<p>Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överrensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverkar elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, Yvonne Hirdmans genus teori, Beverly Skeggs teori om respektabilitet och hur omvårdnad reproduceras, samt forskaren Berit Åbergs forskning om hur män och kvinnor inom polisen styrs in på olika arbetsuppgifter. Resultaten visar att kvinnliga poliser i många avseenden jämförs med sina manliga kollegor. Dock har studien visat att det råder en acceptans rörande genusskillnader hos de kvinnliga poliserna vilket gör att de själva inte reflekterar över normerna Reproduktionen av den manliga normen fortlöper då kvinnor inte ifrågasätter och synliggör de genusstrukturer som de möter.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverka elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.</p>

<p>This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades. Otherwise no significant differences were found.</p>

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, Yvonne Hirdmans genus teori, Beverly Skeggs teori om respektabilitet och hur omvårdnad reproduceras, samt forskaren Berit Åbergs forskning om hur män och kvinnor inom polisen styrs in på olika arbetsuppgifter. Resultaten visar att kvinnliga poliser i många avseenden jämförs med sina manliga kollegor. Dock har studien visat att det råder en acceptans rörande genusskillnader hos de kvinnliga poliserna vilket gör att de själva inte reflekterar över normerna Reproduktionen av den manliga normen fortlöper då kvinnor inte ifrågasätter och synliggör de genusstrukturer som de möter.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverka elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.

Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan från födseln, bemöts på olika sätt beroende av kön och ställs inför skilda förväntningar. Studier visar på att könsskillnader syns långt ner i åldrarna när det gäller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förväntas av respektive kön och vilken ordning som gäller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå detta syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med nio fyra till femåringar. Intervjuerna bearbetades och strukturerades med hjälp av tematisk analys. Resultatet som framkommit visar inte på några tydliga könsskillnader när barnen beskriver sig själva. När barnen beskriver det andra könet framträder fler könstypiska uppfattningar om beteenden och aktiviteter. Slutsatsen är att barn tidigt lär sig de förväntningar som finns på respektive kön och även regler och normer som gäller.

This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades. Otherwise no significant differences were found.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överrensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverkar elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.