<p><p>Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen. Den viktigaste attraktionskraften hos topplistans attraktioner är att de ligger i en stor stad. Häften av topplistans attraktioner ligger i någon av Sveriges största städer. I stora städer finns många målgrupper, ett stort utbud och bra kommunikationer. Kalmar Slott ligger inte i en stor stad men i en region som under sommarmånaderna drar många besökare till omgivningen. Verksamhetsutveckling är en betydande faktor för att fortsätta dra många turister till attraktionen. Kalmar Slott är inne i en mognadsfas, därför har en grupp intressenter tagit fram en utvecklingsplan för slottet. När slottets verksamheter ska utvecklas är det viktigt att slottets varumärke tas i beaktning. Kalmar Slotts varumärke står för autenticitet och kvalitet och visar vad turister kan förvänta sig av besöket. Om Kalmar Slott erbjuder nya produkter med god kvalitet för fler målgrupper har Kalmar Slott en möjlighet att öka sin attraktionskraft.</p></p>

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen. Den viktigaste attraktionskraften hos topplistans attraktioner är att de ligger i en stor stad. Häften av topplistans attraktioner ligger i någon av Sveriges största städer. I stora städer finns många målgrupper, ett stort utbud och bra kommunikationer. Kalmar Slott ligger inte i en stor stad men i en region som under sommarmånaderna drar många besökare till omgivningen. Verksamhetsutveckling är en betydande faktor för att fortsätta dra många turister till attraktionen. Kalmar Slott är inne i en mognadsfas, därför har en grupp intressenter tagit fram en utvecklingsplan för slottet. När slottets verksamheter ska utvecklas är det viktigt att slottets varumärke tas i beaktning. Kalmar Slotts varumärke står för autenticitet och kvalitet och visar vad turister kan förvänta sig av besöket. Om Kalmar Slott erbjuder nya produkter med god kvalitet för fler målgrupper har Kalmar Slott en möjlighet att öka sin attraktionskraft.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förståelse av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges på skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv på platsen. De kulturarv som analyseras är Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.    Källmaterialet består av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. Här tolkas både den text och de bilder som finns på skyltarna.    Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det är möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstås dels för den effekt en skylt åstadkommer. Vidare används skyltarna för att belysa det som är unikt för den specifika platsen, informationen som finns påvisar vad som är viktigt för besökaren att se. Genom att belysa dessa egenskaper, skapas det för besökaren ramar för tolkning av kulturlandskapet. Dessa ramar är det besökaren minns utifrån, samtidigt som de minskar möjligheten för egen tolkning av vad kulturlandskapen har att erbjuda.

Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning. Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige. Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och straff varit bra, spännande, rolig och lärorik. De har dessutom angivit att de tycker att arbetssättet med kulturmiljöpedagogik är bra och främjar deras inlärning. Respondenterna har uppgivit att de uppskattade de dramatiserade inslagen under dagen. Detta eftersom de var roliga, spännande och utgjorde ett komplement till det guiden berättade, de menade att det blev således lättare att förstå. Respondenterna reflekterade över hur brott och straff förändrats från dåtid till nutid och utvärderade dess utveckling.

The purpose of this essay is to examine whether visiting noblemen at the castles of Borgholm and Kalmar with their vast network of acquaintances can determine a tendency towards a political stance in the civil war of Sweden in the late 16th century. This is done by examining the guests and the company of the bailiff, born as a commoner but later governor and nobleman, Christoffer Gyllengrip Andersson, who in the end of the century would perish in the same manner as many of the peerage who fell at the bloodbath of Linköping in the year 1600. The networks are analyzed with the help of accountings and census records from the above mentioned castles between the years 1579-1592 whereon by the year 1593 the following national as well as local events will be analyzed and presented until the year 1600. The essay shows that allegiance to one or the other side can be seen to certain degree in the presented era delving into Kalmar Castle generally, allthough the true nature of one’s political ideals become most visible in the later 1590s when the noblemen actually are forced to take sides, instead of the double-agent poppycock of which they were in the antecedent decade of 1580. The essay shows that the information given by the census-records can be anchored in history’s more famous line such as when Olof Andersson Oxehufvud (one of many) is assigned as governor in the year 1594 to prevent the eminent empowerment of his uncle Karl, Duke of Södermanland, Närke and Värmland.

Forskningsfråga: Vad finns det för bidragande faktorer till skapandet av förväntningar och upplevelser på Kalmar Slott och hur påverkas deras marknadsföring av dessa faktorer? Syfte: Syftet med denna studie är att klargöra på vilket sätt Kalmar Slott arbetar med kundernas förväntningar och upplevelser. Vi vill därmed undersöka vilka faktorer som bidrar till skapandet av förväntningar och upplevelser. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ metod och grundar sig i en induktiv forskningsansats. Studien är en fallstudie på Kalmar Slott och det empiriska materialet grundar sig i semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Resultatet av studien visar vilka faktorer som påverkar Kalmar Slotts arbete med skapandet av förväntningar och upplevelser och hur de påverkar marknadsföringen. Vi har identifierat fem stycken sådana faktorer, vilka är: traditionell marknadskommunikation, sociala medier, word of mouth, autenticitet samt personal. Studien visar också att Kalmar Slott integrerar många av dessa faktorer i sitt arbete för att kunna skapa en service av hög kvalitet. / Purpose: The purpose of this study is to clarify how Kalmar Castle works with customers’ expectations and experiences. We would therefore like to examine the contributing factors to the creation of expectations and experiences. Research question: What are the contributing factors for the creation of expectations and experiences at Kalmar Castle, and how is their marketing affected by these factors? Method: The study is conducted with a qualitative method and is based on an inductive research approach. The study is a case study of Kalmar Castle and the empirical data is based on semistructured interviews. Conclusion: The result of the study show what factors affect Kalmar Castle’s work with creating expectations and experiences and how these factors influence the marketing. We have identified five such factors and these are: Traditional marketing communications, social media, word of mouth, authenticity, and the employees. The study also shows that Kalmar Castle integrates many of these factors in their efforts to create a high quality service.

I uppsatsen görs en närmare undersökning utav den schism som skall ha uppstått mellan intendent F. W. Scholander och snickaren Olof Petersson, vid restaureringen av Kungsmaket på Kalmar slott 1856 – 1861. Historien fortsätter därefter tills samarbetet upphör 1877. Vid restaureringen stod Scholander som ansvarig ledare från Överintendentsämbetet i Stockholm. Medan Petersson var arbetsledare i Kalmar. Efter färdigställandet ville Petersson visa upp Kungsmakets dörr i en utställning för nygjorda arbeten i London. Vilken förmodas vara Världsutställningen 1862. Men hindrades av Scholander som ansåg rummet helt varande från 1500-talet. Från att ha varit positiv till resultatet med Kungsmaket ändrade Scholander därefter inställning och ansåg att Petersson gjort stora felaktigheter. Schismen kom därpå att leda till fler oenigheter. Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns fler orsaker till en schism emellan parterna än vad som framkommit i tidigare litteratur. Samt varför de hade olika uppfattningar om vilken tidsperiod Kungsmaket tillhörde. Den syftar också till att belysa personerna bakom schismen. Främst Peterssons livs- och yrkesbakgrund och hur schismen påverkat honom. En genomgång av tiden under och efter Kungsmakets restauration redovisas främst genom primära källor och korrespondens från tiden. Där även restaurationen av Gyllene salen delvis inkluderas. Till detta kommer en orientering och undersökning av Scholanders och Peterssons bakgrunder. Samt beskrivning av Kungsmakets interiör. / The essay is a study about the schism that occurred between the Superintendent F. W. Scholander, from the authority of ÖIÄ, and the Carpenter Olof Petersson, during the restoration of the King’s Chamber at Kalmar Castle from 1856 to 1861. The story then continues until the cooperation ends around 1877. During the restoration Scholander was the responsible leader, through correspondence from Stockholm, while Petersson was foreman in Kalmar. After the restoration was completed, Petersson wanted to show the door of the King’s Chamber in an exhibition of newly made works in London. In this essay believed to be the International Exhibition of 1862. But he was then prevented by Scholander who thought the room totally as a remainder from the 1500s. From being positive to the result with the restoration, Scholander then changed setting and considered that Petersson had made major errors. After that the schism lead to more disagreements. Through an analysis of primary sources and letter correspondence from the time, the events are reported during and after the restoration of the King’s Chamber. In which the restoration of the Golden hall is partly included. Added to this there is an orientation and examination of Scholander´s and Peterson's backgrounds, and a description of the interior of the King’s Chamber. The essay aims to examine whether there are more reasons for a schism between the parties than what has emerged in the previous literature. And why they had different views on what period the King’s Chamber belonged. It also aims to show the people behind the schism. Mainly Peterson's life and professional background and how the schism affected him.