Information är idag en värdefull resurs i organisationer som blir mer och mer beroende av sina informationssystem. Information utsätts för olika hot och den behöver skyddas för att organisationer effektivt ska kunna driva sin verksamhet. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete hjälper organisationer att uppnå och upprätthålla en tillräcklig nivå av informationssäkerhet.   Studiens syfte är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer i allmänhet i nuläget. En fallstudie har genomförts på Folktandvården, Region Jönköpings län för att undersöka hur Folktandvårdens medarbetare hanterar informationssäkerheten. Dessutom syftar studien till att utvärdera medvetenhet om informationssäkerhet hos medarbetarna på Folktandvården och att presentera förslag på hur hanteringen av personuppgifter kan förbättras i organisationer.  Blandade tekniker har använts för att samla information.  Litteraturstudier inom området informationssäkerhet har genomförts. Empirisk data har samlats in genom en enkätundersökning, intervjuer och skriftliga frågor som har skickats via e-post till utvalda ansvariga som jobbar specifikt med frågor som berör informationssäkerhet inom Folktandvården. Denna studie använder de svenska standarderna SS-ISO/IEC 27001:2014 och SS-ISO/IEC 27002:2014 för att utvärdera informationssäkerhet på Folktandvården, Region Jönköpings län samt att få en bild av hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer. Organisationer kan upprätthålla säkerhet i sin informationshantering genom att tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som bevarar konfidentialitet, riktighet (integritet) och tillgänglighet av information.  Informationssäkerhetsarbetet och införandet av LIS skiljer sig mellan organisationer eftersom de kan påverkas av organisationens behov och mål, storlek och struktur. Fallstudiens resultat visar att Folktandvården, Region Jönköpings län genomför en aktiv hantering av informationssäkerhet. Folktandvården klarar de flesta kraven som ställdes i standarderna. Däremot föreslås det i studien att fler utbildningsprogram ordnas för att öka medvetenheten kring informationssäkerhet. Dessa utbildningsprogram bör uppdateras regelbundet för att det fortsätter att vara i linje med organisatoriska policy och rutiner. Det rekommenderas även att organisationen utför informationsklassning fullt ut enligt den modellen som Folktandvården har. Dessutom rekommenderas att utveckla planeringen av kontinuitet för informationssäkerhet. Resultatet från enkätundersökningen visar att medarbetarna är medvetna om hur de hanterar informationssäkerhetsincidenter och upplever att systemen är tillgängliga för de behöriga. Flera av de förslag som presenterades av denna studie har hörsammats och kommer att leda till vidare arbete inom Folktandvården. Organisationers personuppgifter bör skyddas genom att tillämpa regler enligt gällande författningar. En ansvarig person i organisationen bör ge vägledning till de anställda om sitt ansvar för hantering av personuppgifter. / Information today is a valuable resource for organizations which become more and more dependent on their information systems. Information subject to various threats and the need to be protected in order that organizations can effectively run their business. A systematic information security helps organizations to achieve and maintain a sufficient level of information security. The study aims to investigate how information is managed within organizations in general. A case study has been performed in Folktandvården (the Public Dental Service), Region Jönköping County to investigate how the organization handle information security. In addition, the study aims to evaluate awareness of information security among employees at the business and to present proposals on how to improve handling of personal data. Mixed techniques have been used to gather information. Literature studies in the field of information security has been implemented. The empirical data collected through a questionnaire, interviews and written questions sent by e-mail to managers in Folktandvården. This study uses the standards SS-ISO / IEC 27001:2014 and SS-ISO / IEC 27002:2014 to evaluate the information in Folktandvården, Region Jönköping County and to get a picture of how information is managed within organizations. Organizations can maintain the security of their information by implementing an information security management system (ISMS) that preserves the confidentiality, integrity and availability of information. Information security and ISMS application differs between organizations, which could be affected by the organization's needs and goals, size and structure. Case study results show that Folktandvården, Region Jönköping County implements an active management of information. The organization manages most of the specifications in the standards. However this study proposes to organize more training programs for information security awareness. These programs should be updated regularly in order to continue to be in line with organizational policies and procedures. It is recommended that the organization performs information classification fully in accordance with the model it has. Additionally, it is recommended to develop the planning of continuity for information. The results from the questionnaire show that the employees are aware of how they handle information security incidents and they think that the systems are available for authorized access. Several of the proposals presented by this study have been heeded and will lead to further work in Folktandvården. Organizations' personal information should be protected by applying the rules in accordance with applicable regulations. A responsible person in the organization should provide guidance to employees about their responsibility for the handling of personal data.

Avsikten med denna C-uppsats är att undersöka hur samtalet kring svensk konstmuseiarkitektur förts i inhemsk dagspress och fackpress. Detta för att kunna identifiera vilka de rådande diskurserna varit under ett sekel av svensk konstmuseiarkitektur. Två underliggande frågeställningar som också varit relevanta är huruvida dessa diskurser förändrats avseende konstmuseets form, arkitektoniska symbolvärde eller placering i stadsbilden samt huruvida dessa diskurser kan avslöja något om samhällets syn på t.ex. bildning, demokrati och kultur under drygt hundra år. För att kunna göra utföra denna undersökning valdes fyra svenska konstmuseum som objekt för analysen: Göteborgs konstmuseum; Kalmar konstmuseum; Jönköpings läns museum samt Bildmuseet i Umeå. Med hjälp av analysen har jag kunnat identifiera fem tydliga diskurser rörande konstmuseiarkitektur i Sverige. En diskurs som varit rådande under hela seklet är den om modernitet som något positivt; att museet ska framstå som modernt, samtida eller nytt, rent arkitektoniskt sett. Bland de övriga diskurserna finns "stilbrott", där museibyggnadens arkitektoniska kontrast till sin omgivning uppfattas negativt om den är allt för stor, samt en diskurs där "transparens" - med ett fokus på luft, ljus och rymd - ses som en essentiell del av konstmuseiarkitekturen. Denna undersökning pekar att de flesta diskurserna kring arkitektur är allt annat än statiska utan förändras i takt med andra sociala förändringar som påverkar konstmuseets roll i stort. / The purpose of this bachelor thesis is to examine the discourse regarding art museum architecture in Swedish print media, with a focus on trade press magazines and daily newspapers, in order to identify the prevailing discourse(s) over the course of roughly a century. By using Norman Fairclough’s critical discourse analysis several articles in print media have been analysed, regarding the architecture of four museums built over a period of almost one hundred years: Gothenburg Museum of Art; Kalmar konstmuseum (Kalmar Art Museum); Jönköping County Museum and Bildmuseet in Umeå (Museum of Visual Arts). Five main discourses have been identified, with one predominantly present during the entire century: the importance of the museum architecture being ”modern”, ”new” or ”contemporary”. Other discourses include one that appeared after the emergence of modernism where parts of the general public associate obvious contrast between the building and its surroundings as a negative trait, and another one with an emphasis on transparency as a positive trait focusing on light and space. Overall, the discourses concerning domestic art museum architecture has been anything but static and has evolved in conjunction with changes in general architecture discourse, the symbolic value of the art museum, and social structures in the society as a whole.

<p>  Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.</p><p>För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper;<strong> </strong>pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka.</p> / <p>  The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future.</p><p>For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden. För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka. / The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future. For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.