111 |
A Technological study and manufacture of ceramic vessels from K2 and Mapungubwe Hill, South AfricaTiley-Nel, Sian January 2014 (has links)
This thesis investigates the technology of twenty-six complete vessels from the ceramic assemblages of K2 and Mapungubwe in the Limpopo Province of South Africa, from the early second millennium (AD 1000 - AD 1300). Mapungubwe is a significant pre-colonial archaeological site of social and political complexity, which lead to the emergence of one of the first known states in southern Africa. Ceramics are commonly associated with these nationally significant sites and have served mainly as chronological and regional markers to determine the cultural sequence of the Shashe Limpopo Confluence Area. Previous studies on these ceramics have paid little consideration to ceramic technology, as research for decades has focused largely on stylistic typologies. Non-invasive methods, compositional materials analysis, and macroscopic analysis provide a broad technological characterization of physical evidence left by the potter on the complete vessels, and are used to interpret aspects of the chaîne opératoire or sequence of ceramic manufacture. Though primary traces of forming and shaping techniques have often been erased by secondary forming processes such as smoothing, scraping, wiping and finishing, the fundamental technology of the vessels can nevertheless be elucidated based on a range of technical variables. This study is the first of its kind in South African archaeology, where complete vessels from a valuable research assemblage are used as a basis for understanding ceramic technology. The results enhance archaeological views of Iron Age ceramic technology, which are pertinent to the interpretation of how the ceramics were manufactured and contributes to a wider understanding of social and technical choices made by potters and related social implications. Vessels from the K2 and Mapungubwe ceramic repertoire serve to answer questions about ceramic research that relate to (a) characterization of complete archaeological ceramics, (b) evidence of technology (c) compositional data of the vessels (d) to provide anatomical data on the technological and morphological attributes of ceramic manufacture. The preliminary results point to evidence of local manufacture of K2 and Mapungubwe ceramics by means of the analysis of four steps in the chaîne opératoire: fabric, forming, firing and finishing. Tentative conclusions further demonstrate technological continuity and variability of raw materials for ceramic manufacture at K2 and Mapungubwe. The broader archaeological perspective, which emerges is one of an expanding technological society, changing technical commonalities, forms and decorative styles, and in the process, making if only subtle technological choices in the manufacture process of early second millennium AD Iron Age ceramics. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2014. / gm2014 / Anthropology and Archaeology / unrestricted
|
112 |
Podnikatelský záměr / Business PlanVašíček, Vít January 2008 (has links)
is not available ...
|
113 |
Daňová kontrola správce daně / The Tax Checking by the Territorial Authorities of FinanceKuřitka, Jan January 2008 (has links)
is not available ...
|
114 |
Vybraná cílová skupina a proces komunitního plánování sociálních služeb v Jindřichově Hradci / Selected strategic group and communal planning process of social services for the city of Jindrichuv HradecViktorinová, Dana January 2008 (has links)
is not available ...
|
115 |
K2 VS K3 - VILKA FAKTORER PÅVERKAR REDOVISNINGSVALET? : En kvantitativ studie om mindre företags frivilliga val av K-regelverkEhrstedt, Elin, Högström, Linda, Lillemets, Madeleine January 2022 (has links)
SAMMANFATTNING Forskningsfråga: Hur påverkar företagsstorlek, anläggningstillgångar och skulder valet mellan K2 och K3 bland svenska, mindre företag? Syfte: Syftet med studien är att studera om företagets storlek och redovisade anläggningstillgångar samt skulder har ett samband med val av K-regelverk. Studien granskar årsredovisningar mellan åren 2015–2019 från mindre företag verksamma i Södermanland och Västmanland. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod i form av en innehålls-analys. Sekundärdata i form av företags årsredovisningar samlas in från databasen Retriever business. Data har manuellt samlats in gällande vilket regelverk respektive företag tillämpar, K2 eller K3. Statistisk analysmetod som appliceras är binär logistisk regression. Slutsats: Studien visar att företagsstorlek och immateriella anläggningstillgångar har en positiv påverkan på att frivilligt tillämpa K3. Ju högre värden, desto större sannolikhet för att tillämpa K3. Däremot visar studien att materiella anläggningstillgångar och skulder inte kan anses vara påverkande faktorer för val av K-regelverk. / ABSTRACT Research questions: How does company size, non-current assets and debt affect the choice between K2 and K3 among small Swedish companies? Purpose: The purpose of this study is to determine whether company size, non-current assets and debt are associated with the choice of accounting standard. This is conducted through the analysis of the financial statements between the years 2015-2019 of small companies active in Södermanland and Västmanland. Method: The study is conducted through a quantitative method of content analysis. Secondary data is compiled of the financial records of companies which are gathered from the database Retriever Business. Manually collected data in this study consists of which accounting standard each company applies, K2 or K3. The statistical method for analysis applied is binary logistic regression. Conclusion: This study reveals evidence that company size and intangible assets are positively associated with the voluntary choice of K3. The higher the values, the greater the probability to apply K3. However, the study finds that tangible assets and debt cannot be considered as influential factors in the choice of accounting standard.
|
116 |
On the Erdos-Sos conjecture and the Cayley Isomorphism ProblemBalasubramanian, Suman 08 August 2009 (has links) (PDF)
We study the Erdős- Sòs conjecture that states that ever graph of average degree greater than k-1 contains every tree of order k+1. While the conjecture was studied for some graphs, it still remains open and of interest after more than 40 years. We study the conjecture for graphs with no K2,s where, s ≥ 2 and k > 12(s-1). We use the fact that as G contains no K2,s, any two distinct vertices in G have at most s-1 neighbors in common in proving the results. We have answered in the affirmative that the Erdős- Sòs conjecture is true for graphs defined above, thus adding to the list of graphs for which the conjecture is true. We also study the Cayley Isomorphism Problem that states that for which finite groups H is it true that any two Cayley graphs of H are isomorphic if and only if they are isomorphic by a group automorphism of H ? (H is a CI-group with respect to graphs.) Determining whether or not a group is a CI-group with respect to graphs has received considerable attention over the last 40 or so years. In particular, we study the problem for (pq,r)-metacirculant color digraphs where p < q < r and pq/| α|. We use the fact that Γ is a CI-color digraph of H if and only if given a permutation γ ∈ SH such that γ-1HLγ ≤ Aut(Γ), HL and γ-1HLγ are conjugate in Aut(Γ). We consider the Cayley isomorphism problem for a nonabelian group of order pqr, where p, q, r are distinct primes such that pq/(r- 1). We show that the results are true, not only for Cayley graphs but for some related classes of non Cayley vertex transitive graphs, thus solving the problem for that case.
|
117 |
Vad påverkar en beslutsfattare i valet kring principbaserad och regelbaserad redovisning? : En kvantitativ studie om beslutsfattandet i mindre aktiebolag angående val mellan principbaserad och regelbaserad redovisningBertilsson, Noa, Persson, Linus January 2022 (has links)
Bakgrund: Regelbaserad redovisning innefattar en tydlig och detaljerad vägledning medans principbaserad redovisning är mer öppen för bedömningar och tolkningar. Valet mellan dessa redovisningsmetoder kan studeras genom mindre aktiebolags val av K-regelverk där K2 är regelbaserat och K3 är principbaserat. Denna studie kan bidra till forskningen genom att studeramönster i beslutet genom en teoretisk modell. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar beslutsfattarna i valet mellan regelbaserad och principbaserad redovisning. Metod: Denna studie har utförts med en deduktiv forskningsansats där befintliga teorier och tidigare forskning har ut gjort grunden för studien. En teoretisk modell har skapats genom en integration av Positive accounting theory, institutionell teori och beslutsteorier. En kvantitativ undersökning utfördes genom en enkätundersökning där den teoretiska modellen låg till grund för enkätfrågorna, analysen och resultatet i studien. Slutsats: Det går utifrån PAT, IT och Beslutsteori att förklara vad som har påverkat en beslutsfattare i valet mellan regelbaserad och principbaseradredovisning. De faktorer som påverkar en beslutsfattare är revisorns rekommendationer, koncerntillhörighet, resultatet, externa påtryckningar, administrativa kostnader, underlättande av redovisningen och rättvisande bild av företaget.
|
118 |
Identifying Transit Timing Variations in K2 and TESS light curvesFriis-Liby, Linn January 2022 (has links)
Aims. The aim of this work is to investigate any presence of transit timing variations (TTVs) in a sample of observed targets that has light curves in both K2 mission data and TESS mission data. Methods. The original sample utilised here was one from the doctoral thesis of D. Soto (2020) with candidates from K2 data. Cross-referencing for corresponding light curves in TESS was done with a customised Python script created for the purposes of this work, automating the process of obtaining light curves using only one mission ID. A transit search was performed on the light curves of each mission separately with the Python software package OpenTS. The candidates with transits in both light curves were subjected to a TTV search using the Python software package PyTTV. The PyTTV software utilises both mission light curves in creating a joint light curve. Results. Orbital periods, Porb, and transit center times, t0, for 30 targets were updated using joint light curves from the K2 and TESS missions. Seventeen of these systems are found to have non-linear trends in their transit times. These also have constraints for the periods and amplitudes of the TTVs. The disposition distribution of the 30 systems is that 19 candidates are unregistered candidates, ten are registered planetary candidates or TOIs and eight are registered known planets. Conclusions. Out of the reference sample by D. Soto (2020) consisting of 564 targets, 257 targets had a corresponding TESS light curve. Out of the 257 targets, a new sample of 45 targets was contrived through a transit search where they all show distinct transits in both missions light curves. Out of these, fifteen targets were not suitable for a TTV search. A final sample of 30 targets are presented, with seventeen targets showing signs of TTVs and thirteen targets showing a linear trend. The parameters of orbital period and transit centre times are updated for all 30 final candidates. Seventeen candidates are shown to have variations in the transit times and are presented with diagnostics. The candidates with transit timing variations should be further investigated for potential validation or follow-up observations. The unregistered candidates as well as the planetary candidates and TOIs should be considered for follow-up observations or similar validation, to confirm or discard a planetary status.
|
119 |
Normernas karaktär i K2 och K3 : Är principbaserade normer förenliga medlegalitetsprincipen? / Characteristic of the standards in K2 and K3 – Are principal-based standardsconsistent with the principle of legality?Fors, Emma, Tälth, Natalie January 2016 (has links)
Principbaserade standarder ger vag vägledning om hur standarder ska följas och de lämnarstort utrymme för tolkning och bedömning. I inkomstskattelagens 14 kap. 2 § uttrycks det attresultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt att beskattningstidpunkten skafastställas i enlighet med god redovisningssed. Skatterättens legalitetsprincip uttrycker iregeringsformen att det måste finnas stöd i lag för att ett brott ska ha begåtts och inget straffkan annars påvisas. Det uttrycks därmed att ingen skatt får tas ut om det inte finns lagliggrund. Då företag ska fastställa beskattningstidpunkten i enlighet med god redovisningssed,kan det ge upphov till redovisningsmässiga skillnader. God redovisningssed som begrepp, ärsvårtolkat och kräver kompletterande normgivning för att skapa dess innebörd.Problematiken som återfinns då principbaserade normer påverkar ett företags beskattningtydliggörs främst då ett materiellt samband råder mellan redovisning och beskattning. Ettmateriellt samband innebär att redovisningsregler görs gällande även vid beräkning av detskattemässiga resultatet. Det materiella sambandet återfinns i inkomstskattelagen dåhänvisning görs till god redovisningssed. Enligt bokföringslagen är det Bokföringsnämndensansvar att utveckla god redovisningssed. Bokföringsnämnden har därför tagit framallomfattande regelverk som ska ge vägledning åt företag som upprättar redovisning efter godredovisningssed. K-regelverken ska gälla för företag i olika kategorier, beroende på dessstorlek. Studien undersöker de två vanligaste regelverken, K2 och K3.Syftet med studien är att undersöka om principbaserade normer är förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte genomförs en komparativ innehållsanalys avBokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3. Vi ämnar avgöra till vilken grad normernaskaraktär i K2 och K3 bör anses vara regel- respektive principbaserade samt dess förenlighetmed legalitetsprincipen och regeringsformen. Vid inledningen av denna studie kunde interelevant och tillräcklig forskning hittas inom området, varpå studien syftar till att bidra medkunskap. Vi vill även uppmärksamma problematiken då skatterätten hänvisar tillredovisningens god redovisningssed när tidpunkten för redovisning av intäkter och kostnaderska ske.Genom en modell har vi tydliggjort vår analys avseende normernas karaktär i K2 och K3.Modellen innefattar två dimensioner, dels till vilken grad normerna anses regel- respektiveprincipbaserade och dels till vilken grad normerna bör anses förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte har vi undersökt följande normer somåterfinns i båda regelverken: grundläggande principer, definitioner av tillgångar, skulder,intäkter och kostnader, materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar,varulager, avsättningar och periodiseringar. Studiens slutsats är att principbaserade normer tillstörre grad bör anses som icke förenliga med legalitetsprincipen då de tillåter att analogislutkan tillämpas i redovisningen. Principbaserade normer i redovisningen skapar storttolkningsutrymme, vilket kan medföra att likartade företag upplever skillnader iredovisningen och följaktligen även skattemässiga skillnader. Således ska normerna i K3 inteanses vara förenliga med legalitetsprincipen och därmed anses grundlagsstridiga. / Principal-based standards give few guidelines of how the standards should be followed andthey give room for interpretations. The income tax act expresses that the income statementshould be calculated through accrual basis and the taxation time should be determined bygenerally accepted accounting principles. On the other hand, the tax law expresses a principleof legality in the governmental law that states that there has to exist a legal support for a crimeto be committed and no penalty can otherwise be addressed. When generally acceptedaccounting principles should determine the time of taxation it generates accountingdifferences. The term of generally accepted accounting principles is difficult to interpret andrequires additional standards to create its meaning.The problem that exists when principle-based standards affect a company’s taxation, clarifieswhen there is a material relationship between accounting and taxation. A material relationshipmeans that the accounting rules are applicable even for the taxable income. The material linkexists when the income tax act refers to generally accepted accounting principles, when thetaxation time should be determined. The Swedish Accounting Standards Board has thereforeestablished comprehensive framework’s that aims to guide companies when accountaccording to generally accepted accounting principles. The K-regulations shall apply forcompanies in different categories depending on their sizes. The study examines the two mostcommon frameworks, K2 and K3.The purpose of this study is to examine if principle-based standards are consistent with theprinciple of legality. To achieve the purpose of this study, a comparative content analysis ofthe The Swedish Accounting Standards Boards K-regulations, K2 and K3, is conducted. Wewish to evaluate to what extent the standards characteristics are rule- or principle-based and toevaluate the extent of the standards consistency with the principle of legality and thegovernmental law. In the beginning of this study we did not find enough relevant literature inthe field of study and we therefore want to contribute with knowledge. We also want toobserve the problems that the tax law contributes when it refers to the term of generallyaccepted accounting principles.We have clarified our analysis of the standards in K2 and K3 in a model. The modelincorporates two dimensions, partly to what extent the standards should be considered as ruleorprinciple-based and partly to what extent the standards should be considered consistentwith the principle of legality. To achieve the purpose of this study we examined standards thatoccur in both frameworks: fundamental principles, definition of assets, liabilities, incomesand costs, tangible fixed assets, intangible fixed assets, inventories, provisions and accruals. The conclusion of the study is that principle-based standards in a large extent should beconsider non consistent with the principle of legality due to that an analogy is permitted inaccounting. Principle-based standards create room for interpretation, which leads todifferences between similar companies both in accounting and in taxation. The standards inK3 should accordingly not be considered consistent with the principle of legality.This study is further on written in Swedish.
|
120 |
En jämförelse mellan regelverken K2 och K3 : Vilka orsaker ligger till grund för valet av regelverk hos företag? / A comparison between the regulations K2 and K3 : What causes the choice of regulatory framework for companies?Jansson, Maria, Todoran, Angelica, Saleh Malm, Maria January 2019 (has links)
Bokföringsnämnden (BFN), som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed, startade år 2004 K-projektet som innefattar allmänna råd indelade i fyra kategorier av regelverk; K1, K2, K3 och K4. Regelverken syftar till att tillhandahålla företag ett enhetligt regelverk att följa. K3 är huvudregelverket, men mindre företag, vilka inte uppfyller gränsvärdena för att klassificeras som ett större företag, kan välja att tillämpa K2 för sin redovisning (BFN 2017d). K3 är utformat ur ett användarperspektiv, vilket innebär att det innehåller fler redovisningsalternativ för att ge användare ett relevant underlag inför finansiella beslut. K2, vars syfte är att förenkla upprättandet av redovisningen, är istället tänkt att ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomi. Enkelheten i K2 kommer från att det är regelbaserat och därmed har klara direktiv att följa, vilket skiljer sig från K3 som är ett principbaserat regelverk och på så vis kräver en mer professionell bedömning hos upprättaren (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019). Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka vilka orsaker som ligger bakom företags val mellan regelverken K2 och K3. För att uppnå detta syfte har vi med tillämpning av flerfallsstudier genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra mindre företag samt en revisor. Vi mottog även mailsvar på intervjufrågorna från ett företag och en revisor. Vi har haft en induktiv ansats och insamlat data för att generera resultat som kan bidra till teoretisk förståelse i ämnet. Studiens resultat visar att det finns redovisningsskillnader som i viss mån påverkar företags val mellan K2 och K3, men det har även framkommit att krav från moderbolag har ett inflytande i valet. Företag har överlag inte tillräckliga kunskaper för att själva avgöra vilket regelverk som passar dem bäst och därmed förlitar de sig i hög grad på revisorer. Utifrån studiens resultat har vi därför fått skifta vårt fokus till att istället diskutera hur den kontinentala och anglosaxiska traditionen har påverkat utformningen av K-regelverken. / The Swedish Standards Accounting Board, which is responsible for the development of generally accepted accounting principles, started the K-project in 2004, which includes general advice divided into four categories of regulatory framework; K1, K2, K3 and K4. The regulations aim to provide companies with a uniform set of rules to comply with. K3 is the main regulation, but smaller companies, which do not meet the limit values for being classified as a larger company, can choose to apply K2 for their accounting (BFN 2017d).K3 is designed from a user perspective, which means that it contains more accounting options to provide users with a relevant basis for financial decisions. K2, whose purpose is to simplify the preparation of the accounts, is, on the other hand, intended to provide a reliable picture of the company's finances. The simplicity of K2 comes from the fact that it is rule-based and thus have clear directives to follow, unlike K3 which is a principle-based regulatory framework and in some cases requires a more professional assessment by the author (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019).With this as a starting point, the purpose of the study is to investigate the causes behind companies' choice between these regulations. With the help of multiple case studies, we have carried out qualitative semi-structured interviews with four small companies and one auditor, in order to achieve our goal. We also received mail responses to the interview questions from one company and one auditor. We have had an inductive approach and collected data to generate results that can contribute to theoretical understanding of the subject. The results of the study show that there are accounting differences that to a certain extent affect companies' choice between K2 and K3, but it has also appeared that claims from the parent company have an influence in the choice. Companies generally do not have sufficient knowledge to decide for themselves which regulation is best suited to them and thus rely heavily on the auditors. Based on the study's results, therefore, we have shifted our focus to instead touching on how the Continental and Anglo-Saxon tradition have influenced the design of the K-regulations. This study is written in Swedish.
|
Page generated in 0.0296 seconds