<p>I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar. Fallstudien baseras på intervjuer med representanter för organisationer involverade i Norrköpingsmodellen, det personalavvecklingsprojekt som följde nedläggningen av Ericssons fabrik i Norrköping. Det formella systemet ger projektet dess grundstruktur samtidigt som det riskerar att begränsa organisationens flexibilitet. Flexibiliteten skapas istället av det informella systemet, som påför projektorganisationen en dynamisk egenskap som är nödvändig i en osäker miljö. Den dynamiska karaktären förstärks ytterligare genom att projektet tillförs oklarhet och en unik identitet. Människor i kris som möter en arbetsmarknad i ständig förändring kräver en projektorganisation där olika aktörers kompetens tillsammans skapar förutsättningar för individuella lösningar.</p>

I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar. Fallstudien baseras på intervjuer med representanter för organisationer involverade i Norrköpingsmodellen, det personalavvecklingsprojekt som följde nedläggningen av Ericssons fabrik i Norrköping. Det formella systemet ger projektet dess grundstruktur samtidigt som det riskerar att begränsa organisationens flexibilitet. Flexibiliteten skapas istället av det informella systemet, som påför projektorganisationen en dynamisk egenskap som är nödvändig i en osäker miljö. Den dynamiska karaktären förstärks ytterligare genom att projektet tillförs oklarhet och en unik identitet. Människor i kris som möter en arbetsmarknad i ständig förändring kräver en projektorganisation där olika aktörers kompetens tillsammans skapar förutsättningar för individuella lösningar.

Interagerande osäkerhet är ett viktigt ämne, men ytterst lite forskning har gjorts om dess påverkan på samarbete i interorganisatoriska projekt. Studien fokuserar på frågeställningen på vilka sätt hanteras interagerande osäkerhet i interorganisatoriska projekt. För att kunna besvara på vilka sätt interagerande osäkerhet påverkar samarbete i interorganisatoriska projekt, använde studien ett organisationsperspektiv. Denna studie använder ett deduktivt perspektiv genom att granska litteratur om interagerande osäkerhet, interorganisatoriska projekt och förankring. En fallstudie beträffande hur interagerande osäkerhet kan förebyggas gjordes genom kvalitativ metod. Insamlingen av data bestod av grundliga intervjuer angående teman samarbete, osäkerhet, krishantering och förtroende. Studien drar slutsatsen att interagerande osäkerhet har en påverkan på samarbete och att förebyggande redskap kan reducera den interagerande osäkerheten. Studien bidrar med utveckling och redskap för att hantera interagerande osäkerhet. / Interactional uncertainty is a relevant subject, but very little research has been done about the impacts on cooperation in interorganizational projects. The study focuses on the main question in which ways are interactional uncertainty handled in interorganizational projects. To answer the question an organizational perspective was used to explore in what ways interactional uncertainty affects cooperation within interorganizational projects. This study uses a deductive perspective by examining literature concerning interactional uncertainty, interorganizational project and embeddedness. A case study regarding how interactional uncertainty can be prevented was implemented through a qualitative method. The collection of data consisted of in-depth interviews concerning the themes cooperation, uncertainty, crisis management and trust. This study concludes that interactional uncertainty has an impact on cooperation and that preventative gear can reduce the interactional uncertainty. The study contributes with development and tools for managing interactional uncertainty.

Bakgrund: Projektverksamhet står för 30% av all affärsverksamhet och har idag kommit att bli en viktig del i det svenska näringslivet. Det är vanligt att projektbaserade organisationer erbjuder unika lösningar som produceras och levereras i projektform. Temporära organisationer kan därför bildas internt eller interorganisatoriskt mellan flera organisationer för att samverka och organisera en tillfälligt utvald projektgrupp som ska genomföra ett projekt. Tre kännetecken för projekt är att de har en tydlig början och slut, varje projekt är unikt och genomförs med hjälp av nya processer och tillvägagångssätt.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ett interorganisatoriskt projekt för att bidra till kunskap kring styrning i projekt. Det är även intressant att undersöka hur likheter och skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier har påverkat verksamheten i den interorganisatoriska organisationen. Syftet är också att identifiera brister och förbättringsmöjligheter för att dra lärdomar och utveckla projektstyrningen i kommande projekt.  Metod: Studien är en enfallsstudie där två företag undersökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en mindre genomgång av dokument.  Slutsats: Studien har identifierat att det finns skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier, men på grund av projektets unika egenskaper har styrningen gått ut på att hantera risker och problem som dykt upp under projektets gång. Projektet har stött på ett antal utmaningar under projektets gång där projektgruppen fått samarbeta genom regelbundna möten och uppföljningar för att driva projektet i rätt riktning. Projektets utmaningar har påverkat styrningen i den mån att det lett till en tidsbrist till att följa upp och utvärdera projektet med hjälp av nyckeltal, för att förbättra och effektivisera processer. / Background: Project operations stands for 30% of all business operations and have today become an important part of Swedish business life. It is common for project based organizations to offer unique solutions that are produced and delivered in project form. Temporary organizations can therefore be formed internally or interorganizational between several organizations to collaborate and organize a temporarily selected project group that will accomplish a project. Projects usually have three characteristics. Every project has a clear beginning and end, is unique and are carried out using new processes and approaches. Purpose: The purpose of this essay is to study an interorganizational project to increase the knowledge regarding management in projects. It is also interesting to investigate how similarities and differences in the management philosophies of the two companies have affected the operations of the interorganizational organization. The purpose is also to identify shortcomings and opportunities for improvement in order to gain insights and develop project management in future projects. Method: The study is a single-case study where two companies have been examined using a qualitative research methodology. The empirical data has been collected through semi-structured interviews and minor reviews of documents.  Conclusion: The study has identified that there are differences in the case companies management philosophies, but due to the project's unique characteristics, the project management has focused on managing risk and problems that emerged during the case study. The project encountered a number of challenges during the case study where the project group had to collaborate through regular meetings and follow-ups, to manage the project in the right direction. The challengers have affected the management to lack of time in follow-ups and evaluate the project using key performance indicators, in order to improve and streamline processes.