<p>En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt.</p><p>Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa.</p><p>I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband. Dock är det viktigt att påpeka att dessa samband inte är så pass starka att det endast är att höja skuldsättningsgraden för att få en ökad avkastning. Det råder även ett samband mellan skuldsättningsgrad och företagets värdering enligt P/B talet.</p>

<p>Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning.</p><p>Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB.</p><p>Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering. Vidare påverkar också skatteregler om bolagen väljer att bokföra åtgärder i sina fasigheter som investeringar eller som underhåll. Politiker sitter i samtliga bolags styrelser men den politiska påverkan på investeringsbesluten tenderar att vara större i de mindre bolagen. Alla bolag använder någon form av teoretisk kalkylmodell i sina lönsamhetsberäkningar men omfattningen varierar. Kalkyler används i större utsträckning ju större bolagen och investeringarna är men det enskilt viktigaste kriteriet för bedömningen av en investering är fastigheternas fysiska behov, enligt alla de undersökta bolagen. Ekonomiska lönsamhetskrav sätts generellt bland bolagen med ett långsiktigt perspektiv. Andra nyttor som väger tungt vid bedömning av en tänkbar investering är miljöhänsyn, bostadsbehov och befolkningsutveckling i kommunen.</p><p>Med vår undersökning som grund drar vi slutsatsen att de undersökta bolagen har ett väl fungerande arbetssätt utifrån sina specifika förutsättningar. De har även ett sunt förhållningssätt till investeringsbedömning med hänsyn till sitt lagstadgade allmännyttiga uppdrag. Vi anser dock att vissa av bolagen, trots att deras syfte inte är att gå med vinst, kan ha ett något ett mer företagsekonomiskt tankesätt när det gäller lönsamhetskrav på investeringar samt öka omfattningen i vilken lönsamheten beräknas.</p>

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas om höga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ett antal elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering. Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier. Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en investering: • Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram. • Vilket syfte investeringen har. • Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet. • Kostnader för investeringen. • Vilka intäkter investeringen förväntas generera. • Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering. / Problem On January 8 2005, a major storm past Sweden causing substantial devastation. Many landowners lost numerous acres of forest as trees fell from the powerful wind. Many power lines stretching through the forests of Sweden’s southern parts got damaged from the falling trees. Some power companies have earlier taken safety precautions by digging the cables into the ground. Discussions are frequent about the high costs associated with this process but some companies have still done it. To commence such a radical change in system structure, a company need years of planning and major capital resources. Purpose The purpose of this report is to find answer to what factors Sydkraft Nät AB has to consider in their investment process. Method This report has been made with a qualitative method based on interviews. These interviews were based on focus points made from the problem statement in intention to fulfil the purpose of the report. Our intention is to investigate actions taken by Sydkraft Nät AB, from their own perspective, and interpret these utilizing commonly used investment theories. Results Sydkraft Nät AB has to take several factors into consideration when planning their investments: • What kind of investment it is. Is the system in need of extension or replacement? • The purpose of the investment • What kind of cable would be appropriate • Investment cost • How much revenue will the investment generate • What tariff can be used according to government regulations

Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning. Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB. Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering. Vidare påverkar också skatteregler om bolagen väljer att bokföra åtgärder i sina fasigheter som investeringar eller som underhåll. Politiker sitter i samtliga bolags styrelser men den politiska påverkan på investeringsbesluten tenderar att vara större i de mindre bolagen. Alla bolag använder någon form av teoretisk kalkylmodell i sina lönsamhetsberäkningar men omfattningen varierar. Kalkyler används i större utsträckning ju större bolagen och investeringarna är men det enskilt viktigaste kriteriet för bedömningen av en investering är fastigheternas fysiska behov, enligt alla de undersökta bolagen. Ekonomiska lönsamhetskrav sätts generellt bland bolagen med ett långsiktigt perspektiv. Andra nyttor som väger tungt vid bedömning av en tänkbar investering är miljöhänsyn, bostadsbehov och befolkningsutveckling i kommunen. Med vår undersökning som grund drar vi slutsatsen att de undersökta bolagen har ett väl fungerande arbetssätt utifrån sina specifika förutsättningar. De har även ett sunt förhållningssätt till investeringsbedömning med hänsyn till sitt lagstadgade allmännyttiga uppdrag. Vi anser dock att vissa av bolagen, trots att deras syfte inte är att gå med vinst, kan ha ett något ett mer företagsekonomiskt tankesätt när det gäller lönsamhetskrav på investeringar samt öka omfattningen i vilken lönsamheten beräknas.

En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt. Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa. I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband. Dock är det viktigt att påpeka att dessa samband inte är så pass starka att det endast är att höja skuldsättningsgraden för att få en ökad avkastning. Det råder även ett samband mellan skuldsättningsgrad och företagets värdering enligt P/B talet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur etisk produktion påverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar på att etisk produktion har en positiv påverkan på den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tänka sig att betala ett högre pris för produkter producerade på etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlätta för respondenterna i enkätundersökningen används begreppet etisk produktion med hänvisning till äggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie är miljövänlig transport och god hönshållning. Studiens resultat redogör för att konsumenter är positivt inställda till att betala ett högre pris för produkter producerade på ett etiskt vis och att etisk produktion är ett produktattribut som påverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion.

Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populärasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear är den utestående emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att använda sig av komplexa modeller är det mycket svårt attbilda sig en uppfattning om hur många av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhållanden. Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder även ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rådgivning. Vår uppdragsgivare, Finansinspektionen, har även de ett intresseav studien då de anser att det är svårt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall. Syfte: Syftet är att utvärdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrån det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet. Genomförande: Studien bygger i huvudsak på att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har även genomfört en dokumentstudie på relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar. Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter. Resultatet visar entydigt att medelavkastningeninte är ett representativt mått för att beskriva den förväntade avkastningen och att deunderliggande tillgångarna erbjuder en högre avkastning jämfört med produkterna.Risken i de kapitalskyddade produkterna är dock lägre än i de underliggandetillgångarna. Det finns flera relevanta risker att beakta där den påtagligaste ärkreditrisken. Nyckelord: Strukturerade produkter, investering, simulering, avkastning, risk.

Bakgrund: Projektet vi har valt att arbeta med är kallat Glaspanneprojektet och är ett EU-projekt vars ekonomiska del ligger på Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet. Det vi främst fann intressant var miljöaspekten inom projektet då man vill försöka göra glastillverkning koldioxidneutral samtidigt som ett miljövänligt energialternativ för slutkonsumenter. Att göra en investeringsbedömning i Glaspanneprojektet kände vi skulle vara både intressant och väldigt givande. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att se huruvida en investering i Glaspanneprojektet kan genomföras eller ej sett ur ett ekonomiskt perspektiv och sedermera om själva projektet i sig skulle vara lönsamt. Detta uppfylls genom att följande moment genomförs:  Investerings- samt kapitalbehovet skattas  En ekonomisk analysmodell utvecklas  Slutligen utformas investeringskalkyl med hänsyn till ett antal nödvändiga antaganden och därefter ska en känslighetsanalys genomföras Metod: Information har samlats in genom såväl litteratur- som empiriska studier. De empiriska studierna har i huvudsak bestått av samtal och möten med inblandade i projektet samt sakkunniga. Även om en kvalitativ undersökning används kommer en kvantitativ analys, i form av en investeringskalkyl, att tillämpas. Teori, utformning av kalkylmodellen: För att kunna utforma en investeringskalkyl i vilken vi sedan vill analysera olika variablers påverkan har relevant teori behandlats. För att identifiera vad för aktiviteter som bör vara med i kalkylmodellen har Porters värdekedja tillämpats. Därefter har variabler motiveras baserat på empiriskt material från sakkunniga samt inblandade i projektet och efter detta har skattningar för dessa variabler gjorts. För att undvika en alltför komplex kalkyl har en del generaliseringar och förenklingar gjorts. Variablerna har sedan sammanställts i en kalkylmodell i vilken variablernas storlekar ska kunna analyseras. Analys, resultat, slutsatser: Men grund i kalkylmodellen som utformats har känslighetsanalyser genomförts och break-even punkter beräknats. Genom detta har kritiska variabler för investeringens lönsamhet tagits fram och dessa har sedan analyserats. De två variabler som visade sig vara mest kritiska var kapacitetsutnyttjandet samt inbetalningsöverskottet baserat på försäljningspris och för dessa föreslås åtgärder. Med justeringar i kalkylmodellen anses det vara högst troligt att investeringen kan komma att bli lönsam. Framtida undersökningar: Till framtida undersökningsområden framförs en marknadsundersökning såväl som en undersökning av kapitalbehov för att ge uppsatsen ytterligare relevans samt en bättre bild av investeringsklimatet.

<p>Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof</p><p>ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna</p><p>som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En</p><p>del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas om</p><p>höga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ett</p><p>antal elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring</p><p>av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.</p><p>Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn</p><p>till vid planläggande av investeringar</p><p>Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer</p><p>där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning</p><p>med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs</p><p>agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna</p><p>teorier.</p><p>Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en investering:</p><p>• Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller</p><p>så projekteras ett helt nytt nät fram.</p><p>• Vilket syfte investeringen har.</p><p>• Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet.</p><p>• Kostnader för investeringen.</p><p>• Vilka intäkter investeringen förväntas generera.</p><p>• Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.</p> / <p>Problem On January 8 2005, a major storm past Sweden causing substantial devastation.</p><p>Many landowners lost numerous acres of forest as trees fell from the powerful wind. Many</p><p>power lines stretching through the forests of Sweden’s southern parts got damaged from</p><p>the falling trees. Some power companies have earlier taken safety precautions by digging</p><p>the cables into the ground. Discussions are frequent about the high costs associated with</p><p>this process but some companies have still done it. To commence such a radical change in</p><p>system structure, a company need years of planning and major capital resources.</p><p>Purpose The purpose of this report is to find answer to what factors Sydkraft Nät AB has</p><p>to consider in their investment process.</p><p>Method This report has been made with a qualitative method based on interviews. These</p><p>interviews were based on focus points made from the problem statement in intention to</p><p>fulfil the purpose of the report. Our intention is to investigate actions taken by Sydkraft</p><p>Nät AB, from their own perspective, and interpret these utilizing commonly used investment</p><p>theories.</p><p>Results Sydkraft Nät AB has to take several factors into consideration when planning their</p><p>investments:</p><p>• What kind of investment it is. Is the system in need of extension or replacement?</p><p>• The purpose of the investment</p><p>• What kind of cable would be appropriate</p><p>• Investment cost</p><p>• How much revenue will the investment generate</p><p>• What tariff can be used according to government regulations</p>

<p>Bakgrund: Projektet vi har valt att arbeta med är kallat Glaspanneprojektet och är ett EU-projekt vars ekonomiska del ligger på Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet. Det vi främst fann intressant var miljöaspekten inom projektet då man vill försöka göra glastillverkning koldioxidneutral samtidigt som ett miljövänligt energialternativ för slutkonsumenter. Att göra en investeringsbedömning i Glaspanneprojektet kände vi skulle vara både intressant och väldigt givande.</p><p>Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att se huruvida en investering i Glaspanneprojektet kan genomföras eller ej sett ur ett ekonomiskt perspektiv och sedermera om själva projektet i sig skulle vara lönsamt. Detta uppfylls genom att följande moment genomförs:</p><p> Investerings- samt kapitalbehovet skattas</p><p> En ekonomisk analysmodell utvecklas</p><p> Slutligen utformas investeringskalkyl med hänsyn till ett antal nödvändiga antaganden och därefter ska en känslighetsanalys genomföras</p><p>Metod: Information har samlats in genom såväl litteratur- som empiriska studier. De empiriska studierna har i huvudsak bestått av samtal och möten med inblandade i projektet samt sakkunniga. Även om en kvalitativ undersökning används kommer en kvantitativ analys, i form av en investeringskalkyl, att tillämpas.</p><p>Teori, utformning av kalkylmodellen: För att kunna utforma en investeringskalkyl i vilken vi sedan vill analysera olika variablers påverkan har relevant teori behandlats. För att identifiera vad för aktiviteter som bör vara med i kalkylmodellen har Porters värdekedja tillämpats. Därefter har variabler motiveras baserat på empiriskt material från sakkunniga samt inblandade i projektet och efter detta har skattningar för dessa variabler gjorts. För att undvika en alltför komplex kalkyl har en del generaliseringar och förenklingar gjorts. Variablerna har sedan sammanställts i en kalkylmodell i vilken variablernas storlekar ska kunna analyseras.</p><p>Analys, resultat, slutsatser: Men grund i kalkylmodellen som utformats har känslighetsanalyser genomförts och break-even punkter beräknats. Genom detta har kritiska variabler för investeringens lönsamhet tagits fram och dessa har sedan analyserats. De två variabler som visade sig vara mest kritiska var kapacitetsutnyttjandet samt inbetalningsöverskottet baserat på försäljningspris och för dessa föreslås åtgärder. Med justeringar i kalkylmodellen anses det vara högst troligt att investeringen kan komma att bli lönsam.</p><p>Framtida undersökningar: Till framtida undersökningsområden framförs en marknadsundersökning såväl som en undersökning av kapitalbehov för att ge uppsatsen ytterligare relevans samt en bättre bild av investeringsklimatet.</p>