31 |
Varför ska ett K2-företag frivilligt välja K3? : En studie om bokföringsnämndens befogenheterHeintz, Jonathan, Carlén, Victor January 2013 (has links)
Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3. Denna uppsats har som syfte att undersöka just det valet och vilka incitament det finns för företag att välja det mer komplicerade K3 när det finns möjlighet att rätta sig efter det enklare K2. I samband med uppkomsten av de nya regelverken växer intresset av vilka befogenheter bokföringsnämnden verkligen har och hur de själva ser på deras makt i redovisningsfrågor. För att undersöka fenomenet grundar sig uppsatsen på en kvalitativ studie med en induktiv ansats i framtagandet av data där intervjuer med berörda personer i form av revisorer och andra experter görs. De slutsatser vi dragit är att vetskapen om K-regelverken är liten bland de små företagen och att valet mellan K2 och K3 främst ligger hos revisorerna. Vidare finns flera anledningar till varför ett företag frivilligt ska välja ett mer avancerat regelverk än vad som behövs men frågan är hur kostnad och arbetsbörda blir påverkad. Vi fann att de främsta anledningarna till att ett K2 företag gagnas av att välja K3 är i de fall de är tillverkande företag, har höga utvecklingskostnader eller har behov av att använda sig av uppskrivningar. Vad gäller bokföringsnämndens befogenheter är det ett område där stor tveksamhet råder och där en stor mängd kritik lagts fram, bland annat av Sten-Eric Ingblad som har intervjuas i denna uppsats. En slutsats som kan dras är att bokföringsnämnden oavsett deras rättigheter har en väldigt stor inverkan på hur redovisning ska ske.
|
32 |
Revisorers perspektiv på revidering av regelbaserad kontra principbaserad redovisningNesic, Valentina January 2012 (has links)
Problembakgrund: Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Jag har genomfört fyra intervjuer med revisorer som arbetar med företag aktuella för K2 och K3. Resultat: Studien visar att revisionsmetodiken bör vara densamma i varje revisionsprocess oavsett om det gäller regelbaserad eller principbaserad redovisning. Det råder en uppfattning bland revisorerna att det kommer att krävas större revisionsinsatser i företag som väljer K3 än K2 av den anledningen att det framförallt är företag som har komplexa transaktioner i sin redovisning som väljer K3. Företag bör välja att tillämpa det regelverk som anses vara mest lämpligt för företagets specifika behov för att kunna generera en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. Både regler och bedömningar anses som viktiga för att uppnå en rättvisande redovisning. Oavsett handlar det om regelbaserat eller principbaserat regelverk bör man förhålla sig till reglerna och göra bedömningar i den mån som respektive regelverk tillåter. Nyckelord: principbaserad redovisning, regelbaserad redovisning, revisionsprocess, K2 och K3
|
33 |
Untersuchungen zur Bildung von Vitamin K_tn2 durch die Intestinalflora des Hundes /Kröger, Susan. January 2009 (has links)
Zugl.: Berlin, Freie Universiẗat, Diss., 2009.
|
34 |
Bolagets redovisningsval - En studie om hur bolagets val av regelverk påverkar dess resultat- och balansräkningFröberg, Jessica, Bäckström, Pernilla January 2013 (has links)
Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen förser sina intressenter med den information dessa behöver för sitt beslutsfattande. För att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek började BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4. Vilket av dessa regelverk bolaget ska respektive får tillämpa beror på dess storlek. Från och med 1 januari 2014 ska de större bolagen börja tillämpa K3-regelverket medan de mindre bolagen har möjlighet att välja att antingen tillämpa K2-regelverket eller K3-regelverket. Majoriteten av de svenska bolagen klassificeras idag som mindre bolag och av dessa bolag är det främst de bolag som formellt definieras som mindre bolag, men i själva verket är på gränsen till att vara ett större bolag som ställs inför ett avgörande val. Detta ledde oss fram till vår problemformulering: Hur kommer bolagets val av regelverk påverka dess resultaträkning och balansräkning? Syftet med studien var att undersöka hur de mindre bolagens redovisning skulle påverkas av att välja det principbaserade K3-regelverket istället för det regelbaserade K2- regelverket. Detta ville vi uppnå genom att göra en omräkning av två bolags resultat- och balansräkningar från 2012 enligt K2 och K3-regelverken samt genom en intervju med de berörda bolagen. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av redovisningens syfte och funktion. För att skapa en grund för empirin följs detta upp av en ingående beskrivning av K-projektet samt skillnaderna mellan K2 och K3-regelverken. Avslutningsvis redogör vi för tidigare studier som har varit av intresse för att kunna skapa en förståelse för vad de nya regelverken kommer innebära för interna och externa intressenter. Tillvägagångssätt: För att studien skulle vara möjlig kontaktade vi två bolag som är verksamma inom handel med personbilar och lätta motorfordon. Första kontakten tog vi via telefon för att informera om vilka vi var samt syftet med vår studie. Vi skickade senare ut ett mail med vidare information och bokade in tid för en intervju. För att få en bild av bolagens kunskap om och tankar kring de nya regelverken utförde vi först intervjun med respektive bolag för att sedan kunna genomföra omräkningen av räkenskaperna. Intervjun gav oss svar på frågor som var till hjälp vid omräkningen. Empiri/analys/slutsats: Omräkningen av bolagens räkenskaper gav en liten skillnad mellan de olika regelverken. Vi kan konstatera att hur bolagets val av regelverk påverkar dess resultaträkning och balansräkning beror på hur de redovisat tidigare samt vilka val de gör inom regelverken. Trots att vi använde oss av två bolag som är verksamma inom samma bransch blev resultaten väldigt olika vilket är ett tecken på att alla bolag kommer att påverkas olika. Det blir således viktigt att noga tänka igenom valet och vilka konsekvenser det kommer ge både för bolaget självt samt för dess intressenter.
|
35 |
Progressiva avskrivningar - Lurendrejeri eller en sanningsenlighet? : Några aktörers uppfattningar om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningarAndersson, Tove, Lindqvist, Alexandra January 2014 (has links)
Bakgrund: En uppmärksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergången för Sveriges företag att tillämpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rätten att tillämpa avskrivningsmetoden. Problemet är ursprungligen en tolkningsfråga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas på olika sätt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillämpning av K2. Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och åsikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrättsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrättsorganisationer samt bostadsrättsföreningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes med informanter vid deras respektive arbetsplats, och två intervjuer via mailkontakt. Slutsats: Av intervjuerna framkom hur de olika aktörerna uppfattade avskrivningsmetoden. Genom att reflektera kring informanternas uppfattningar kunde vi se hur informanterna huvudsakligen instämde med varandra, men kring några frågor inte var eniga. Enligt vår uppfattning är den viktigaste slutsatsen med studien, att frågan är komplex genom att enstaka parametrar som avskrivningsmetod, inte kan isoleras från andra påverkande faktorer i en bostadsrättsförenings ekonomi. Problemet bör istället ses ur ett helhetsperspektiv, vilket innebär att hänsyn även måste tas till bostadsrättsföreningars amorteringar, kassaflöde och underhållsplan.
|
36 |
Justeringar eller funktionell fixering? : Hur företagens val mellan K2 och K3 kommer att påverka bankernas kreditbedömningVracar, Vanja, Norin, Rasmus January 2014 (has links)
När företag är i behov av kapital är det vanligt att de vänder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lån eller hur låneavtalet ska utformas måste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Kreditbedömningsprocessen som följer består vanligtvis av inhämtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhämtas består av antingen informell eller formell information där redovisningsinformationen är en av de formella informationskällorna. Den 1 januari 2014 trädde K3-reglerna i kraft. Det innebär att det finns bolag som kan välja mellan det gamla regelverket, K2 och det nya, K3. Beroende på vilket av dessa regelverk bolagen väljer så kommer redovisningen se olika ut, vilket kan komma att påverka bankernas beslut. Beroende på vad i redovisningen bankerna grundar sin bedömning i, kan det behöva göras justeringar för att bolaget ska bedömas likvärdigt, oavsett vilket regelverk de väljer. Huruvida de justeringar görs eller inte och i vilken omfattning varierar i den forskning som finns inom området. Uppsatsen består av två delstudier där den första består av en intervjuserie med kredithandläggare och innehar inslag av en deduktiv, såväl som en induktiv ansats. Den andra delstudien består av en experimentstudie och innehar en deduktiv ansats och testar ifall studenter bedömer K2 och K3 olika och i sådana fall om utbildningsnivån spelar roll. Genom båda delstudierna har fiktiva årsbokslut uppförts för ett fastighetsbolag för att illustrera skillnader mellan regelverken. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en ändring utav utformningen av den finansiella rapporten påverkar bankernas kreditbedömning och vad det är som påverkar hur den bedöms. För att undersöka detta kommer införandet av K3 och komponentavskrivning illustrera en ändring av utformningen av en finansiell rapport. Resultaten visar på att kredithandläggarna, såväl som studenterna bedömer K2 och K3 olika och att bankernas modeller inte är tillräckliga för att bedöma K2 och K3 likvärdigt. Uppsatsen finner inget resultat i att utbildningsnivån skulle bidra till en mer likvärdig bedömning.
|
37 |
Regelverk inom fastighetsbranschen : En studie om mindre företags val mellan K2 och K3Fredriksson, Lina, Marki, Nancy January 2015 (has links)
Från och med räkenskapsår 2014 är det obligatorisk för onoterade mindre företag att välja mellan K2 som är anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Den teoretiska delen består av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkätundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och ställs sedan mot tidigare forskning och teorier. Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag väljer att tillämpa K2. Variablerna storlek, ägarstruktur, intressenter och revisor som enligt tidigare forskning påverkar redovisningsval har inte påverkat valet mellan K2 och K3. Skillnaderna i redovisningsmetoderna har viss påverkan på valet. Analyserna visar främst att tilläggsupplysning av verkligt värde och kostnader och nytta med redovisningsmetoderna har påverkat valet vilket kan bekräftas av tidigare forskning. Vidare forskning kan vara att studera valen mer ingående och vid senare tillfälle när även företag med brutet räkenskapsår har gjort sitt val. Studien bidrar med en indikation hur företag inom fastighetsbranschen väljer regelverk och vad som påverkar valet mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen.
|
38 |
Wettbewerbs- und Strukturpolitik ÖsterreichsBellak, Christian, Hofer, Reinhold, Tschmuck, Peter January 2001 (has links) (PDF)
Dieser Beitrag gibt einen selektiven Überblick zu theoretischen Konzeptionen von Wettbewerbs- und Strukturpolitik. Anschließend wird die Wettbewerbs- und Strukturpolitik Österreichs vor und seit dem EU-Beitritt anhand eines "Ziele-Mittel-Träger" Konzeptes dargestellt. Eine Fallstudie zum Mediensektor sowie die Einbettung in den internationalen Kontext ergänzen die Ausführungen. / Series: Working Papers Series "Growth and Employment in Europe: Sustainability and Competitiveness"
|
39 |
Využití techniky koučování v rámci rozvoje firmy a osobního rozvoje manažérů. / The Use of the Coaching Technique in the frame of a Firm's Development and Managers' Personal DevelopmentMatoulková, Lenka January 2008 (has links)
is not available ...
|
40 |
Marketingová analýza trhu přímého bankovnictví / Marketing Analysis of a Direct Banking MarketSmítek, Jan January 2004 (has links)
Is not available ...
|
Page generated in 0.2806 seconds