Syfte: Studiens relevans grundar sig i e-barometerns årsrapport gällande en påvisad ökning av svensk e-handel under år 2020. Följaktligen är syftet med denna studie att studera svenska kvinnors konsumentbeteenden inom detaljhandeln under Covid-19 pandemin med fokus på digitaliseringens roll. Studien ämnar bidra med kunskap kring kopplingen mellan begreppen konsumentbeteenden och digitalisering under en världsomfattande pandemi, för att vidare skapa en diskussion kring Covid-19 pandemins inverkan på det paradigmskifte som det redan talas om kring konsumentbeteenden inom detaljhandeln. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper, baserat på ett snöbollsurval. Urvalet består utav kvinnor i åldrarna 18–35, vidare används en tematisk analysmetod för att skapa struktur och på ett metodiskt sätt sammanställa och analysera resultatet av undersökningen. Studien baseras på både primär- och sekundära data. Det primära datamaterialet har samlats in via digitala fokusgrupper och det sekundära datamaterialet kommer från vetenskapliga artiklar men även tidigare statistik från bland annat handelsrådet. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är huvudsakligen köpprocessen och Maslows behovstrappa. Vidare presenteras även relevant tidigare forskning kring Covid-19 pandemin samt konsumentbeteende för att skapa en komplett bakgrund till studien. Slutligen presenteras en kort beskrivning om hur de teoretiska ramverken kommer att tillämpas samt hur det kopplas till varandra. Resultat/Analys och Slutsatser: Studien baseras på 12 kvinnliga respondenter, där majoriteten hade påverkats av Covid-19 pandemin i någon form. Vår tolkning blir därmed att trots det faktum att ett intresse för digitala lösningar redan fanns innan pandemin så hade det ändå ökat i samband med respondenternas upplevelse av en marknadsföring av digitala tjänster, slutsatsen blir därför att användningen av digitala lösningar som Instabox, hämta i butik och hemleverans blivit mer vanligt förekommande under pandemin. Vidare påvisar respondenterna en tendens till att kompensera sociala aktiviteter och tristess med att handla online. Resultatet visar på att respondenterna som arbetar eller studerar hemifrån har förändrat sin klädsel, men med undantag för viktiga sammankomster så var det tydligt att respondenterna fortfarande vill se representativa ut. Vidare har resultatet diskuterats utifrån syftet, forskningsfrågor och de teoretiska ramverken. / Purpose: The relevance of this study is based on Postnord’s annual report regarding a demonstrated increase in Swedish e-commerce in 2020. Consequently, the purpose is to examine the buying-behavior of Swedish women during the Covid-19 pandemic with focus on the digitalization in retail. The study intends to contribute with knowledge about the connection between consumer buying-behavior and digitalization during a worldwide pandemic, further on to create a discussion about the impact of the Covid-19 pandemic on the already ongoing paradigm shift in retail, associated to digital consumer buying-behavior.  Methodology: The study applies a qualitative research method with focus groups, based on a snowball sampling. The sample consists of women aged 18-35 and a the maticanalysis method is used to create structure and in a methodical way compile and analyze the results of the focus group. The study is based on both primary and secondary data. The primary data has been collected through online focus groups and the secondary data comes from scientific articles, but also previous statistics from, among others, Handelsrådet.  Theoretical perspective: The theoretical framework which the study is based on, is mainly the buying process, and Maslow's hierarchy of needs. Furthermore, it also presents relevant previous research on the Covid-19 pandemic’s effect on and consumer buying-behavior in order to create a complete background to the study. Finally, a brief description is presented of how the theoretical framework will be applied and how the frameworks relate to each other. Empirical analysis and Conclusion: The study is based on twelve female respondents and their individual experiences ofhow the covid-19 pandemic has affected their consuming behaviour. Despite the fact that an interest in digital solutions already existed before the pandemic, it has nevertheless increased in connection with the respondents' experience of increased marketing of digital services during the pandemic. The conclusion is therefore that the use of digital solutions such as instabox, download in store and home delivery has surged during the pandemic. Furthermore, the respondents show a tendency to do more online shopping to compensate for lack of social activities and boredom. The results have been discussed based on the purpose of the report, research questions and the theoretical frameworks.

Purchasing second-hand products on the internet has become more common among private persons. The increase of internet usage among the population in combination with an increased demand for second-hand products results in the online-based C2C market (consumer-to-consumer market) becoming an even more interesting field to study within. Prior research has mostly touched clothes within the study field, but furniture as product category is still an unexplored field within the C2C market online. When purchasing second-hand furniture, there are different factors which have an influence on consumers’ buying behavior, and the attitudes towards these factors often differ between individuals.  The purpose of the study is to explain different factors’ impact on Swedish consumers’ buying behavior when purchasing second-hand furniture on the online-based C2C market. In order to answer this purpose, Swedish consumers’ attitudes are measured empirically with the aim of distinguishing whether there are differences in attitudes towards the study’s independent variables based on the consumers’ year of birth. Additionally, the study aims to reveal the factors that have the biggest impact on consumers’ purchasing of second-hand furniture. This study is based on a quantitative research approach, where a survey was conducted which included a total of 121 Swedish respondents.  The results from the study indicate that the variables social motives as well as the availability of antique products exhibit the biggest differences in attitudes between older consumers and younger consumers. Furthermore, the results indicate that the variables ecological sustainability as well as price have the biggest impact on consumers’ purchase decision from the perspective of buying second-hand furniture online. Thus, the study contributes with new knowledge concerning the factors that private persons prioritize eminently when purchasing second-hand furniture, as well as how these factors differ between consumers based on their year of birth.   Keywords: buying behavior, purchase decision, second-hand furniture, C2C market, attitudes, buying process. / Handel av begagnade produkter på internet har blivit allt vanligare bland privatpersoner. Ökningen av internetanvändning bland befolkningen i kombination med en ökad efterfrågan på begagnade produkter resulterar i att den internetbaserade C2C-marknaden (konsument-till-konsument-marknaden) blir ett desto mer intressant fält att studera. Tidigare forskning har mestadels berört kläder inom forskningsfältet, men möbler som produktkategori är fortfarande ett outforskat område inom C2C-marknaden på internet. Vid köp av begagnade möbler finns det olika faktorer som har en inverkan på konsumenters köpbeteende, och attityderna till dessa faktorer skiljer sig ofta åt mellan olika individer. Syftet med studien är att förklara olika faktorers inverkan på svenska konsumenters köpbeteende vid näthandel av begagnade möbler på C2C-marknaden. För att besvara detta syfte mäts svenska konsumenters attityder empiriskt med målsättningen att urskilja om det finns skillnader i attityder till studiens oberoende variabler baserat på privatpersonernas födelseår. Dessutom är målet att avslöja de faktorer som har störst inverkan på konsumenters köp av begagnade möbler på internet. Studien är baserad på en kvantitativ forskningsansats, där en enkätundersökning genomfördes som omfattade totalt 121 svenska respondenter. Resultaten från studien indikerar att variablerna sociala motiv samt tillgängligheten av antika produkter uppvisade de största skillnaderna i attityder mellan äldre och yngre konsumenter. Vidare indikerar resultaten på att variablerna ekologisk hållbarhet samt pris har störst inverkan på konsumenters köpbeslut utifrån perspektivet kring att handla begagnade möbler online. Studien bidrar således med ny kunskap kring de faktorer som privatpersoner prioriterar i högst grad vid köp av begagnade möbler, samt hur dessa faktorer skiljer sig åt mellan konsumenterna baserat på deras födelseår.   Nyckelord: köpbeteende, köpbeslut, begagnade möbler, C2C-marknaden, attityder, köpprocessen.

I kontrast till fast fashion, som tampas med snabbt mode och massproduktion med korta ledtider har slow fashion-rörelsen kommit och anammats av flera aktörer på modescenen. Med hjälp av slow fashion vill man således inspirera till en hållbar och tidlös garderob som är genomtänkt och står stark mot modevärldens snabba svängar och därpå, bidra till att konsumtionen inte ökar i kvantitet utan i kvalitet. Problemet i hållbar konsumtion är att konsumenter ofta väljer att inte handla utifrån ett hållbart perspektiv trots att deras intention säger det. Forskning visar att det uppstår ett gap mellan vad konsumenter tänker göra och vad de faktiskt gör, ett attityds-beteende-gap. Studiens syfte är att fastställa egenskaper och undersöka kundbeteenden i samband med att handla slow fashion. Samtida forskning har presenterat gapet och dess existens, i vår studie vill vi bygga vidare på tidigare forskning och ta in teorin till slow fashion och kundbeteendet bakom ett sådant köp. Vad får en konsument att välja slow fashion produkter och vad profilerar en slow fashion konsument? För att förstå och tolka det empiriska materialet utformades en teoretisk referensram kring tre olika teorier, Attityd-beteende-gapet, Consumer culture theory och teorin kring behovsidentifikation. Studiens resultat visar att faktorer såsom identifikation, pris, tidlöshet och hög produktkvalitet påverkar konsumenten till att handla slow fashion-produkter. Vidare presenteras hur dessa faktorer prioriteras och planeras i köpprocessen. Planeringen är genomgående hos studiens alla respondenter och insikten diskuteras djupare. Slow fashion konsumeras således med ett stort engagemang och en hög pris-acceptans. / In contrast to fast fashion, which is tussled with mass production and with short lead times, the slow fashion movement has arrived and been adopted by several actors on the fashion scene. Slow fashion wants to inspire with a sustainable and timeless wardrobe that is well thought out and stands strong against the fashion world's quick turns and then, contribute so the consumption is not increasing in quantity but in quality. The problem in sustainable consumption is that consumers often choose not to act on the basis of a sustainable perspective even though their intention says it. Research show that there is a gap between what consumers intend to do and what they actually do, so called attitude-behavior gap. The aim of this study is to determine characteristics and examine customer behavior in connection with shopping slow fashion. Contemporary research has provided support for the gap and its existence, in our study we want to develop that result into further analysis. We want to investigate the theory about the attitude-behavior gap in contrast to slow fashion and its customer behavior and the reasons behind a purchase.Why does a consumer choose to buy slow fashion products and what is the profile of a slow fashion consumer? To understand and interpret the empirical material from this study, a theoretical framework was designed around three different theories, the Attitude-behavior gap, the Consumer culture theory and the theory of needs identification.The result of this study shows that reasons such as identification, price, timelessness and high product quality affect the consumer to buy slow fashion products. Further, it shows how these reasons will get prioritized and planned in a consumer journey within the buying process. The planning itself is through all stages by every respondent and the insights will be discussed further. Slow fashion are therefore consumed with engagement and a strong price acceptance. The study will continue in Swedish

Bakgrund: Hållbarhet har länge varit ett omdiskuterat ämne och grundar sig i att vi inte har tagit hand om jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Konsumtionen som sker idag är långt ifrån hållbar. I dagens ohållbara samhälle står livsmedelsindustrin för en stor del av den negativa klimatpåverkan. Konsumenter ser det som viktigt med hållbarhet inom livsmedelsindustrin. Detta har lett till att konsumenterna ställer högre krav och efterfrågar mer information om företagens hållbarhetsarbete. Företagen har svarat på konsumenternas krav genom att inkludera hållbarhet i sin marknadsföring.  Genomförandet: Studien fokuserar på tänkbara orsaker till att det finns ett gap mellan konsumenters attityd och beteende när det kommer till att de har en avsikt att konsumera hållbart samtidigt som deras beteende blir att konsumera ohållbart. Teori om planerat beteende är en teori om varför en konsument agerar på ett visst sätt och vad som ligger till grund för det beteendet. Utöver teorin om planerat beteende inkluderar studiens analysmodell hållbar marknadsföring, hållbar marknadskommunikation, greenwashing, certifieringar, konsumentbeteende samt köpprocessen för att svara på studiens syfte. Syftet: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse om hur hållbar marknadsföring kan ha en inverkan på konsumenters köpbeteende inom livsmedelsindustrin. Därmed blir studiens frågeställning ”Hur upplever konsumenter att hållbar marknadsföring har inverkan på deras köpbeteende inom livsmedelsindustrin?” Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod i form av tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med konsumenter inom livsmedelsindustrin.  Slutsatser: Studien indikerar att konsumenterna upplever brist på kommunikation om företagens hållbarhetsarbete samt att de inte uppfattar all information om företagens hållbarhetsarbete som trovärdig. Studien uttrycker även att pris, trovärdighet och sociala faktorer påverkar konsumenterna när det kommer till deras hållbarhetskonsumtion.