No description available.

No description available.

Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies. Det var mer vanligt att äta frukost och skolmat i kategorierna morgonmänniska och neutrala än bland kvällsmänniskorna. Måltiderna frukost och skolmat samt mjölk till dessa måltider var mer vanligt att förtära i den kariesfria gruppen än i gruppen med kariesprevalens. Att borsta tänderna två gånger per dag var vanligare bland kategorierna morgonmänniska respektive de neutrala än bland kvällsmänniskorna. Det var även vanligare i den kariesfria gruppen än i gruppen med karies

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare. Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa? Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen. Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor. Fyrtiosex procent använder tandtråd som approximalt hjälpmedel och 26,9 % tillsatte extra fluor via fluorskölj. Gällande tobaksvanor angav 7,4 % att de nyttjade cigaretter dagligen.   Konklusion: Då studiens resultat visar på varierande kunskapsnivå och orala vanor beträffande hygien och tobak bör kommande fokus ligga kring promotion för att öka medvetenheten beträffande munhälsa hos etniska minoriteter.

Astma är en vanligt förekomman sjukdom som drabbar luftvägarna. Den är av kronisk-form och drabbar människor i alla åldrar. Karies är en multifaktoriel sjukdom som omfattar skador på tandens emalj för att spridas mot pulparummet.

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rätt till god hälsa och rätt till sjukvård, som även innefattar tandvård. Sveriges tandvårdslag beskriver hur tandvården ska ge vård på lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvård till och med 19 års ålder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies är den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i världen och förebyggande insatser som goda kost- och egenvårdsvanor, fluor och regelbunden tandvård är avgörande. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrars socioekonomiska faktorer påverkar barns orala hälsa. Frågeställningar: Vilken betydelse har föräldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hälsa? Metod: En litteraturstudie baserat på vetenskapliga studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att barns oral hälsa kan påverkas av föräldrarnas socioekonomiska faktorer. Socioekonomiska faktorer som utbildning- inkomst och yrkesnivå har en inverkan/samband främst på kariesförekomst men också på gingivit och erosioner. Den starkaste faktorn som framkom var föräldrarnas utbildningsnivå där låg utbildning påverkade barns orala hälsa i negativ riktning. Konklusion: Föregående litteraturstudie påvisar att barn till föräldrar med låg socioekonomi ofta har en sämre oral hälsa. Tydligast skillnader ses mellan karies och låg socioekonomisk bakgrund. Gällande gingivit och erosioner krävs mer forskning på barn för att tydligare kunna påvisa samband mellan hög respektive låg socioekonomi.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i Västeuropa. Livsvillkor, levnadsförhållanden och sociokulturella faktorer påverkar barns orala hälsa såsom låg socioekonomisk status (SES) och attityder hos föräldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolålder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utländsk bakgrund i Västeuropa. Frågeställningar: Vilken är kariesprevalensen bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Metod: En litteraturstudie. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökord var vedertagna MeSH-termer, Cinahl Headings samt andra termer relevanta för syfte och frågeställningar. Resultat: Resultaten från 14 västeuropeiska länder visar en högre kariesprevalens hos barn med utländsk bakgrund. Riskfaktorer för karies som identifierades hos barn med utländsk bakgrund var låg socioekonomisk status, föräldraattityder, munhygienvanor och kosthållning.Konklusion: Effektiva åtgärder för att reducera ojämlikhet i oral hälsa hos barn kan vara ökad kulturell kompetens hos tandvårdspersonal samt riktade promotions- och preventionsinsatser i multikulturella områden.

Introduktion: I Tanzania lever mer än var femte innevånare i fattigdom och endast hälften har tillgång till rent vatten. Den orala hälsan tas sällan om hand på rätt sätt och behovet av orala hälsoprogram är stort. Landet har också problem med höga fluorhalter i grundvattnen vilket har förödande konsekvenser för tänderna.  Syfte: Att studera förekomsten av dental karies och dental fluoros samt vilka munvårdsvanor barn 6-18 år har i Tanzania Frågeställningar: Vilken är förekomsten av dental karies bland barn 6-18 år i Tanzania? Vilken är förekomsten av dental fluoros bland barn 6-18 år i Tanzania? Vilka munvårdsvanor har barn 6-18 år i Tanzania? Metod: En litteraturstudie Resultat: Studierna visade att kariesförekomsten i de studerade åldersgrupperna var låg. Vanligast med karies i det permanenta bettet är i djupa fissurer och andra molaren i underkäken. En ökad risk för dental fluoros genom intag av magadi och ökad fluorhalt i dricksvattnet. Dental fluoros ökar risken för ett nedsatt välbefinnande. En studie (2010) visar även på att tandborstningsfrekvensen och användning av tandkräm är mer frekvent än förr (1994, 1998). Besök hos tandläkaren sker inte kontinuerligt. Konklusion: Litteraturstudien visade på ett omfattande behov av munhälsoprogram i Tanzania samt olika åtgärder mot dental fluoros.

Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.          Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?     Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.     Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag. Det var 93,2 % som använde någon typ av tandborste och 6,8 % använde sig av Miswak. Av det totala antalet deltagare var det 48,9 % som rengjorde mellan tänderna minst en gång per dag och de flesta använde sig av tandtråd och tandsticka. Det visade sig att 36,4 %  åt mer än fem gånger per dag. De som hade besökt tandvården i sitt hemland var 90,9 % och de som hade besökt svensk tandvård minst en gång var 56,9 % av deltagarna som hade bott i Sverige mellan 1-6 år. Konklusion: En stor del av deltagarna med utländsk bakgrund hade goda munhygienvanor, hög intagsfrekvens av kost och oregelbundna tandvårdsvanor.

Zugl.: Giessen, Universiẗat, Diss., 2008.