Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov.   Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3?   Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3.   Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Jag har genomfört fyra intervjuer med revisorer som arbetar med företag aktuella för K2 och K3.   Resultat: Studien visar att revisionsmetodiken bör vara densamma i varje revisionsprocess oavsett om det gäller regelbaserad eller principbaserad redovisning. Det råder en uppfattning bland revisorerna att det kommer att krävas större revisionsinsatser i företag som väljer K3 än K2 av den anledningen att det framförallt är företag som har komplexa transaktioner i sin redovisning som väljer K3. Företag bör välja att tillämpa det regelverk som anses vara mest lämpligt för företagets specifika behov för att kunna generera en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.  Både regler och bedömningar anses som viktiga för att uppnå en rättvisande redovisning. Oavsett handlar det om regelbaserat eller principbaserat regelverk bör man förhålla sig till reglerna och göra bedömningar i den mån som respektive regelverk tillåter.                              Nyckelord:   principbaserad redovisning, regelbaserad redovisning, revisionsprocess, K2 och K3

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies’ size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies. Therefore, we wonder if the choice between those regulations will affect the trust in the relationship between the business management and the accounting consultant and/or the auditor. We used the trust theory because a lot of the companies outsourced both their ongoing accounting and/or their financial statement, the companies don’t always think that competence is within the company and some companies must use an auditor. Because of that we will find out how the companies trust is affected for the consultant or/and the auditor. To find out how the trust is in the company we did a qualitative study because we want to create a discussion about the trust, we need to describe it. We made a case study because we don’t want to compare K2 and K3-regulations with each other; we just like to use the regulations as our case. We decided to collect our data by interviewing ten persons in different companies and different branches. Our conclusion is that our companies don’t want to make any decisions about the regulation choice and they feel trust towards the consultant or auditor to make the decision. The trust is affected by the consultants or auditors honesty and wants them to tell both positive and negative things about the new accounting regulations. / Bokföringsnämnden har utvecklat förenklingsregler för onoterade företag i Sverige, detta projekt kallas för K-projektet och är uppdelat i fyra olika kategorier, K1-K4, efter företagens storlek och associationsform. K-projektet utvecklades för att sammanställa reglerna för hur den löpande redovisningen ska avslutas med en årsredovisning. Mindre och onoterade aktiebolag ska under år 2013 välja om de ska tillämpa K2 eller K3-reglerna i sitt företag och vi har därmed valt att analysera företagsledningens förtroende för redovisningskonsulten och/eller revisorn i valet av dessa regler för att det är aktuellt under detta år. Vi valde att använda oss av förtroendeteorin därför att många företag outsourcar den löpande redovisningen och/eller bokslutet på grund av att den förmågan inte finns i företaget och för att en del aktiebolag är tvungna att använda sig av en revisor. Vi ville därför ta reda på hur förtroendet påverkas vid valet av K2 eller K3-reglerna. För att kunna få reda på vad som påverkar förtroendet valde vi att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi ville skapa en diskussion kring förtroendet då det måste beskrivas. K-reglerna är relativt nya men vi ville inte jämföra dem med varandra utan vi valde K2 och K3-reglerna som vårt fall istället och därmed gjorde vi en fallstudie. Empirin samlade vi in genom att intervjua tio respondenter från mindre och onoterade aktiebolag inom olika branscher i närområdet. Vår slutsats visar att respondenterna vill att redovisningskonsulten eller revisorn ska fatta beslutet om företaget ska tillämpa K2 eller K3-reglerna därför att de känner förtroende för denna person sedan tidigare samarbeten. Förtroendet för konsulten eller revisorn påverkas av ärligheten hos personen eftersom företagsledningen är intresserad av det som är positivt och negativt inom redovisningen.

No description available.

No description available.