År 2010 sänktes aktiekapitalkravet från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma år slopades revisionsplikten för små privata aktiebolag. Bolagsverket framhåller att dessa två lagändringar har bidragit till att fler enskilda näringsidkare väljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen är alla företag, både enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid räkenskapsårets slut upprätta antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sådan rapport skall upprättas. Från och med 1 januari år 2014 är det obligatoriskt för svenska onoterade aktiebolag att tillämpa något av de regelverk som BFN utformat. Enskilda firmor behöver dock inte tillämpa ett K-regelverk men möjligheten finns under förutsättning att de uppfyller kraven för att upprätta ett förenklat årsbokslut.Syftet med studien har varit att påvisa de redovisnings- och skattemässiga effekter som kan bli aktuella vid en företagsombildning, där en enskild firma skall ombildas till ett aktiebolag. I denna studie antas företagen tillämpa något av K-regelverken då de upprättar sin redovisning. K-regelverken har därför varit utgångspunkten för att studera redovisningsskillnader mellan de olika företagsformerna. Dessa eventuella redovisningsskillnader har vidare legat till grund för att fastställa skattemässiga effekter. Övriga skattemässiga effekter som kan uppkomma har studerats utifrån det perspektiv då den faktiska ombildningen sker. Utöver att studera de redovisnings- och skattemässiga effekterna har de skatterättsliga principerna legat till grund för att analysera i vilken mån regelverken är förenliga med dessa.Studien har genomförts med en kombination av en deskriptiv och komparativ analys, där innehållet i K-regelverken har studerats och jämförts med varandra. Typfall har upprättats för att tydligt påvisa de eventuella skillnader som kan förekomma i redovisningen beroende av om företaget är en enskild firma eller ett aktiebolag, vilka tillämpar olika regelverk.Efter genomförd studie kan vi konstatera att en företagsombildning kan resultera i både redovisnings- och skattemässiga effekter. Den totala effekt som en ombildning resulterar i beror till viss del på vilken typ av tillgångar och skulder det specifika företaget har, eftersom de värderas på skilda sätt enligt de olika K-regelverken. Sett till enbart den skattemässiga effekt vid en ombildning påvisar studien att den har sitt ursprung i hur företaget väljer att ombildas, det vill säga om hela verksamheten eller bara enstaka tillgångar överlåts. Dessa faktorer bör därför beaktas innan valet att ombilda en enskild firma till ett aktiebolag tas. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. </p><p>Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling. Syftet med uppsatsen är således att beskriva vilka tänkbara effekter ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning kan få för K2 företagen, utifrån slutbetänkandet SOU 2008:80. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med revisorer och skatteexperter från Skatteverket, FAR SRS, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Företagarna samt Svenskt Näringsliv.</p><p>Studiens resultat och slutsatser visar att utredningens konsekvensanalys är alltför bristande för att genomföra en sådan stor förändring som ett avskaffande av det materiella sambandet. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till ökade administrativa kostnader som en frikoppling skulle medföra för företagen samt att risken för fel skulle öka eftersom det kommer att råda en stor osäkerhet för vilka regler företagen skall följa vid en övergångsfas. Studien visar även att ett avskaffande kommer att påverka Skatteverket och revisorerna i stor utsträckning.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken. De höjer även ett varningens finger för att företag som väljer att tillämpa detta regelverk lättare och tidigare riskerar att hamna i en kontrollbalansräkningssituation. Vidare ställer sig en del av respondenterna frågande till vart en läsare av en årsredovisning kan ta del av företagets framtida avkastningsförmåga som en konsekvens av förbudet mot att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Sammanfattningsvis kan konstateras att K2-regelverket riskerar att föra med sig fler obesvarade frågor kring ett företags finansiella rapporter istället för att som dess syfte är att leda till förenklingar för de mindre företagen.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Då flertalet revisorer ställer sig frågande till flera delar av K2-regelverket anser jag det som intressant att utreda vad företagen anser om detta regelverk. En annan intressant frågeställning är hur många av företagen på den lokala marknaden i Bollnäs är det som känner till detta regelverk och dess innebör. Vidare kan det utredas hur många företag det är som tillämpar regelverket i dag och vidare undersöka varför de valt att tillämpa det. Det vore även intressant att studera huruvida de som gått över till att följa K2-regelverket upplever sitt arbete som förenklat. På liknande sätt är det av intresse att få svar på varför företagen som väljer att fortsätta att följa nuvarande regelverk inte valt att gå över till K2-regelverket.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till att lyfta fram vad de kvalificerade revisorerna på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs har för åsikter kring vissa delar av K2-regelverket.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kvalificerad revisor, K2-regelverket, förenklingar, redovisning, årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd. </p>

<p>År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K–projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter. Vissa av de regler vi granskat ansågs överensstämma med de allmänna redovisningsprinciperna, medan andra sågs avvika eller svåra att med säkerhet bedöma.Vad gäller effekterna på tolkning av en årsredovisning skiljde sig resultatet även här mellan de olika punkter som diskuterats. Vissa regler ansågs kunna påverka tolkningen negativt och andra i en positiv bemärkelse. Flertalet av de nya reglerna konstaterades dock troligtvis inte påverka till så stor grad.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat.   Metod: Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken. De höjer även ett varningens finger för att företag som väljer att tillämpa detta regelverk lättare och tidigare riskerar att hamna i en kontrollbalansräkningssituation. Vidare ställer sig en del av respondenterna frågande till vart en läsare av en årsredovisning kan ta del av företagets framtida avkastningsförmåga som en konsekvens av förbudet mot att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Sammanfattningsvis kan konstateras att K2-regelverket riskerar att föra med sig fler obesvarade frågor kring ett företags finansiella rapporter istället för att som dess syfte är att leda till förenklingar för de mindre företagen.   Förslag till fortsattforskning: Då flertalet revisorer ställer sig frågande till flera delar av K2-regelverket anser jag det som intressant att utreda vad företagen anser om detta regelverk. En annan intressant frågeställning är hur många av företagen på den lokala marknaden i Bollnäs är det som känner till detta regelverk och dess innebör. Vidare kan det utredas hur många företag det är som tillämpar regelverket i dag och vidare undersöka varför de valt att tillämpa det. Det vore även intressant att studera huruvida de som gått över till att följa K2-regelverket upplever sitt arbete som förenklat. På liknande sätt är det av intresse att få svar på varför företagen som väljer att fortsätta att följa nuvarande regelverk inte valt att gå över till K2-regelverket.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till att lyfta fram vad de kvalificerade revisorerna på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs har för åsikter kring vissa delar av K2-regelverket.   Nyckelord: Kvalificerad revisor, K2-regelverket, förenklingar, redovisning, årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K–projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter. Vissa av de regler vi granskat ansågs överensstämma med de allmänna redovisningsprinciperna, medan andra sågs avvika eller svåra att med säkerhet bedöma.Vad gäller effekterna på tolkning av en årsredovisning skiljde sig resultatet även här mellan de olika punkter som diskuterats. Vissa regler ansågs kunna påverka tolkningen negativt och andra i en positiv bemärkelse. Flertalet av de nya reglerna konstaterades dock troligtvis inte påverka till så stor grad.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling. Syftet med uppsatsen är således att beskriva vilka tänkbara effekter ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning kan få för K2 företagen, utifrån slutbetänkandet SOU 2008:80. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med revisorer och skatteexperter från Skatteverket, FAR SRS, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Företagarna samt Svenskt Näringsliv. Studiens resultat och slutsatser visar att utredningens konsekvensanalys är alltför bristande för att genomföra en sådan stor förändring som ett avskaffande av det materiella sambandet. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till ökade administrativa kostnader som en frikoppling skulle medföra för företagen samt att risken för fel skulle öka eftersom det kommer att råda en stor osäkerhet för vilka regler företagen skall följa vid en övergångsfas. Studien visar även att ett avskaffande kommer att påverka Skatteverket och revisorerna i stor utsträckning.

The detection of exoplanets has rapidly evolved to one of the most important frontiers of astronomical and astrophysical research. The recent decades have seen the development of various techniques for detecting exoplanets. Of these approaches the transit method has received particular interest and has lead to the largest number of discoveries to date. The Kepler K2 mission is an ongoing observational survey, which has generated light curves for thousands of stars, a large fraction of which have yet to be fully explored. To discover and characterize the transiting planets hosted by the respective stars, extensive transit screens are required. However, implementing a pipeline for transit analyses is not straight forward, considering the light curve properties of different survey, the rapid changes brought by technological advancements, and the apparent lack of a golden standard with respect to the applied methodology. The project has reviewed several aspects of exoplanet detection via the transit method. Particular focus was placed on the identification of a suitable workflow covering the relevant steps to move from raw light curve files to a final prediction and characterization of transiting planetary candidates. Adhering to the identified strategy, the major part of the project then dealt with the implementation of a pipeline that integrates and executes all the different steps in a streamlined fashion. Of note, primary focus was placed on the actual selection and implementation of methods into an operational pipeline, but due to the given time constraints extensive optimizations of each individual processing step was outside the scope of this project. Nevertheless, the pipeline was employed to predict transit candidates for K2 campaigns C7, C8, C10, C11, and C12. A comparsion of the most conservative predictions from campaigns C7 and C10 with previously reported exoplanet candidates demonstrated that the pipeline was highly capable of discovering reliable transit candidates. Since campaigns C11 and C12 have not yet been fully explored, the respective candidates predicted for those campaigns in the current project might thus harbour novel planetary transit candidates that would be suitable for follow-up confirmation runs. In summary, the current project has produced a pipeline for performing transiting exoplanet searches in K2 data, which integrates the steps from raw light curve processing to transit candidate selection and characterization. The pipeline has been demonstrated to predict credible transit candidates, but future work will have to focus on additional optimizations of individual method parameters and on the analysis of transit detection efficiencies.

x, 68 p. : ill. (some col.) / Motivated by the Adams spectral sequence for computing stable homotopy groups, Priddy defined a class of algebras called Koszul algebras with nice homological properties. Many important algebras arising naturally in mathematics are Koszul, and the Koszul property is often tied to important structure in the settings which produced the algebras. However, the strong defining conditions for a Koszul algebra imply that such algebras must be quadratic. A very natural generalization of Koszul algebras called K 2 algebras was recently introduced by Cassidy and Shelton. Unlike other generalizations of the Koszul property, the class of K 2 algebras is closed under many standard operations in ring theory. The class of K 2 algebras includes Artin-Schelter regular algebras of global dimension 4 on three linear generators as well as graded complete intersections. Our work comprises two distinct projects. Each project was motivated by an aspect of the theory of Koszul algebras which we regard as sufficiently powerful or fundamental to warrant an interpretation for K 2 algebras. A very useful theorem due to Backelin and Fröberg states that if A is a Koszul algebra and I is a quadratic ideal of A which is Koszul as a left A -module, then the factor algebra A/I is a Koszul algebra. We prove that if A is Koszul algebra and A I is a K 2 module, then A/I is a K 2 algebra provided A/I acts trivially on Ext A ( A/I,k ). As an application of our theorem, we show that the class of sequentially Cohen-Macaulay Stanley-Reisner rings are K 2 algebras and we give examples that suggest the class of K 2 Stanley-Reisner rings is actually much larger. Another important recent development in ring theory is the use of A ∞ -algebras. One can characterize Koszul algebras as those graded algebras whose Yoneda algebra admits only trivial A ∞ -structure. We show that, in contrast to the situation for Koszul algebras, vanishing of higher A ∞ -structure on the Yoneda algebra of a K 2 algebra need not be determined in any obvious way by the degrees of defining relations. We also demonstrate that obvious patterns of vanishing among higher multiplications cannot detect the K 2 property. This dissertation includes previously unpublished co-authored material. / Committee in charge: Dr. Brad Shelton, Chair; Dr. Victor Ostrik, Member; Dr. Nicholas Proudfoot, Member; Dr. Arkady Vaintrob, Member; Dr. David Boush, Outside Member

Inför införandet av K3 diskuterades det inom redovisningsprofessionen vilket regelverk mindre fastighetsbolag och forsknings- och utvecklingsföretag (FoU) skulle välja. De olika regelverken innebär både för- och nackdelar för företagen med betoning på komponentavskrivning för fastighetsbolagen och aktivering av utvecklingsutgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar i FoU-företag. Redovisningsprofessionen trodde att majoriteten av fastighetsbolagen skulle välja K2 och att majoriteten av FoU-företag skulle välja K3. Då det i nuläget saknas en översikt över företags val av regelverk bidrar denna studie till att fylla igen den kunskapslucka tidigare fanns. Studien fokuserar på redovisningsval hos mindre företag inom fastighetsbranschen och företag med FoU-verksamhet. Anledningen till det är att olika val av regelverk innebär olika för- och nackdelar för företagen och redovisning är ett område inom vilket det ofta krävs professionella bedömningar. Studiens syfte är att ta reda på hur företagen gör sina redovisningsval samt vilka redovisningsmetoder och eventuella motiv beslutet baseras på. För studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har använts. Information har hämtats från 396 årsredovisningar samt från enkäter med tio representanter för ett fåtal företag. Hypoteser har ställts upp och testats med hjälp av ett signifikanstest i form av Chi-två. Studien visar att företags redovisningsval reflekterar redovisningsspecialisternas diskussioner och rekommendationer. Trots att endast ett av två resultat är statistiskt signifikant och trots en brist i empiri är det möjligt att utläsa mönster i företagens redovisningsval.