<p>Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vårdboende. Den typ av dokumentation som studeras består av journalanteckningar, skrivna av personalen på vårdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor på vårdboendet, så kallade brukare. Syftet är att undersöka hur skribenterna använder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera användningen av evalueringarna och jämföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i Socialtjänstlagen. Evalueringar är språkliga resurser som används för att uttrycka exempelvis värderingar, bedömningar, attityder och förhållningssätt.</p><p>Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen grundar sig på kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik. Metoden som används för att undersöka evalueringarna är textanalys som utgår ifrån analysmodellen Appraisal.</p><p>Analysen visar att texterna innehåller en stor mängd evalueringar. Särskilt vanliga är de evalueringar som uttrycker attityd, och majoriteten av dem uttrycker positiv attityd. Evalueringar som ger uttryck för olika röster och förhållningssätt används också, men inte i lika stor utsträckning. En stor del yttranden innehåller endast en auktoritär röst. Analysen visar också att jämfört med riktlinjerna i Socialtjänstlagen kan evalueringarna beskrivas som både problematiska och oproblematiska. De evalueringar som ger uttryck för en mångfald av röster är önskvärda och skulle kunna användas mer. De evalueringar som däremot ger uttryck för attityder som skulle kunna tolkas som mer subjektiva, och som är irrelevanta för verksamhetens art, skulle kunna användas mer sparsamt, om man vill leva upp till Socialtjänstlagens riktlinjer.</p>

Forskningsproblemet som undersöks i detta fördjupningsarbete är hur sjuksköterskor inomöppenvårdspsykiatrin i Region Värmland upplever det att patienter kan läsa sin journal digitaltpå 1177, vilka för- och nackdelar det för med sig. Syftet är att analysera sjuksköterskornasförståelse, vilja och kunnande till att implementera journalen på nätet. Den övergripandefrågeställningen är: Hur påverkar sjuksköterskor inom psykiatrin implementeringen av attpatienter kan läsa sin journal digitalt? De två följdfrågorna är: Kan sjuksköterskornasmedvetenhet om att patienten kan läsa sin journal göra att de formulerar sig annorlunda,utesluter eller ger utförligare information än tidigare då fän-e patienter läste sin journal? samtHur tänker sjuksköterskorna om journalföring med tanke på vetskapen om att patienter, och intesom tidigare bara vårdpersonal, kan se sin journal digitalt?I studien används metoderna enkät och kvalitativ textanalys. Fyra sjuksköterskor inomöppenvårdspsykiat:rin i Region Värmland har svarat på enkätfrågorna. Textanalys har gjorts påsjuksköterskornas svar.Slutsatserna visar att sjuksköterskorna ser patientens tillgång till att läsa sin journal både som ettsätt till ökad delaktighet och förståelse och som en risk för missförstånd och oro.Huvudsakligen har sjuksköterskorna en positiv inställning till att patienterna kan läsa sinajournaler digitalt och de aspekter där sjuksköterskorna kan sägas hindra implementeringenhandlar om ambitionen att göra det bästa för patienten; undvika oro till exempel.Helhetsbedömningen är att sjuksköterskorna påverkat implementeringen med hänsyn tillbeslutet om införande av patientjournaler digitalt, hänsyn till patienten och anpassar efter sinayrkesvärderingar.

Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vårdboende. Den typ av dokumentation som studeras består av journalanteckningar, skrivna av personalen på vårdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor på vårdboendet, så kallade brukare. Syftet är att undersöka hur skribenterna använder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera användningen av evalueringarna och jämföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i Socialtjänstlagen. Evalueringar är språkliga resurser som används för att uttrycka exempelvis värderingar, bedömningar, attityder och förhållningssätt. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen grundar sig på kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik. Metoden som används för att undersöka evalueringarna är textanalys som utgår ifrån analysmodellen Appraisal. Analysen visar att texterna innehåller en stor mängd evalueringar. Särskilt vanliga är de evalueringar som uttrycker attityd, och majoriteten av dem uttrycker positiv attityd. Evalueringar som ger uttryck för olika röster och förhållningssätt används också, men inte i lika stor utsträckning. En stor del yttranden innehåller endast en auktoritär röst. Analysen visar också att jämfört med riktlinjerna i Socialtjänstlagen kan evalueringarna beskrivas som både problematiska och oproblematiska. De evalueringar som ger uttryck för en mångfald av röster är önskvärda och skulle kunna användas mer. De evalueringar som däremot ger uttryck för attityder som skulle kunna tolkas som mer subjektiva, och som är irrelevanta för verksamhetens art, skulle kunna användas mer sparsamt, om man vill leva upp till Socialtjänstlagens riktlinjer.

<p>The purpose of this paper was to investigate how the Child mental Health Service, BUP Ektorp, textually constructs its demarcation, by studying case records from the first evaluations of the patients. The main questions were: In what way are the competitors and their problems represented in the texts, how is the solution justified and explained, and how do these factors relate to each other? The method being used is discourse analysis, influenced by Mörkenstam. The main conclusions are that the demarcation consists of a number of onceptions about the child, the parents, and the therapist. The conceptions, together with the way the problem is being described, justifies the proposed solution, proclaiming termination of the case.</p>

The purpose of this paper was to investigate how the Child mental Health Service, BUP Ektorp, textually constructs its demarcation, by studying case records from the first evaluations of the patients. The main questions were: In what way are the competitors and their problems represented in the texts, how is the solution justified and explained, and how do these factors relate to each other? The method being used is discourse analysis, influenced by Mörkenstam. The main conclusions are that the demarcation consists of a number of onceptions about the child, the parents, and the therapist. The conceptions, together with the way the problem is being described, justifies the proposed solution, proclaiming termination of the case.