Bakgrund: En bostadsrättsförening är ingen kommersiell verksamhet och drivs inte i vinstsyfte. Resultaträkningen kan därmed inte anses avgörande för bostadsrättsföreningars ekonomiska välmående. Det som bör betonas är föreningens kassaflödesanalys som visar finansiella flöden, samt behovet att göra avsättningar för att möta framtida underhåll. Således bör kompletterande information om bostadsrättsföreningars ekonomiska situation tillföras årsredovisningen. Syfte: Syftet är att undersöka om K2-redovisande bostadsrättsföreningar bör komplettera sina årsredovisningar med en kassaflödesanalys för att ge en bättre bild av ekonomiskt välmående. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Empirisk data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Studiens respondenter består av tre av Sveriges största aktörer inom fastighetsförvaltning, samt en auktoriserad revisor på EY. Resultat: K2-redovisande bostadsrättsföreningar bör komplettera sina årsredovisningar med en kassaflödesanalys. En kassaflödesanalys bidrar till förståelse för betalningsströmmar under ett räkenskapsår, vilket förtydligar hur likvida medel har använts. Ett positivt kassaflöde bidrar till ett ökat ekonomiskt välmående hos bostadsrättsföreningar, eftersom likvida medel kan användas till att betala amorteringar, underhåll och investeringar. Kassaflödesanalysen bidrar således till att ge en bättre bild av bostadsrättsföreningars ekonomiska välmående. Författarna betonar dock att kassaflödesanalysen ensam inte bidrar till en komplett bild av bostadsrättsföreningars ekonomiska välmående. Årsredovisningen bör även kompletteras med nyckeltal. Vidare bör en underhållsplan upprättas samt avsättningar göras till yttre fond. / Background: Housing associations are not a commercial activity and are profit driven. The income statement can therefore not be described as crucial for housing associations. However, what should be emphasized are the association’s cash flow statements that shows the financial flows and also the need to make provisions to meet future maintenance. Thus, additional information of housing associations financial situation should be added to the annual report. Purpose: The purpose is to investigate whether housing associations reporting according to K2 should supplement their financial statement with a cash flow analysis to provide a clearer measure of economic wellbeing. Method: The study is based on an qualitative research strategy. Empirical data were collected through semi-structured interviews. The respondents consist of three of the largest companies for housing administration, as well as an accountant at EY. Result: K2-reporting housing associations should complement their annual reports with a cash flow statement. A cash flow statement contributes to the understanding of the past year´s cash flows, which clarifies how cash is used. A positive cash flow contributes to better economic wellbeing for housing associations, because cash can be used to pay debt service, maintenenace and investments. Cash flow statements helps to give a better picture of the economic wellbeing of housing associations. The authors, however, states that a cash flow analysis alone does not contribute to a complete picture of the economic wellbeing of housing associations. The annual report should also be supplemented with key figures. Furthermore, maintenance is established and provisions made to the external fund.

Från och med redovisningsåret 2014 måste mindre organisationer ha valt mellan redovisningsregelverken K2 och K3. För bostadsrättsföreningar är detta val komplicerat eftersom redovisning enligt regelverken inte anses anpassad för dem. Denna studie syftar därför till att undersöka vilka faktorer som ligger bakom bostadsrättsföreningars val mellan dessa K-regelverk. I studiens undersöks variablerna storlek, skuldsättningsgrad, anläggningstillgångar, ålder och kooperativtillhörighet. Utifrån Positive Accounting Theory och Institutional Theory ställs fem hypoteser upp över vilket K-regelverk föreningarna förväntas välja i förhållande till dessa faktorer. Hypoteserna testas med en logistisk regressionsanalys genomförd på insamlad data från 303 svenska bostadsrättsföreningar. Studiens resultat tyder på att tre av de ovanstående faktorerna påverkar föreningarnas val: storlek, anläggningstillgångar och kooperativtillhörighet. Signifikanta resultat för skuldsättningsgrad och ålder erhölls ej. Vidare indikerar resultaten att Positive Accounting Theory inte kan förklara bostadsrättsföreningarnas val av regelverk. Institutional Theory verkar dock delvis kunna förklara valet.

It was not until after the mid-eighteenth century that the masonic lodges in Edinburgh became common meeting ground for the social and intellectual elite. While there are examples of these types of men joining before 1750, it was after this watershed date that some of the key men associated with enlightenment thinking in Scotland became members of Edinburgh lodges. Robert Adam, Hugh Blair, Lord Monboddo, James Gregory, Henry Mackenzie and Dugald Stewart are only a few examples of men who made a dual contribution to both freemasonry and the enlightenment. 'Freemasonry in Edinburgh, 1721-1746 : institutions and context' is an examination of freemasonry in Edinburgh before the dramatic influx of the elite. It was during this period that three major developments occurred: existing lodges began the slow transition from traditional operative lodges to the more modern, accepted lodges; lodges were being founded with little or no connection to stonemasons or stoneworks; and, the Grand Lodge of Scotland was established, creating a definite masonic community both within and outwith Edinburgh. This thesis charts the progress of the transition in nine Edinburgh lodges by examining both the histories and membership of these lodges, and considers the influence of the Grand Lodge of Scotland on this process. The key element in this transitional process was the membership. A total of 785 men are known to have joined, or belonged to, these lodges during this period. These men represented occupations from the advocate to the humble wine cooper's servant, and social circumstances from the baronet to the indweller. This membership analysis was the most important area of research because it illustrated the transition in the lodges. Using 30 November 1736, the date that the Grand Lodge Roll began, as a watershed date, it is possible to establish the membership of the lodges during the entire period of study, and to compare the membership of pre-Grand Lodge lodges both before and after the establishment of the Grand Lodge of Scotland.

Šio darbo tikslas buvo patikrinti ar įmanoma padidinti mielių Saccharomyces cerevisiae K2 tipo kilerinio preprotoksino geno raiškos galimybes augaluose, naudojant konstitutyvų žiedinio kopūsto mozaikos viruso CaMV 35S promotorių. Šiam tikslui pasiekti buvo atlikta: neonkogeninių agrobakterijų (Agrobacterium tumefaciens) kamieno konjugantų atrinkimas, turinčių augalų transformacijos vektorių pART27-KillK2 su mielių K2 tipo kilerinį preprotoksiną koduojančiu genu; atlikta paprastojo tabako (Nicotiana tabacum L.) transformacija minėtų agrobakterijų pagalba bei selektyvi Nicotiana tabacum L. transgeninio kaliaus atranka. Po sėkmingos Agrobacterium tumefaciens konjugacijos su E.coli kamienu, turinčiu kilerinę plazmidę pART27-KillK2 ir sėkmingos modelinio augalo N.tabacum agrobakterinės lapų eksplantų transformacijos, buvo taikomas PGR metodas bei vykdomas kileriškumo patikrinimas. PGR ir DNR elektroforezės pagalba buvo nustatyta, kad KillK2 genas yra įsiterpęs į augalo genomą ir vyksta silpna šio geno raiška, tačiau žiedinio kopūsto mozaikos viruso CaMV 35S promotoriaus prieš šį geną aptikti nepavyko. Ankstesnių tyrimų metu buvo manoma, kad K2 tipo kilerinio preprotoksino geno informacija transformuotuose augaluose su vektoriumi pGA482-KillK2 yra realizuojama kuomet šio geno transkripcija tiesiogiai reguliuojama mielių alkoholdehidrogenazės ADH1 promotoriumi, tačiau šio darbo metu, atliekant tyrimus, buvo parodyta, kad promotorius ADH1 taip pat nėra prisijungęs prie geno KillK2... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of this work was to verify the possibility to increase expression of yeast (Saccharomyces cerevisiae), K2 type killer preprotoxin in plants, using constitutive cauliflower mosaic virus CaMV 35S promoter. In order to achieve it, the following was done: selection of unoncogenic strain of agrobacterium (Agrobacterium tumefaciens) with plant transformation vector pART27-KillK2, containing K2 type killer preprotoxin gene; transformation of plain tobacco (Nicotiana tabacum L.) with mentioned agrobacteria; selection of Nicotana tabacum L. transgenic callus. Following the success of the Agrobacterium tumefaciens conjugation with E.coli strain (containing killer plasmid pART27-KillK2) and successful transformation of model N.tabacum plant with A.tumefaciens, there was used the PCR method to check out the killer effect of it. PCR and DNA electrophoresis showed that KillK2 gene is incorporated into plant genome and there is weak expression of this gene. However there was not found the promoter of couliflower mosaic virus CaMV 35S upstream this gene. In the previous studies, it was considered that the expression of mentioned transformed gene exist only when the transcription of it is directly regulated by alcoholdehidrogenase ADH1 promoter. However after investigation it was shown that promoter ADH1 isn’t connected to beginning of gene KillK2. There is the possibility that both ADH1 and CaMV35S promoters are remote from the beginning of KillK2 gene, or the iniciation is done by... [to full text]

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet. Studiens syfte är att förklara huruvida nyttjandet, eller icke-nyttjandet, av revisionsbyrå och/eller redovisningsbyrå påverkar valet mellan K2 och K3. Studien har en deduktiv ansats och använder institutionell teori och agentteori för att förklara påverkan på redovisningsvalet. Studien innefattar en kvantitativ metod och telefonintervjuer med 211 företag har genomförts. Intervjuerna har kompletterats med insamlad sekundärdata från Affärsdata. Studien visar att många företag ännu inte har gjort sitt val av redovisningsregelverk. Företag som granskas av någon Big 4-byrå vet i större utsträckning, jämfört med företag som granskas av övrig revisionsbyrå, vilket regelverk de kommer tillämpa 2014. Således påverkar dessa byråer företags redovisningsval. Studien visar att företag som anlitar redovisningsbyrå, i större utsträckning, inte har börjat tillämpa K2, i jämförelse med företag som ej anlitar redovisningsbyrå. Den troliga förklaringen till detta är att företag med redovisningsbyrå inte vet vilket regelverk de tillämpar.

Rutinosides are very common glycosidic aroma precursors. The glycosidic moiety influences wine aroma, flavour and taste of juices, so its cleavage has many consequences. These interesting insights led us to a diglycosidase - the extracellular β-rutinosidase from Aspergillus niger. The purified β- rutinosidase was partly analyzed by MALDI-TOF/TOF. The insert encoding for β-rutinosidase was ligated into the expression vector pPICZα A. Pichia pastoris KM71H was used as an expression system. It was find out, that β rutinosidase gene consists of a 1137 bp, encoding protein with 379 amino acids. The enzyme was determined to have relative molecule mass 60 kDa by sodium dodecylsulfate polyacrylamide gel electrophoresis. The pH and temperature optima of the enzyme were found to be 3,0 and 50 řC, respectively. p-Nitrophenyl-β-rutinoside was used as a substrate Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov. Även detta utkast till regelverk publicerades tidigt under år 2007.Uppsatsens syfte är att jämföra IASB:s SME-projekt och BFN:s K2-projekt för att se hur de skiljer sig avseende värdering av tillgångar. Ytterligare ett syfte är att ta reda på vilket av regelverken som svenska banker tycker är bäst att tillämpa på svenska mindre aktiebolag. Att undersöka dessa nya regelverk ur ett kreditgivarperspektiv är intressant då banker är mycket stora intressenter till denna typ av företag.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt synsätt och två kvalitativa undersökningar har genomförts, dels en jämförande studie och dels en med djupgående intervjuer. Slutsatserna är dragna utifrån ett deduktivt tillvägagångssätt.I undersökningarna framgick det att regelverkens värderingsregler skilde sig åt på flera områden, det visade sig dock att dessa skillnader skulle ha begränsad betydelse för de svenska bankerna vid kreditgivning till denna kategori företag. / Uppsatsnivå: D

De senare åren har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet, både nationellt och internationellt, därav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick Bokföringsnämnden i uppdrag att både skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken på ett ställe, vilket blev inledningen på K-projekten.Bokföringsnämndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat ämne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, då nästan 90 procent per definition skulle kunna tillämpa K2. Den 31/12 2008 var det första gången som mindre privata aktiebolag kunde använda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock på att det nästintill inte var några företag som frivilligt valde att gå över till K2.Syftet med vår uppsats är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2. Det har lett oss fram till följande forskningsfrågor som har varit viktiga att besvara för uppsatsen: Har efterfrågan på förenklade regler, vid upprättandet av finansiella rapporter, varit så omfattande som tidigare undersökningar uppvisat? Vilka resurser erfordras för att Bokföringsnämnden skall kunna upprätta ett funktionellt regelverk? På vilka sätt kan K2 regelverket komma att innebära problem?I uppsatsen har vi avsett att studera de orsaker som har bidragit till den svaga responsen av K2, vilket har inneburit att det varit viktigt att se helheten för att få en förståelse för problematiken. Det har medfört att vi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt, då vi har behövt använda vår förståelse för att kunna hantera problematiken med K2-regelverket. Empirin har vi samlat in genom personliga djupintervjuer med fyra sakkunniga inom redovisningsbranschen, vilket innebär att vi genomfört en kvalitativ studie. För att komma fram till slutsatserna har studien pendlat mellan induktion och deduktion, vilket har resulterat i en abduktiv forskningsmetod.Det finns en mängd faktorer som har påverkat företagen då de inte valt att tillämpa K2. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att den främsta anledningen är företagens okunskap, vilket till stor del beror på redovisningskonsulterna och deras ovilja att ta till sig det nya regelverket och dess fulla innebörd. Studien visar samtidigt att K2 i framtiden, med säkerhet, kommer att tillämpas av ett flertal företag då regelverken blir obligatoriska och företagen ställs inför ett aktivt val mellan K2 och K3, då företag är rädda för ytterligare komplexitet i redovisningen.

Sedan Bokföringsnämnden (BFN) valt att utveckla K-projekten har en viss kritik riktatsmot deras normgivning. Kritikerna menar att K2 bryter mot grundlagen,Regeringsformen, genom att BFN inte har föreskriftsmakt och endast får ge ut allmännaråd. Vidare bryter och inskränker K2, enligt viss kritik, mot Årsredovisninglagen. Det ärden konstitutionella frågan vår studie främst har fokuserat på samt att ta ställning tillkritiken som BFN har fått möta.Studien har varit av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer och relevant teori harskapat oss en djupare förståelse för problemen som finns med BFN:s normgivning.I den teoretiska referensramen har vi redogjort för de lagar som visar vilka BFN:sbefogenheter är samt två artiklar som tar upp en del av den kritik som riktats motmyndigheten. Vi har även gjort en sammanställning av ett utlåtande som professor PerThorell skrivit på uppdrag av BFN. Han kommer fram till att K2 är förenligt med ÅRLoch att det inte föreligger något konstitutionellt problem.Vi har intervjuat tre personer med gedigen bakgrund från olika områden inomredovisning. Det här för att kunna se problemet från skilda perspektiv. En av dem ärauktoriserad revisor på ett av Sveriges största revisionsbolag. Den andra ärkammarrättsråd på kammarrätten i Göteborg. Vår sista respondent är universitetslektor påHandelshögskolan i Göteborg samt bland annat varit med och bildat BFN.I analysen har vi jämfört vad våra respondenter argumenterat för samt kopplat det tillteorikapitlet. I slutsatserna har vi kommit fram till att vi anser att kritiken som tagits upp istudien är berättigad. Det finns vissa problem som BFN borde se över, bland annat att deinte får lov att säga att deras regler ”skall” följas, utan de har endast kan/får-status. Dethär eftersom, som vi nämnt ovan, BFN inte har någon föreskriftsmakt och på grund avdet här bryter mot grundlagen.

<p>Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats.</p><p>De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval.</p><p>För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.</p><p> </p>