This essay is based on Judith A. Langer’s many years of literacy research and her concepts of ‘the literate mind’ and ‘envisionment building’ in the classroom. In addition to Langer’s theories, I consider several other strategies for reading, some of which have evolved from Langer’s ideas and are adapted to fit the teaching of English for Swedish upper secondary school. Furthermore, I discuss the benefits of teaching a foreign language with the help of literature in general and Young Adult (YA) literature in particular. Working with YA literature in the classroom can not only help students develop a greater empathy towards others, but is also well suited for teaching reading strategies to teenagers. In the analysis, I demonstrate a didactic approach with the help of extracts from Ruta Sepetys’ Between Shades of Gray (2011). My findings indicate that reading Young Adult literature can benefit teenagers’ personal growth as well as their language learning and general knowledge. Lastly, I assert that envisionment building can both lead to reevaluation of the readers themselves as well as to a greater understanding of different texts and the readers’ perception of the historical and contemporary world.

Denna uppsats undersöker strukturer i Visir Uplandias "Uppsala domkyrkostad" för att synliggöra vilka förutsättningar för skapandet av en föreställningsvärld som den virtuella applikationen förser användaren med. Med föreställningsvärldar menas den värld av förståelse som en person besitter vid en given tidpunkt. Visir Uplandia har studerats i fyra steg utifrån Malcolm Colliers metod för bildanalys. I den första fasen studeras innehållet som en helhet med syfte att skapa en förståelse för materialets uppbyggnad. Under den andra fasen kategoriseras innehållet utifrån dess narrativa funktion, för att i den tredje och fjärde fasen skapa en tydlig helhetsstruktur utifrån applikationens funktion som Augmented History och virtuellt medium. Materialet i "Uppsala domkyrkostad" kategoriseras utifrån olika funktioner av bild- och bildtexter, för att sedan kopplas till den övergripande narrationen som antingen textluckor eller startpunkter i relation till användaren.  Yu-Lien Chang med flera har själva skapat en platsbunden AR-applikation som de sedan utvärderade utifrån användarens interaktion. De kom fram till att användare av AR-applikationer tenderar att fokusera mer på den virtuella världen och den virtuella upplevelsen än den fysiska plats som applikationen är bunden till. I relation till denna undersökning kan vi säga att Visir Uplandia, till skillnad från Changs AR-applikation, uppmuntrar användaren till att involvera den fysiska världen i skapandet av en föreställningsvärld som annars i huvudsak utgår från en virtuell miljö. Analysen av Visir Uplandia visade att applikationen redan i startmenyn hjälper användaren att skapa och kliva in i en föreställningsvärld genom att i korta drag förklara applikationens innehåll och funktion. Den virtuella miljön "Uppsala domkyrkostad" är vidare indelad i tre interaktiva fält: Orienteringsläget, Uppdrag och Loggbok. Dessa fält guidar användaren genom den virtuella miljön med informativa och styrande inslag som kopplar samman den fysiska och den virtuella världen. Det sker på ett sätt som dels stärker den narrativa strukturen och dels minskar risken för att textluckor ska uppstå. I slutändan är det upp till den enskilde användaren att nyttja de främjande inslag som Visir Uplandia erbjuder för att skapa innehållsrika föreställningsvärldar.

I uppsatsen analyseras Per Olov Enquists roman Magnetisörens femte vinter (2009 [1964]).Syftet med den tvådelade analysen är att utröna hur verket är konstruerat berättartekniskt –men även att undersöka hur de viktigaste karaktärerna gestaltas samt att se hur deras olikaegenskaper bidrar till verket som helhet. Syftet är också att visa hur man kan planera ochgenomföra en lektionsserie, gällande berättarteknik och karaktärer, på gymnasiet. I uppsatsenanvänds en begreppsapparat som främst utgår från Mieke Bals teori om narrativ text.Analysen, angående berättarteknik, bekräftar tidigare forskning genom att visa att detförekommer flera typer av berättare i romanen, samt att framställningen i verket användertekniker som skapar en osäkerhet gällande vad som är fakta och vad som är ovidkommandeinformation. Angående karaktärerna visar analysen att de alla är betydelsefulla för helheten,men det är enbart karaktären Selinger som uppvisar en karaktärs-effekt. Genom att utgå frånJudith A. Langers fjärde fas, gällande byggandet av föreställningsvärldar, ges förslag på hurman kan ge gymnasieelever olika verktyg så att de kan utveckla förståelse för berättarteknikoch karaktärer.