra till förbättrad styrning och en bättre förmåga att attrahera investerare både inom och utanför landet. Författarna har med hjälp av olika undersökningar kunnat påvisa att den i själva verket inte är något nytt. Det har visat sig att den svenska koden för bolagsstyrning är en mekanism som sammanställer redan befintliga regler och rekommendationer enligt aktiebolagslagen. Författarna har kunnat notera att den externa och interna revisorns arbetsuppgifter så långt inte har förändrats till följd av kodens införande. Dock tror författarna att en förändring kommer att ske inom en snar framtid på grund av den snabba utvecklingen av den interna kontrollen.</p>

No description available.

<p>Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn.</p><p>Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005.</p><p>Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk.</p><p>Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.</p>

<p><strong>Inledning</strong>: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången.</p><p><strong>Syfte</strong>:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden. Urvalet är 8 bolag varav 4 är noterade på både den Amerikanska och den svenska börsen och de andra 4 är enbart noterade på den Svenska börsen. Populationen är de 70 bolag som var från 2005 så kallade Kodbolag.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Kodens införande påverkar sättet företagen arbetar med intern kontroll. SOX-bolagen verkar ha blivit mer påverkade än kod-bolagen och detta beror troligtvis på den strängare lagstiftning som finns i USA. Även de bolag som avnoterades från SEC (amerikanska finansinspektionen) fortsatte med sitt arbete och utvecklade, i vissa fall, den bortom det som krävdes av SOX lagstiftningen. Kod-bolagens arbete med sin IK verkar blivit mer omfattande än vad det annars skulle ha varit, om det inte fanns några krav alls, men det verkar som den enklare standarden på rapporten inte har orsakat lika mycket förändring som skulle vara möjligt om högre krav ställdes på de Svenska bolagen.</p>

<p>Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar</p><p>såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998</p><p>och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten</p><p>har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska</p><p>brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur</p><p>ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som</p><p>finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning</p><p>till en i huvudsak legal näringsverksamhet.</p><p>För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår</p><p>kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv</p><p>forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts</p><p>upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska</p><p>referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är</p><p>dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är</p><p>generaliserbart.</p><p>Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur,</p><p>rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt</p><p>teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som</p><p>uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger</p><p>till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör</p><p>bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk</p><p>brottslighet.</p><p>Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och</p><p>indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att</p><p>Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv</p><p>ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det</p><p>huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt</p><p>oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer</p><p>påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och</p><p>diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och</p><p>analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av</p><p>stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i</p><p>sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en</p><p>förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag,</p><p>drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största</p><p>sannolikhet inte kommer att minska.</p>

<p>På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen.</p><p>Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.–3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen.</p><p>Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades.</p><p>Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna. Bolagen betonar att den interna kontrollen är en process som utvecklas utifrån bolagens behov.</p><p>Införandet av Kodens riktlinjer har dock lett till att alla tre byggbolagen har utökat beskrivningen på hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Detta har möjliggjort en bättre information och kommunikation beträffande</p><p>styr- och kontrollsystemen inom bolaget till dess intressenter. Förändringen av revisionskravet skapar ovisshet gällande Koden avseende den interna kontrollen, samt även en eventuell kvalitets försämring. Kodändringen underlättar dock internrevisorns arbete</p><p>genom att denne inte behöver lägga ner tid för att klargöra sina granskningar och utvärderingar. Istället kan internrevisorn prioritera arbetet gällande granskningen och utvärderingen för att uppfölja och förbättra den interna kontrollen inom hela bolaget.</p><p>Avdelningen för internrevision skapar en bättre översikt och därmed en bättre enhetlig kontroll över organisationens risker. Denna avdelning möjliggör även att uppföljningen av den interna kontrollen kan genomföras, och därmed förbättra kvalitén på den. I både Skanska och JM har dem inrättat en sådan funktion, men det är dock inte till följd av Koden. NCC har valt att fortsätta arbeta inom byggverksamheten med decentraliserade riktlinjer avseende den interna kontrollen.</p>

Intern kontroll är ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssäkra verksamheten och kräver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att använda sig av det? Syftet med denna uppsats är att utifrån COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberäkning av intern kontroll för mindre tjänsteföretag. Uppsatsen baseras på en fallstudie gjord på ett mindre tjänsteföretag samt sammanställning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjänsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys. Efter genomförd studie framgår det att den största kostnadsposten för intern kontroll är tid och innefattar många aktiviteter utförda av många medarbetare i ett företag. Dessa aktiviteter överlappar många gånger med varandra och integrerar ofta med de ordinarie arbetsuppgifterna, vilket kan försvåra uppdelningen av den interna kontrollens kostnadsbärare.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998 och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning till en i huvudsak legal näringsverksamhet. För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är generaliserbart. Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur, rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk brottslighet. Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag, drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största sannolikhet inte kommer att minska.