Purpose: The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to. Methodology: A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains. Theoretical perspective: This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation. Results: Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area. Conclusion: The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations. They just did not know it existed. The two contacted companies that already applied K2 had an accounting consultant who chose it. Thus, the companies did not make an active choice to apply K2.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet. Insamlad data har sedan analyserats med hjälp statistiska analyser. Variabler som kan tänkas påverka valet av regelverk har tagits fram utifrån redan erkända teorier samt ur tidigare forskning. Variablerna presenterats i en a priori-modell. En undersökningsmodell har sedan utformats då alla tänkbara variabler ur den teoretiska referensramen inte är möjliga att undersöka på grund av metodval. Resultatet i denna studie visar på att övervägande del av företagen valt att tillämpa K3-regelverket trots att det är K2-regelverket som är det regelverk som rekommenderas för denna kategori av företag. Dessutom gjorde studiens tidsram det omöjligt att samla in fler årsredovisningar än de som inkom, detta gav ett stort bortfall som troligtvis påverkat studiens resultat. En liknande studie i höst skulle ge ett bättre empiriskt material och därmed förhoppningsvis ett generaliserbart resultat. / The main objective of this study is to find out the reasons why small and limited companies working with R&D would decide to apply K2 or K3 regulations and to investigate what factors may influence that choice. One hope of the study, if completed successfully and thoroughly, is that it may serve as a guide in order to help companies faced with this choice. The study is based on a quantitative method. Empirical data was collected through annual reports, through the database, Retriever, and by having contact with the CFO. Further, the empiric data was analyzed using statistical analysis and the variables that could affect the choice of framework were found in acknowledged theories as well as previous research regarding accounting choices. The variables are presented in a “A priori-model”. A research model was formed since all possible variables from the theories could not be investigated due to methodological choices. The empirical data has been presented in the form of tables, charts and then discussed regarding previous research. The results of this study show that the majority of the companies decided to apply the K3 regulations, even though the K2 regulation were recommended for that category of company. In addition, the study's timeframe made it impossible to collect any more annual reports than what was received, this may affect the results of this study. A similar study in the fall would give better empirical data.

Studien behandlar revisorers syn på K-regelverken och vilka motiv som ligger till grund för deras rekommendationer till mindre företag i valet mellan K2 och K3. Studiens syfte är att komplettera den tidigare kunskapen på området för att skapa förutsättningar för att företagen skall bli mer självständiga i valet av redovisningsregelverk. Studien strävar även efter att få en inblick i huruvida revisorernas oberoende går att ifrågasätta i den här typen av rådgivning. För att skapa mig en uppfattning har jag använt mig utav en kvalitativ metod i form utav semistrukturerade intervjuer med fyra stycken revisorer. Det empiriska materialet har sedan analyserats och slutsatser dragits att K3 kan ha fördelar på bolagets ekonomiska ställning, bland annat på grund av den handlingsfrihet som regelverket ger. K3 kan också vara fördelaktigt när företagets intressenter skall tillgodoses med information samt för att underlätta framtida expansioner. När revisorerna rekommenderar K2 tenderar regelverkets förenklingar vara ett viktigt motiv vilket kan ses som en intention för rådgivarna att hjälpa klienterna till att göra rationella kostnadsbesparingar i form av minskad administration i redovisningen. Åtgärder för att upprätthålla revisorernas oberoende var bland annat interna kvalitetssäkringar, "second opinions" från andra byråer, använda sunt förnuft, använda en teknik med att lägga fram rekommendationernas fördelar och nackdelar snarare än att fatta beslut åt klienten, utbildningar och seminarier i ämnet, rådfråga jurister, eftersträva en kultur med " högt i tak" samt att dela upp revision och rådgivning i två grupper inom teamen. / The study discusses accountants' view of the K frameworks and what motives that lies behind their recommendations to smaller businesses choosing between K2 and K3. The purpose of the study is to supplement the previous knowledge within the area to create opportunities for the businesses to become more independent when choosing accounting framework. The study also aims to look at if the accountants' independence can be questioned for this type of consulting. I've used semi structured interviews, a qualitative method, with four accountants to define an opinion. The empirical material has then been analyzed and conclusions been made that K3 can propose advantages for the business economic status, among other things because of the trading freedom the framework provides. K3 can also be favorable when the business' stakeholders are informed as well as making future expansions easier. When the accountants recommends K2, the simplifications of the framework seems to be an important motive, which can be assumed to be a way for the accountants to help their clients making rational savings as a result of less administration within the accounting. Measures to maintain the accountants' independence were, among other things, internal quality measures, second opinions from other agencies, using common sense, using a technique where the recommendations' pros and cons are proposed rather than making a decision on the behalf of the client, education and seminars within the subject, asking solicitors for advice, aiming for a culture where everyone feel free to express their opinions, as well as splitting auditing and consulting within the teams.

Background and problem: It is compulsory for all Swedish companies that prepare the annual report to apply K-regulations. A smaller company can choose between the principle-based K3 and the rule-based K2. There are differences between the accounting and valuation rules in K2 and K3. Some that can only be used in K3 are, for example, component depreciation, capitalization of development costs and accounting for deferred tax. Previous studies found that company size, valuation methods, capitalization opportunities and the industry in which companies operate are reasons for choosing K3. Purpose: The purpose is to find out why smaller companies choose K3, and if there is a relationship between sectors and the choice to apply K3. Method: We used a qualitative method with inductive approach because this study is focused on respondents' views on the reasons for choosing K3. We asked nine accounting consultants for what reasons smaller companies have to choose K3. We also asked three smaller companies for just their reasons to choose K3. We analyzed the empirical findings with institutional theory because it best explains that companies with similar structures mimic each other, and decision theory because it provides an insight into how individuals and organizations decide. Conclusions: We found that business growth, planned or unplanned is a reason for smaller companies to choose K3. The valuation rules that are considered as a reason for choosing K3 are the ability to capitalize development costs, and this opportunity is a clear reason for development companies to choose K3. Component depreciation has been described by many respondents as demanding, and only real estate companies with major renovation needs see advantages of component depreciation. Asset revaluation, deferred tax and external stakeholders are not seen as clear reasons for choosing K3. / Bakgrund och problem: Det är obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar årsredovisning att tillämpa K-regelverk. Ett mindre företag kan välja mellan det principbaserade regelverket K3 och det regelbaserade K2. Det finns skillnader mellan redovisnings- och värderingsreglerna i K2 och K3. Några som endast kan utnyttjas i K3 är exempelvis komponentindelning, aktivering av utvecklingsutgifter och redovisning av uppskjuten skatt. Tidigare studier fann att bl.a. företagsstorlek, värderingsmetoder, aktiveringsmöjlighet och den bransch som företagen verkar i är anledningar till valet av K3. Syfte: Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett samband mellan branscher och valet att tillämpa K3. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats då denna studie är baserad på respondenternas syn på anledningarna till val av K3. Vi frågade nio redovisningskonsulter om vilka anledningar mindre företag har att välja K3. Vi frågade även tre mindre företag om just deras anledningar att välja K3. Analysen av empirin gjorde vi med dels institutionell teori för att den bäst förklarar att företag med liknande strukturer efterliknar varandra, och dels beslutsteori för att den ger en inblick i hur individer och organisationer beslutar. Slutsatser: Vi kom fram till att företagstillväxt, planerad eller oplanerad är en anledning för mindre företag att välja K3. De värderingsregler som anses vara en anledning att välja K3 är möjligheten att aktivera utvecklingsutgifter, och denna möjlighet är en tydlig anledning för utvecklingsföretag att välja K3. Komponentindelning har av många respondenter beskrivits som krävande, och det är endast fastighetsföretag med renoveringsbehov som ser fördelar med komponentindelning. Uppskrivning av tillgångar, uppskjuten skatt samt externa intressenter kan inte ses som tydliga anledningar till att mindre företag väljer K3.

Titel: K2 eller K3 : Motiv till att redovisa enligt K3  Författare: Adrian Zhubi och Albert Zhubi  Färdigställt: Våren 2016  Handledare: Eva Berggren Bakgrund: BFN har sedan 2004 gett ut allmänna råd, vilket har medfört att K-projektet skapats där företag delas in i fyra olika kategorier beroende på företagsstorlek. K-projektets vanligaste regelverk är huvudregelverket principbaserade K3 och alternativregelverket regelbaserade K2. Sedan 2015 är det obligatoriskt för samtliga aktiebolag och ekonomiska föreningar att tillämpa ett av dessa två regelverk. Företag bör därmed reflektera över dess verksamhet och intressenter vid val av regelverk. Valet kan ställa krav på att årsredovisningen ska vara relevant för intressenter. Vi vill därför med studien undersöka vilka väsentliga skillnader som förklarar att företag väljer K3 framför K2. Detta utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka skillnader som ligger bakom att företag föredrar K3 istället för K2 utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Problemformulering: Vad anser redovisningsrådgivare förklarar företags val av K3 framför K2?  Metod: Studien består av en kvalitativ ansats. Den empiriska datan består av totalt fem intervjuer, varav en är pilotintervju. Studiens respondenter består av tre revisorer, en redovisningsexpert samt en redovisningsspecialist. Respondenterna har olika erfarenheter och är från olika revisionsbyråer. Resultat: Studien visar att redovisningsrådgivare anser skillnader i materiella, immateriella och finanisella anläggningstillgångar i K2 och K3 gör att företag föredrar K3. Avsättningar, uppskjuten skatt och intressenter är även påverkande faktorer. Samtliga respondenter var eniga om att K2 är enklare att tillämpa då regelverket innehåller handfasta regler för redovisning. K3 ställer större krav på kunskap vid professionell bedömning då regelverket tar hänsyn till en komplex verksamhet med fler företagsintressenter. / Title: K2 or K3 : Reasons to account according to K3  Authors: Adrian Zhubi and Albert Zhubi  Published: Spring 2016  Tutor: Eva Berggren  Background: Since 2004 BFN has given accounting standards, which started the K-project that divides companies into four different categories based on company size. The K-project's most common regulations are the main regulation principles-based K3 and the alternative regulation rules-based K2. Since 2015 it became mandatory for all joint-stock companies and economic associations to apply one of these two regulations. Companies should therefore reflect on its business and stakeholders when making a choice of regulation. This requires that the annual report should be relevant to the stakeholders. With the study we therefore want to examine the main differences that explains why companies choose K3 instead of K2 from accounting advisors’ perspective.  Aim: The aim of the study is to describe why companies prefer K3 instead of K2 according to accounting advisors.  Formulation of the problem: What do accounting advisors consider explains the companies’ choice of K3 instead of K2?  Methodology: The study is based on a qualitative approach. The empirical data contains a total of five interviews, one of those is a pilot interview. The study's respondents are three auditors, an accounting expert and an accounting specialist. The respondents have different experiences and are from different accounting firms. Results: The study shows that accounting advisors consider differences in tangible, intangible and financial assets between K2 and K3 makes companies prefer K3. Factors as depositions, deferred taxes and stakeholders also affects the choice. According to the study’s respondents, K2 is easier to apply because the regulation contains robust rules for accounting. K3 require greater knowledge at professional judgement, because the regulation includes companies with a complex business with many stakeholders.

Submitted by Angela Maria de Oliveira (amolivei@uepg.br) on 2018-10-09T12:41:56Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 811 bytes, checksum: e39d27027a6cc9cb039ad269a5db8e34 (MD5) Jessica Mayara Eidam.pdf: 7618711 bytes, checksum: 8899a404c0b09be99db22ac7f334ae5b (MD5) / Made available in DSpace on 2018-10-09T12:41:56Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 811 bytes, checksum: e39d27027a6cc9cb039ad269a5db8e34 (MD5) Jessica Mayara Eidam.pdf: 7618711 bytes, checksum: 8899a404c0b09be99db22ac7f334ae5b (MD5) Previous issue date: 2018-07-30 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Buscando melhorar a estatística de parâmetros sismológicos de estrelas do tipoA,apresentamosnestetrabalhoaanálisededadosespectroscópicosefotométricos de oito estrelas observadas na direção do Pólo Galáctico durante a Campanha 8 da missão Kepler K2, proposto pelo nosso grupo de pesquisa. A observação fotométrica pelo satélite espacial Kepler ocorreu entre janeiro e março de 2016. A análise das frequências das oito curvas de luz foi feita usando o algoritmo CLEANEST e Period04. A espectroscopia de solo foi feita no OPD/LNA em outubro de 2015 com o telescópio Zeiss (0,6m) e em agosto de 2016 com o telescópio Perkin-Elmer (1,6m).Informaçõesespectroscópicascompletamosdadosdascurvasdeluzdosatélite, permitindo a caracterização da estrutura interna das estrelas. A determinação dos parâmetros estelares foi realizada por meio do Spectroscopy Made Easy (SME). Parâmetros como massa, raio e luminosidade foram obtidos usando as grades Code dÉvolution Stellaire Adaptatif et Modulaire (CESAM) e Porto Oscillations Code (POSC). Permitindo assim, gerar o modelo evolutivo para as oito estrelas. Estrelas dotipoespectralBmuitasvezessãoerroneamenteclassificadascomoestrelasdotipo espectralA,quandosomentedadosdefotometriasãoutilizadosparaaclassificação. Como exemplo, temos as estrelas: Epic220679442 e Epic220607132. Classificadas fotométricamente como tipo espectral A0, revelaram através da análise espectral, tratar-se do tipo espectral B9V. Epic220532854 é uma binária, Epic220466722 é uma δ e Epic220679442 possue variações fotométrica e, dados de espectroscopia revelam linha de Silício pronunciada (SiII λ4128), característica apresentada pela classe peculiar de estrelas Bp magnética. / Searching to improve the statistics of seismological parameters of stars of type A, we this work we present the analysis of spectroscopic and photometric data of eight stars observed in the direction of the Galactic Pole during the Kepler mission Campaign 8, proposed by our research group. The photometric observation occurred between January and March 2016. Frequency analysis of the eight light curves was made using the CLEANEST and Period04 algorithm. In addition to the photometric data, ground-based spectroscopy was done at the OPD/LNA in October 2015 with the Zeiss Telescope (0.6m) and in August 2016 with the Perkin-Elmer Telescope (1.6m). Spectroscopic information enhances the data from thesatellite’slightcurves,allowingthecharacterizationoftheinternalstellarstructure. Spectral characterization was done using Spectroscopy Made Easy (SME). Parameters such as mass, radius and luminosity were obtained using the Code d Évolution Stellaire Adaptatif et Modulaire (CESAM) and Porto Oscillations Code (POSC) grids, allowing to generate evolutionary models for the eight stars. Stars of spectral type B are often erroneously classified as stars of spectral type A, when only photometry data is used for classification. As an example, we have the stars: Epic220679442 and Epic220607132. Photometrically classified as spectral type A0, revealed through spectral analysis, to be spectral type B9V. Epic220532854 is a binary, Epic220466722 is a δ Scuti and Epic220679442 has photometric variations and spectroscopy data reveals pronounced silicon line (SiII λ4128), characteristic presented by the class peculiar stars Ap magnetic.

O coeficiente de reaeração constitui-se no principal parâmetro usado em modelos de qualidade na avaliação preventiva do efeito da descarga de resíduos orgânicos sobre a concentração do oxigênio dissolvido (OD) em cursos de água naturais. Na literatura os valores observados para a concentração de saturação de OD em procedimentos experimentais para a determinação das taxas de reaeração superficial são, geralmente, reportados como inferiores aos valores calculados para as condições de temperatura, salinidade e pressão em que os experimentos foram realizados. Esse fato interfere significativamente na determinação do coeficiente de reaeração superficial, K2. Avalia-se neste trabalho a hipótese de que nessas situações a água é exposta a uma fonte de OD, que é a superfície em contato com a atmosfera, mas também a um sumidouro de OD, criado pelo próprio sistema de movimentação do fluido. O modelo matemático amplamente utilizado para estes fins não considera essa última possibilidade. Neste estudo foi comparada a eficácia deste modelo com um que considera a existência sumidouros do OD, o que justifica a baixa estimativa da concentração de saturação deste gás. Observou-se uma forte correlação entre a pressão na linha de sucção do sistema de recirculação e o valor do coeficiente de desoxigenação K*3 , que quantifica a intensidade do sumidouro. / The reaeration coefficient constitutes the main parameter used in models for the quality assessment of the preventive effect of the discharge of organic wastes on the concentration of dissolved oxygen (DO) in natural waterways. In the literature the values observed for the saturation concentration of DO in experimental procedures for determining the surface reaeration rates are generally reported as lower than the values calculated for the conditions of temperature, salinity and pressure at which the experiments were performed. This interferes significantly in the determination of surface reaeration coefficient, K2. In this work the following hypothesis is evaluated: that in these situations the water is exposed to a source of DO, which is the surface in contact with the atmosphere, as well as an DO sink, created by the pumping system. The mathematical model widely used does not consider this possibility. In this study the two kind of models were compared and the reasons for divergence were looked upon. There was a strong correlation between the pressure drop in the suction line of the recirculation system and a pseudo-coefficient of deoxygenation K*3 , which quantifies the sink intensity.

<p><strong>Aim: </strong>The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time.</p><p><strong>Method: </strong>We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat.</p><p><strong>Metod: </strong>I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.</p>

Aim: The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time. Method: We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result. Result &amp; Conclusions: The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications. Suggestions for future research: When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale. Contribution of the thesis: This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat. Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser. Resultat &amp; slutsats: I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar. Förslag till fortsatt forskning: När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.

I aktiebolagslagen finns ett antal skyddsregler för att säkerställa att ett bolags bundna eget kapital stannar kvar i bolaget. Enligt reglerna om tvångslikvidation är styrelse och aktieägare skyldiga att genast upprätta en kontrollbalansräkning vid misstanke om att aktiekapitalet håller på att förbrukas. En kontrollbalansräkning upprättas med utgångspunkt i en ordinarie årsredovisning, med ett antal justeringar. Bland annat får tillgångar tas upp till ett högre värde än i den ordinarie redovisningen under förutsättning att de värderingsprinciperna är förenliga med god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed framgår inte av lagtexten. Myndigheten BFN har en lagstadgad uppgift att utveckla god redovisningssed, men ingen föreskriftsrätt. Enligt BFNs uttalanden och allmänna råd är blandning av K-regelverken inte tillåten, vilket begränsar företagen i deras möjlighet att påvisa fortlevnadsförmåga i kontrollbalansräkningen. Studiens syfte är att undersöka möjligheten att, med god redovisningssed som grund, blanda regelverken K2 och K3 för att kunna visa ett företags fortlevnadsförmåga i en kontrollbalansräkning.För att uppfylla studiens syfte tillämpas ett hermeneutiskt synsätt. Relevanta lagtexter, propositioner, rättsfall, brevsvar från BFN, RedR2 samt regelverken K2 och K3 analyseras för att få fram innebörden av begreppet god redovisningssed.De omständigheter som föranleder upprättande av kontrollbalansräkning är helt andra än de som råder vid ordinarie redovisning. Vår slutsats är därför att det finns olika former av god redovisningssed beroende på den situation som företaget befinner sig i. Med detta som utgångspunkt anser vi att cherry-picking vid upprättande av kontrollbalansräkning bör vara tillåtet. / There are a number of safeguards to ensure that a company’s equity remains in the company. These are included in the Swedish Companies Act. According to the rules for compulsory liquidation, directors and shareholders must immediately establish a balance sheet for liquidation purposes when the share capital is suspected to be consumed. A balance sheet for liquidation purposes is drawn up on the basis of a regular annual report, with permissions for a number of adjustments. One of these allowed adjustments include that assets can be valued to a higher worth, provided that the valuation principles are in accordance with the term “god redovisningssed”, which can be translated into Generally Accepted Accounting Principles. The term “god redovisningssed” is not clearly defined in the wordings of the law. The Swedish Accounting Standards Board, also known as the agency BFN, has the statutory responsibility to develop and clarify what is meant by “god redovisningssed”. BFN, however, does not have any regulatory powers. According to BFNs statements and general advice a mixture of their own regulations, “K-regelverken”, is not allowed. This limitation hinders companies in their ambition to show the ability of future survival. This study aims to examine the possibility of mixing the regulations of K2 and K3 in order to prove a company’s ability of going concern.To fulfill the purpose of this study, a hermeneutic approach is applied. Relevant laws, bills, court cases etc. are analyzed to derive the meaning behind the term “god redovisningssed”.The circumstances that warrant the establishment of a balance sheet for liquidation purposes are vastly different from those prevailing at ordinary accounting. Our conclusion is, therefore, that there are different forms of “god redovisningssed”, depending on the company’s situation. Given this reasoning, it is our belief that cherry-picking when preparing a balance sheet for liquidation purposes should be allowed.This paper is written in Swedish.