is not available ...

is not available ...

is not available ...

is not available ...

is not available ...

is not available ...

Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken. Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk. Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3. De tydliga skillnaderna har sedan legat till grund för att undersöka om de även är väsentliga. Resultat och slutsatser: Skillnader som är väsentliga vid företagens val mellan K2 och K3 har identifierats på fem områden. Skillnaderna är väsentliga och påverkar därför företagens val mellan K2 och K3. Det eftersom de ingår i en bedömning av företagets samlade behov av komplexitet i sin externredovisning. / Background: Accounting regulations for unlisted companies in Sweden is changing. There is a draft for new accounting rules for unlisted companies. Through the definition of a small company in the Swedish Annual Accounting Act, 97 percent of Swedish companies will have the possibility to choose between K2 and K3. The market demands a better understanding of differences between the regulations. Aim: Identify significant differences between K2 and K3, in order to examine which of these differences that is the most important factors for companies in their selection of rules. Method: A qualitative study has been conducted in which interviews and responses were used as data collection. A sampling method was used to identify distinct differences between the K2 and K3. These differences have been the basis for examining the significant differences as well. Analysis and conclusion: Differences between K2 and K3 that are significant in the choice of the firm have been identified in five areas. These differences will therefore affect the firms’ choice between K2 and K3. The reason is that they are a part of an assessment of the company’s overall needs of complexity in their accounting.

Bakgrund: Sedan år 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med det så kallade K-projektet. Projektet innebär att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet är att redovisningsar-betet ska underlättas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprättar årsre-dovisningar och regelverket för årsredovisning med K2 innehåller förenklingar som mindre företag frivilligt får tillämpa istället för de mer avancerade reglerna i K3. Problem: Vi har identifierat en valsituation som ansvariga på mindre företag står inför. Valet står mellan att antingen invänta K3-regelverket eller att byta till K2-regelverket. Problemet för personerna i valsituationen är att de saknar upplevelser av både K2-regelverket och K3-regelverket eftersom de ännu inte har använt sig av regelverken. De har således ingen uppfatt-ning om huruvida K2 är ett förenklat regelverk eller inte. Det innebär att de ska grunda sitt val på obefintliga erfarenheter. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva hur personer som arbetar på redovisnings-/revisionsbyråer upplever K2-regelverket. Vi vill utifrån personernas upplevelser ta reda på och redogöra för vilka företag det lämpar sig att använda K2-regelverket. Metod: Studien bygger bland annat på primärkällor i form av åtta stycken intervjuer med personer som arbetar på olika redovisnings-/revisionsbyråer i Sverige. Studien är utförd på ett kvalitativt sätt och våra respondenters delgivelser är av stor vikt för studien. Sekundärkällor som har använts i studien består av litteratur, regelverk, artiklar samt information från Bokföringsnämndens hemsida. Slutsatser: En av våra slutsatser är att K2 i dagsläget upplevs som onödigt på grund av att vi ännu inte har kunnat jämföra förenklingsreglerna med huvudreglerna. Strukturen med samla-de regelverk upplevs som positivt på grund av att osäkerheten om att det kan finnas andra rekommendationer tas bort. Majoriteten av våra intervjupersoner upplever att periodiserings-arbetet underlättas i K2. En annan slutsats är att redovisningsarbetet i K2 upplevs olika bero-ende på vilken typ av företag som använder regelverket. Vår studie visar att K2 är ett lämpligt regelverk för företag som är mindre och där användarna av redovisningen är de själva och banken. K2 är också ett lämpligt regelverk för företag med få delägare.

No description available.

Den svenska redovisningsregleringen går nu mot en förändring i och med det nya K-projektet som trädde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska små- och medelstora bolagen måste välja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att påverka både företagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk. Vidare är frågan i vilken utsträckning detta förhållningssätt har varit en bidragande effekt i konsulternas rådgivning till små- och medelstora bolag inför valet av ett nytt redovisningsverk. Genom intervjuer med både redovisningskonsulter och revisorer har vi kommit fram till att majoriteten av respondenterna föredrar att arbeta utefter principbaserade redovisningsverk. Denna individuella åsikt kring regel- och principbaserad redovisning har inte varit en avgörande del till hur redovisningskonsulter- och revisorer har rådgivit sina kunder inför detta val. Vad som har varit avgörande för dess rådgivning är företagets verksamhet, storlek och vad för slags intressenter ett företag innehar.