Accounting for some the highest arrival rates and widest varieties of medical conditions in a hospital, the emergency department is highly dependent on efficient operations strategies in order to function effectively and provide qualitative health care. This is especially true for the emergency department of Karolinska University Hospital in Huddinge from which real patient data has been obtained. In attempting to improve service levels, current operational structures are evaluated and several different scenarios are simulated mathematically in this study. After validating the adequacy of modeling the emergency department as a Jackson Network, the network is simulated for various combinations of patient flow parameters enabling the study of the effects of resource allocation strategies. The results indicate that the current organization of, and resources available to, the emergency department leaves room for improvement in terms of service levels. Resource levels needed for specific target levels of service are found and the optimal allocations of resources is discussed. Additionally, a brief literature review of operations strategies and how simulation tools can serve as decision support systems for operations strategy managers is conducted. / Akutmottagningen är en av de avdelningar på ett sjukhus som utsätts för högst ankomstintensiteter och bredast variationer av besöksorsaker vilket orsakar höga krav på att utveckla effektiva verksamhetsstrategier för att upprätthålla en kvalitativ sjukvård. Akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har studerats genom patientdata. För att försöka förbättra servicenivåer och förkorta väntetider för patienter utvärderas verksamhetens organisation och struktur. En matematisk modell av verksamhetens organisation konstrueras och valideras, varefter effekterna av olika resursallokeringar analyseras genom matematiska simuleringar. Resultaten visar på att akutvården som den är organiserad idag lämnar utrymme för förbättring och optimering av resursallokering. Genom matematiska simuleringar identifieras marginella resursers specifika servicenivåer och relativa förändringar i servicenivåer. Slutligen kompletteras den matematiska analysen med en kortare litteraturstudie. Här presenteras hur simuleringar kan utgöra beslutsstödsystem för att planera resursallokering och introducera lean-strategier i sjukvården.

Åre ski resort is the largest and most renowned ski resort in Sweden, offering excellent skiing opportunities, restaurants, and nightlife in a prime location. Meanwhile, it is often subject to heavy traffic during the peak season and has earned a bad reputation for struggling with long lift queues. To address the issue, this paper aimed at analyzing the current capacity of the ski resort with the purpose of identifying areas and cost-efficient measures for improvement. It was done by modeling the ski system as a Jackson Network based on queuing theory, with relevant parameters extracted from actual skier data provided by the operating company Skistar. Several models were constructed to capture varying skiing patterns throughout the day and under different weather conditions. The models suggested that the lift queues first start to form at the lifts VM 8:an, Sadelexpressen, and Bräckeliften when the number of skiers in the system ranges from 3,700 to 6,200. Recommendations were then proposed to Skistar on how to resolve the identified bottlenecks and increase the resort’s capacity to a range of 6,000 to 8,400 skiers. Lastly, the models estimated that the resort could / Åre är en av Sveriges mest populära skidorter, som med utmärkta kommunikationsmöjligheter erbjuder fantastisk skidåkning och ett brett utbud av restauranger och nöjesliv. Skidsystemet belastas samtidigt hårt under högsäsong och har ådragit sig ett rykte om att ofta vara drabbat av långa liftköer. Mot bakgrund av detta ämnade denna rapport att analysera skidsystemets kapacitet och identifiera förbättringsområden för att ta itu med problemet. Analysen grundade sig i en modellering av skidsystemet, utformat som ett Jacksonnätverk i enlighet med köteori. Skistar, som ansvarar för driften av skidsystemet, tillhandahöll data som låg till grund för framtagandet av nätverkets parametrar. Genom jämförelser mellan olika modeller kunde dagliga förändringar i åkmönster och variationer under olika väderförhållanden tas i beaktning i analysen. Modellerna indikerade att liftarna VM 8:an, Sadelexpressen och Bräckeliften först drabbas av köbildning, vilket sker då antalet skidåkare i systemet är mellan 3 700 och 6 200. De identifierade flaskhalsarna låg till grund för de rekommendationer som formulerades till Skistar och som innehöll kostnadseffektiva förslag på förändringar. Dessa skulle förbättra kapaciteten till en nivå mellan 6 000 och 8 400 skidåkare. Till sist estimerade modellerna systemets maximala kapacitet till 14 000 skidåkare, vilket endast uppnås vid ett optimalt nyttjande av samtliga liftar.