Univ., Diss., 2009--Marburg.

Introduktion: Karies är en vanlig sjukdom som drabbar stor del av befolkningen. För att karies ska uppstå behövs tand, bakterier och frekvent intag av fermenterbara kolhydrater. En skyddande faktor mot karies är fluor vilket hämmar demineralisering samt gynnar remineralisering. Det har visats att fluorlack kan förebygga karies men även hämma kariesprogression på viss befintlig karies. Syfte: Att beskriva olika fluorlackers progressionshämmande effekt på karies. Frågeställning: Vilket fluorlack fungerar bäst i progressionshämmande syfte? Metod: En litteraturstudie Resultat: Resultatet visade progressionshämmande effekt av fluorlacker på emalj-, dentin- och rotkaries. Skillnaden mellan flera lackers effekt var på grund av olika lackningsintervall, utvärderingstid och liknande resultat svår att skilja åt. Konklusion: Alla fluorlacker, förutom Prevident (5 % NaF), involverade i denna studie sågs ha progressionshämmande effekt på karies.  Detta tyder på att fluorlackning är bättre än ingen fluorlackning oavsett fluorlack. Duraphat (5 % NaF) sågs i vissa studier ha något bättre effekt än andra fluorlacker.

Introduktion: Stress blir allt vanligare och det påverkar människan negativt både psykiskt och fysiskt. Den förekommer bland både kvinnor och män. Minskad saliv, kost och intagsfrekvens samt munhygienvanor medför ökad risk för kariesutveckling. Karies utvecklas genom demineralisering och den orsakas av bland annat mutans streptokocker och lactobaciller som finns i placket. Därför syftar studien till att hitta samband mellan stress och dessa riskfaktorer. Syfte: Att studera hur stress påverkar riskfaktorer för karies. Frågeställningar: Hur påverkas salivproduktionen av stress? Hur påverkas kostvanorna av stress? Hur påverkas munhygienvanorna av stress? Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artiklar som gick vidare till resultatet har granskats enligt granskningsmallar av båda författarna. Resultat: Studien tyder på att stress kan påverka karies genom dessa riskfaktorer. Vid stress minskar salivflödet, det är vanligare att äta oregelbundet och onyttigare samt att missköta sin munhygien. Konklusion: Studier har visat att saliv, kost och munhygien kan öka risken för kariesutvecklingen. Det kan finnas ett samband mellan stress och karies genom dessa riskfaktorer. Genom att bli stressad påverkas salivflödet, kostvanorna samt munhygienvanorna.

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar. Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt. En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa. Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom. Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013. Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd. Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa.

Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2006.

No description available.

Bakgrund: Invandrare är en utsatt grupp inom tandvården då de har sämre oral hälsa i jämförelse med svenskfödda individer. Orsaken kan vara oregelbundna tandvårdsbesök, brist på kunskaper angående preventiva åtgärder eller socioekonomiska faktorer. Syfte: var att kartlägga nyanlända invandrares kunskap och vanor om oral hälsa gällande orala sjukdomar, kost och oral hygien. Metod: En kvantitativ empirisk studie som genomfördes med ett enkätformulär innehållande 20 frågor. I studien ingick 107 individer med utländsk bak-grund, både män och kvinnor som går i en vuxenskola i en svensk medel stad kommun. Resultat: Antal deltagare bestod av 73 nyanlända och 34 invandrare som har bott i Sverige mer än två år (icke nyanlända). Deltagarna var medvetna om orala hygienrutiner. Majoriteten hade brist på kunskaper angående orala sjukdomar, hade kunskap rekommendationer kring oral hälsa från Sverige och brist på goda kostvanor. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan nyanlända och icke nyanlända angående kunskap och vanor, men det skilde sig mellan grupperna avseende utbildningsnivå, inkomst och kostinformation i Sverige. Slutsats: Invandrare redovisade att de hade brist på kunskap om oral hälsa. Resultatet visade ingen skillnad i kost/orala hygienvanor oberoende av tiden som de hade varit bosatta i Sverige.

Introduktion: Av alla barn i världen drabbas 60-90 procent av karies, som är den vanligaste sjukdomen under barndomen mellan åldern två till elva år. Munhygien- och kostvanor är båda faktorer som är kopplade till beteenden och vanor som styrs av sociala faktorer, kunskaper och attityder. Vanor som etableras tidigt ligger till grund för munhälsan senare i livet. Föräldrarna utgör en viktig modell för sina barn gällande munhälsan och munhygienvanor förs över från föräldrar till barn. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars attityder till kariesassocierade faktorer bland yngre barn och eventuella samband mellan sociala faktorer och karies. Metod: Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar från PubMed. Resultat: Stor variation fanns bland föräldrarnas attityder, kunskaper och vanor till kariesassocierande faktorer bland yngre barn. Föräldrars attityder var sammankopplat med kariesassocierande faktorer bland yngre barn. Sociala faktorer som låg klasstillhörighet, inkomst- och utbildningsnivå hos föräldrarna ökade kariesprevalensen bland barnen. Konklusion: Barns munhälsovanor var kopplade till föräldrarnas attityder. Attityderna präglades av varifrån föräldrarnas kunskap kom och hur starkt rotad den traditionella synen var. Yngre barns kariessituation var starkt förknippad med sociala faktorer som påverkade familjen. Det fanns en tendens att högre klasstillhörighet, inkomst- och utbildningsnivå hos föräldrarna minskade kariesprevalensen bland barnen.

<p><strong>Introduktion: </strong>Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong>Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?</p><p><strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie.</p><p><strong>Resultat: </strong>Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.</p>

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies. Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst. Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort. Slutsats: Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.