Project about building of site sourced  material, ex. subsoil and peat. Public building and educational building including student dormitory. / Kandidatarbete om att bygga med material hämtat från byggplatsen. Jord och torv. Kulturhus och folkhögskola, inklusive elevhem.

No description available.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka problem det finns i perennplanteringarna i offentliga miljöer samt hur man kan förebygga problemen och hur man bygger upp växtbäddar för perenner utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes hösten 2011 och baserades på litteratur som böcker, artiklar, faktablad samt intervjuer. I undersökningen ingick fem angränsande kommuner till Gävle samt tre erkända trädgårdsmästare. Utgångspunkten för valet av trädgårdsmästarna var att de skulle ha erfarenhet av att skapa väl fungerande och hållbara exempel på offentliga perennplanteringar i Sverige. Det finns många olika orsaker till att perennrabatterna i våra offentliga miljöer inte ser så attraktiva ut. Oavsett orsak så kan man säga att grundproblemet är bristfällig kunskap och eventuellt brist i kommunikationsleden från ”idé till planta” när det gäller de offentliga planteringarna. Det är många delar som är viktiga i en växtbädd för att perenner, träd och buskar ska kunna etablera sig och utveckla sin prakt år efter år. En av dessa komponenter är en bra jord. Det är viktigt att man väljer en rotogräsfri jord utifrån växtvalet redan från början. Ett av problemen i kommunerna var att fel sorts jord hade använts från början. Trots att alla påstod att de använde sig enbart av rotogräsfri jord i dagsläget så hade de problem med ogräs. Två orsaker till detta kan vara att man väljer fel växter och att skötseln inte fungerar, vilket resulterar i att ogräset tar över. Den perfekta växtbädden, finns den? Eftersom det är naturen vi arbetar med är det svårt att uppnå det ultimata resultatet, men vi kan göra det bästa utifrån förutsättningarna som finns med alla de delar som ingår i en växtbädd.

Marken är en viktig faktor att ta hänsyn till i dagens hårda klimat för våra stadsträd. Allra helst för de träd som skall stå i det mest utsatta delarna av staden, så som på torg, längs med tungt trafikerade vägar eller omringade av bara hårdgjorda ytor. En lösning är skelettjord som används i många städer i Sverige men även i andra länder. I ett projekt i Stockholm testas just nu en vidareutveckling av skelettjordar där AMA-jorden har bytts ut mot biokol. Fördjupningen i denna uppsats kommer därför att handla om hur biokol används rent praktiskt i trädens växtbäddar och vilka effekter detta har på trädens utveckling.   Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur biokol i stadsträdens växtbäddar används med exempel från Stockholm Biochar Project. Syftet är också att undersöka vilka parametrar som används för att mäta biokolets effekt på trädens tillväxt, samt att bedöma vilka effekter biokol har på träd.   Arbetet har genomförts som en intervjustudie som sedan kompletterats med faktasökning i vetenskapliga artiklar och böcker. Intervjupersonen är verksam inom området och arbetar som trädspecialist på trafikkontoret Stockholm stad och är delaktig i Stockholm Biochar Project. Fakta har sökts i olika databaser där sökorden biochar, biokol, terra preta, urbana stadsträd och trädinventering har använts.   Uppbyggnaden av växtbädden med biokol i Stockholm stad har visat sig vara snarlik den gamla modellen men skillnaden kan ses i att AMA-jorden har blivit utbytt mot biokol och även att dimensionerna på makadamen i skelettjorden är något ändrade.   De parametrar som används i Stockholm stad för att mäta trädets tillväxt är stamomkrets. Det finns andra parametrar som går att användas för att bedöma träds tillväxt och dessa skulle även kunna appliceras för att undersöka biokolets effekt på träd.   I en jämförelse av träds tillväxt, där träd av samma art hade växt i liknande förhållanden men i tre olika växtbäddar, visade resultatet att träden som planterats i biokol inte hade den största tillväxten. / The ground is an important factor to consider in today's tough climate for our urban trees. Especially for the trees that shall live in the most vulnerable parts of the city, such as the square, along heavily trafficked roads or surrounded by only paved surfaces. One solution is structured soils which is used in many cities in Sweden but also in other countries. An interesting new development of structured soils where AMA-soil has been replaced with biochar is now being tested in a project in Stockholm. The focus in this paper will therefore be on how biochar is used practically in the tree plant beds and the effects this has on the trees' development.   The purpose of this paper is to get an insight on how biochar in urban tree plant beds are used with examples from Stockholm Biochar Project. And also to examine the parameters used to measure the effect biochar have on tree growth, and to assess the impact of biochar has on the trees.   The work of this paper was carried out as an interview study and was then also combined with research in scientific books and articles. The interviewee is active in the area and works as a tree specialist at the traffic office,Stockholm city and complicit in Stockholm Biochar Project. Researched have been done in various databases where the keywords biokol, biochar, terra preta, urban city trees and tree inventory have been used.   The construction of the plant bed with biochar in Stockholm city has proved to be similar to the old model, but it differs in that the AMA-soil has been exchanged for biochar and also in that the dimensions of the macadam instructured soil is changed.   The parameters used in the Stockholm city to measure tree growth are stem circumference. But there are also other parameters that could be used to measure growth and these could also be applied to assess effect of the biochar on the tree.   In a comparison of tree growth, where tree of the same species had grown in similar conditions but in three different types of plant beds, the results showed that the trees planted in biochar did not have the best growth.

No description available.

En uppsats gällande Hushållningssällskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förändrade metoder inom jordbruket som förväntades ge högre avkastning i Örebro län. Samt kvantitativt om befolkningsmängd, kreaturshållning, jordägare och jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och Lerbäck socken.

Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn där det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmärksammas, men inga studier kring vilka platser som lämpar sig för ändamålet har tidigare genomförts utifrån svenska förhållanden.   För att ta reda på vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie där tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP där det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lämpliga respektive olämpliga att använda för ändamålet. Därefter genomfördes ett exempel vilket visade hur kartunderlaget kunde användas för att göra ett första urval av potentiella platser för en terminal inom angivet avstånd från utvalda byggprojektområden. För att ytterligare bidra till planeringsunderlaget identifierades regionens nuvarande materialterminaler, även de redovisades i en geografisk bild konstruerad i ArcMAP. I stort var de intervjuade aktörerna överens om vilka kriterier en materialterminalyta bör uppfylla. De främsta tycktes vara följande; att terminalen har ett bra logistiskt läge som ger korta transporter, att den kan avskärmas från boende och andra som vistas i området, att den har liten konkurrens från andra intressen och ligger utanför miljökänsliga områden samt har en (tillräckligt) stor yta. GIS-analysen och dess resulterande kartbild visade att det fanns stora tillgängliga ytor som uppfyllde kriterierna och som potentiellt skulle kunna användas till nya materialterminaler inom Södertörn. Detta strider mot den vedertagna uppfattningen om att platsbrist är en av de största anledningarna till att terminaler inte har kunnat etableras. Alla kriterier fanns dock inte representerade i analysen, vissa visade sig nämligen vara svåra att översätta till geografisk information. Dessutom fanns det inte alltid tydliga gränser mellan när en markyta kunde användas och inte, i flera fall tycktes det bero på platsspecifika egenskaper. Antaganden och subjektiva bedömningar låg därmed delvis till grund för hur kriterierna representerades i kartbilden. Dessa antaganden och bedömningar baserades dock på intervjuer med kunniga och insatta aktörer samt relevant litteratur, resultaten bedömdes därmed som rimliga och kartbilden möjlig att använda för att få en uppfattning om potentiella materialterminalplatser. GIS-analysen med resulterande kartunderlag skulle kunna användas för att göra ett första urval av potentiella terminalplatser som sedan analyseras vidare innan slutgiltigt val. Rapporten kan användas till att få en bredare kunskap om materialterminaler, vilka kriterier och krav de bör uppfylla och hur berörda aktörer tänker kring dessa. / The purpose of this thesis was to identify areas within Stockholm’s southernmost municipalities (Södertörn) where it was possible to establish terminals where soil and rock material used within the construction industry could be stored and sorted. This should contribute to the planning of a coordinated material management in the region. The need for and usefulness of these hubs have begun to be recognized, but no studies about suitable sites based on Swedish conditions has previously been carried out. In order to find the criteria that define a favourable area for such a site ten stakeholders with connection to the material management were interviewed. The criteria were then translated into geographic information and implemented in the GIS software ArcMap, where a map visualizing the areas that were suitable respectively unsuitable for the purpose was constructed. Thereafter an example which showed how the map could be used to make an initial selection of potential sites within a specified distance from selected construction sites was carried out. In order to further contribute to a coordinated material management the region's current sites for soil and rock handling were identified, also presented in a geographical image constructed in ArcMap. Overall the interviewed stakeholders agreed about which criteria a soil and rock handling site should meet. The most important ones seemed to be the following; a good logistical location which minimizes transportation distances, possibility to shield it from residents and others staying in the area, little competition from other interests, a location outside environmentally sensitive areas, and finally, an area that is (sufficiently) large. The result showed that there existed large accessible areas that could potentially be used for the establishment of new handling sites within Södertörn, which contradict the opinion that the lack of space is one of the major reasons to that these kind of establishments can’t be established. All criteria were not represented in the map though, this since some were not possible to translate into geographic information. Moreover, clear boundaries between when an area could be used and not were sometimes lacking, it seemed to depend on site-specific characteristics. How the criteria were represented in the map was therefore partly based on assumptions and subjective judgments. Assumptions and estimates were however based on interviews with knowledgeable stakeholders and relevant literature and were therefore considered to be reasonable. The map was considered to be able to give an indication of where were soil and rock handling sites potentially could be established. The map could be used to make an initial selection of potential sites, which then can be further analysed before a final choice. The report can be used to gain a broader understanding of these kind of establishments, the criteria and requirements they must meet, and what involved stakeholders think about these.

Studien förklarar vad terra preta är och hur man med enkla medel kan använda sig av terra preta i sin fritidsodling. Studien baseras på litteraturstudier men även genom ett studiebesök och egna praktiska experiment har jag fått ökad förståelse och kunskap om ämnet. Arbetet redovisar vad terra preta är ur historiskt perspektiv, dagens användning av terra preta och pågående forskning. I Resultatet presenteras två förslag med illustrationer och text på hur man kan tillverka biokol i pyrolysanläggningar. Därefter bearbetas frågeställningen hur man kan använda sig av biokol i sin odling. Syftet med arbetet är att underlätta för den som är intresserad av att odla med terra preta att få sammanställd information om hur man kan gå till väga praktiskt.

No description available.

Många antropogena ämnen är toxiska och har lång halveringstid och återfinns därför lång tid efter att de hamnat i miljön. Ett exempel är polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material och som kan förekomma i höga halter vid före detta gasverk och gamla träimpregneringsplatser där kreosotimpregnering förekommit. I marken på dessa områden kan halterna av PAH vara mycket höga, och det kan påverka markekosystemet negativt. En viktig markorganism är daggmask, som har stor betydelse i många markekosystem. Därför är det viktigt att veta om PAHer i mark är tillgängliga för upptag i mask, eftersom det kan påverka masken negativt. Dessutom skulle eventuella PAHer i mask kunna transporteras vidare i näringskedjor. Syftet med studien var därför att undersöka upptaget av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i Eisenia Fetida från förorenad jord. E. Fetida exponerades under två veckor för nio olika PAH-förorenade jordar som samlats in från två kreosotförorenade områden, en före detta gasverkstomt och en bangård. Sammanlagt 24 PAHer inklusive PAH16 analyserades i jord och mask med GC/MS. Resultaten visade upptag av PAHer i E. Fetida från samtliga jordprov, men upptaget varierade beroende på prov. Ett jordprov från en före detta gasverkstomt, gasverk c hade den högsta uppmätta totala bioackumuleringsfaktorn (BAF) för PAHer från respektive prov. De enskilda BAF-värdena i jorden var högre för de högmolekylära PAHerna, medan jordprov insamlade på en bangård visade på ett högre upptag i mask av de låg- och mellan molekylära PAHerna. Ett av de kreosotförorenade jordproverna, kreosot a hade det högsta enskilda BAF-värdet för PAHer, vilket var trifenylen som hade en BAF 18.Det var inget signifikant samband mellan PAH-halten i jordarna och PAH-halten i mask, vilket tyder på att upptaget i mask inte enbart beror på halten PAHer i jorden. Det var heller inget signifikant samband mellan halten organiskt material och upptaget av PAHer i E. Fetida, men resultaten tyder på att upptaget i E. Fetida beror mer på jordegenskaper som organiskt material än halterna av PAHer i jorden. Det är därför viktigt att fortsätta forska kring PAHer och biotillgänglighet i mark.