The car exhibition in Beijing in 2006, many multinational companies design car style for the Chinese customers. Why would the multinational company yield in the Chinese market? Why the multinational companies just enter the Chinese market after China joins the world trade organization? How the Chinese government manages these multinational automobile companies in China? How does the Chinese government draft the competition strategy of the automobile industry? What influence the multinational company will cause to the automotive industry of China? The conclusion of this paper is the multinational companies strengthen the control to the joint venture in the ownership, organization and the technique transfer. Chinese government uses protectionism; prop up the large automobile enterprise.

The purposes of this thesis are probing into the joint venture of China¡¦s automobile industry, because I am studying on why the development of China¡¦s automobile industry is many differences. The result of the research can help me to understand the transition in Chinese automobile industry from 1994 to 2004 and can the joint-venture policy give Chinese automobile industry any help. And then how Chinese automobile industry utilize opportunities and avoid threat by inference. No matter Taiwan, China or the western scholar analyse Chinese automobile industry by one side. Hence, this research will analyse the relationships among supply, demand and government policy in the joint-venture policy of the Chinese automobile industry. In the meanwhile, analyzing the advantages and disadvantages that the joint-venture policy brought with the role of China, and then find the reason the obstacle takes place in the development of Chinese automobile industry. The conclusion of this paper is because of the central government¡¦s and local governments¡¦ goals are inconsistent, let multinational enterprise break up Chinese motor corporation one by one in the negotiation of cooperation. This is the reason that Chinese automobile industry and market preferrence are inconsistent now.

<p>Ett joint venture är ett avtal om samverkan mellan två eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nämligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures är att de alla bygger på ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture är ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat på ett joint venture-avtal), medan de andra två formerna utöver joint venture-avtalet även bildar en form av bolag. I samtliga rättsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, någon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rättsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.</p><p>Har ett samarbete i form av ett joint venture ingåtts över landsgränser och en tvist uppstår, gäller det att veta vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten. För att kunna bestämma vilket lands lag som är tillämplig måste det först avgöras vilken domstol som är behörig att avgöra tvisten. Vilken domstol som är behörig regleras olika beroende på om tvisten är av associationsrättslig eller kontraktsrättslig karaktär. Själva joint venture-bolaget regleras enligt associationsrättsliga regler, medan joint venture-avtalet kan komma att regleras av kontraktsrättsliga regler. Dock konstituerar joint venture-avtalet i alla de undersökta länderna en form av bolag och bör därmed regleras enligt associationsrättsliga regler. Enligt studier skall alla sorters bolag omfattas av reglerna om exklusiv behörighet, oavsett rättskapacitet.</p><p>När frågan om behörig domstol har utretts, kan fråga om tillämplig lag behandlas. Även här är det av betydelse att veta om tvisten rör associationsrättsliga eller kontraktsrättsliga frågor. Enligt vissa skall ett joint venture-avtal, trots att det konstituerar ett bolag, regleras enligt kontraktsrättsliga regler, och således falla under Romkonventionens tillämpningsområde. Andra anser dock att undantaget i Romkonventionen angående associationsrättsliga spörsmål skall tolkas strikt, vilket får till följd att alla bolag oavsett struktur faller utanför Romkonventionens tillämpningsområde. Enligt min mening bör det enkla bolaget tolkas på samma sätt vad gäller domsrätt respektive lagval, eftersom reglerna om lagval togs fram som ett komplement till domsrättsreglerna. Vidare bör det vara upp till den nationella rättsordningen att utreda huruvida fråga är om ett bolag eller inte. Undantaget i Romkonventionen uttryckligen gjorts flexibelt av den anledning att olika rättsordningar har olika tolkningar av vad som konstituerar ett bolag. Detta får inom svensk rätt till följd att det enkla bolaget skall omfattas av associationsrättsliga regler och således inte av Romkonventionen.</p><p>Vad gäller de schweiziska IP-reglerna i förhållande till de svenska reglerna skiljer sig dessa till viss del åt. Beträffande de associationsrättsliga reglerna tillämpas i båda länderna inkorporationsprincipen och regleringen är således densamma. När det gäller fråga om tillämplig lag för joint venture-avtal skiljer sig regleringen däremot åt. Inom svensk rätt konstituerar ett joint venture-avtal ett enkelt bolag och omfattas således av associationsrättsliga IP-regler. Även inom schweizisk rätt konstituerar ett joint venture-avtal en form av bolag. Här bestäms dock förhållandet mellan associationsrättsliga och kontraktsrättsliga regler av det konstituerade bolagets inre struktur. Finns en inre struktur, omfattas bolaget av de associationsrättsliga reglerna. Saknas en sådan inre struktur, tillämpas istället de kontraktsrättsliga principerna.</p>

As companies exert themselves to find new ways of achieving market dominance and stronger brands, the phenomenon co-branding has become increasingly popular. By cooperation between two different firms the combined effects can result in synergies not only on the balance sheet, but even through softer values such as Brand recognition, equity and larger market share. Recently the fashion company H&amp;M launched a collection together with the esteemed fashion designer Karl Lagerfeld. The objective of this paper is to examine the effects the collaboration had on consumer’s attitudes towards the two brands. Did the above mentioned collaboration result in a repositioning of any of the two parties? Theories regarding branding, positioning and attitudes, as well as Joint ventures are taken into consideration while analyzing the research based on questionnaires given to a random audience. The respondents were among else asked to grade the two firms as to four different qualities, thereby placing them on perceptual maps. After that they were asked whether the collection had affected the exclusiveness of H&amp;M and Karl Lagerfeld. A large majority answered that H&amp;M had profited, while Lagerfeld’s exclusiveness was unaltered. Meanwhile, many first heard of Karl Lagerfeld through the H&amp;M-collection. This paper will show how two differently positioned parties successfully can achieve synergies, but that since they enter the venture with different possibilities and motives, the synergies most probably will appear on different levels.

Univ., Diss.--Trier, 2004.

Universiẗat, Diss.--St. Gallen, 1998.

No description available.

The aim of this thesis is to provide a comprehensive overview of the possible forms of entry on foreign markets. Various inputs are compared according to an advantages and disadvantages. Diploma thesis is focused on trading with West Africa, particularly with Nigeria. Therefore I will bring the importance of the process of discussions and negotiations with respect to awareness of differences in cultural aspects of the negotiations and contracts. In conclusion, I refer to the establishment of a specific joint venture in Nigeria. Any input options on the international market are assessed in the context of trade in goods.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseenden vara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbeten mellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten i denna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kan uppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effekter som de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ett behov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt. Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningen i enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan ha skatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöver ske. Det torde dock krävas, som lyfts fram i doktrinen, att fördelningen kan anses vara företagsekonomiskt motiverad och inte endast betingad av skatteskäl. Exakt var denna gräns går är dock inte helt klart. Vad gäller förmögenhetsöverföringar inom ramen för ett samarbete torde det i vissa fall kunna bli aktuellt med uttagsbeskattning. I vår jämförelse med andra former av samverkan har vi funnit att det föreligger skillnader avseende periodiseringen av inkomster och utgifter, vilket innebär att det kan finnas inkomstskatträttsliga incitament till att bedriva FoU-verksamhet i ett enkelt bolag framför andra former av samverkan. / The legal position concerning income taxation of R&amp;D-cooperations in “simple companies” (enkla bolag) seems to be somewhat uncertain. Despite this, income tax effects of R&amp;D-cooperations have been sparsely discussed in the doctrine. The emphasis of this thesis is on the possible income tax effects of the division of income and the possible income tax effects of those transfers of property that may arise in connection with R&amp;Dcooperations. When studying these transactions we have found that there is a need for clarifications on how they shall be treated in the income tax law. On the basis of our thesis it is clear that the cooperation contract is of decisive importance for the taxation of “simple companies”. The current opinion seems to be that a cooperation contract can be of importance for the division of income at the income taxation without the need of a previous transfer of property. Nevertheless it should be required, as put forward in the doctrine, that the division is considered to be economically motivated and not only based on tax evasion purposes. Transfers of property within a cooperation could in some cases conduct withdrawal taxation. In our comparison with other forms of cooperation we have found that there are some differences concerning the point of time of taxation for income and the time for deducting expenses. This means that there could be income tax incentives to run R&amp;D-cooperations in a “simple company” rather than in other forms of cooperation.

<p>Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseenden</p><p>vara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbeten</p><p>mellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten i</p><p>denna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kan</p><p>uppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effekter</p><p>som de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ett</p><p>behov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.</p><p>Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningen</p><p>i enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan ha</p><p>skatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöver</p><p>ske. Det torde dock krävas, som lyfts fram i doktrinen, att fördelningen kan anses</p><p>vara företagsekonomiskt motiverad och inte endast betingad av skatteskäl. Exakt var denna</p><p>gräns går är dock inte helt klart. Vad gäller förmögenhetsöverföringar inom ramen för ett</p><p>samarbete torde det i vissa fall kunna bli aktuellt med uttagsbeskattning.</p><p>I vår jämförelse med andra former av samverkan har vi funnit att det föreligger skillnader</p><p>avseende periodiseringen av inkomster och utgifter, vilket innebär att det kan finnas inkomstskatträttsliga</p><p>incitament till att bedriva FoU-verksamhet i ett enkelt bolag framför</p><p>andra former av samverkan.</p> / <p>The legal position concerning income taxation of R&D-cooperations in “simple companies”</p><p>(enkla bolag) seems to be somewhat uncertain. Despite this, income tax effects of</p><p>R&D-cooperations have been sparsely discussed in the doctrine. The emphasis of this thesis</p><p>is on the possible income tax effects of the division of income and the possible income</p><p>tax effects of those transfers of property that may arise in connection with R&Dcooperations.</p><p>When studying these transactions we have found that there is a need for</p><p>clarifications on how they shall be treated in the income tax law.</p><p>On the basis of our thesis it is clear that the cooperation contract is of decisive importance</p><p>for the taxation of “simple companies”. The current opinion seems to be that a cooperation</p><p>contract can be of importance for the division of income at the income taxation without</p><p>the need of a previous transfer of property. Nevertheless it should be required, as put</p><p>forward in the doctrine, that the division is considered to be economically motivated and</p><p>not only based on tax evasion purposes. Transfers of property within a cooperation could</p><p>in some cases conduct withdrawal taxation.</p><p>In our comparison with other forms of cooperation we have found that there are some differences</p><p>concerning the point of time of taxation for income and the time for deducting</p><p>expenses. This means that there could be income tax incentives to run R&D-cooperations</p><p>in a “simple company” rather than in other forms of cooperation.</p>