AIM: The overall aim of this thesis was to study culture as an oral health determinant for dental caries and gingivitis in children living in Jönköping, Sweden, in relation to children living in Da Nang, Vietnam. MATERIALS AND METHODS: In 1993 and 2003, cross-sectional studies with clinical examinations and questionnaires were performed in Jönköping, Sweden, with a random sample of 130 children from each of four age groups; 3, 5, 10 and 15 years. The final study sample comprised 739 children, 154 (21%) with two foreign-born parents and 585 (79%) with two Swedish-born parents (Paper I). In 2000, all 15-year-olds (n=143) at one school in Jönköping, Sweden, were asked to participate in a questionnaire study connected to clinical data. The final sample comprised 117 individuals, 51 (44%) with foreign-born parents and 66 (56%) with Swedish-born parents (Paper II). In 2008, a cross-sectional study with clinical examinations and questionnaires was performed in Da Nang, Vietnam with 840 randomly selected children, 210 in each of four age groups; 3, 5, 10 and 15 years. The final sample comprised 745 individuals (Papers III and IV). RESULTS: In 2003, the mean number of decayed (initial and manifest) and filled tooth surfaces was significantly higher in all age groups in children with foreign-born parents compared with children with Swedish-born parents. The gap between children with foreign-born parents and Swedish-born parents increased over the ten-year period from 1993 to 2003. The odds ratio of dental caries development among 10- and 15-year-old children with foreign-born-parents was more than six times higher than for their counterparts with Swedish-born parents (Paper I). Fifteen-year-olds born in Sweden of foreignborn parents and those who had immigrated before one year of age had a caries prevalence similar to 15-year-olds with Swedish-born parents, whereas the caries prevalence in children who had immigrated to Sweden after 7 years of age was 2-3 times higher (Paper II). Among the 3- and 5-year-olds in Vietnam, 98% suffered from dental caries, compared with 91% of 10- and 15-year-olds (Paper IV). The distribution of the most frequent values of decayed and filled primary tooth surfaces (dfs) in 5-year-olds was 16–20, and of decayed and filled permanent tooth surfaces (DFS) in 15-year-olds was 1–5. The maximum dfs was 76–80, and significant numbers of children had dfs between 20 and 50. The percentage of tooth sites with plaque and gingivitis was higher for children in all age groups with foreign-born parents compared with children with Swedish-born parents, except among the 15-year-olds in 2003. In Vietnam, the prevalence of plaque and gingivitis was high in all age groups, especially in 10- and 15-year-olds. Fifteen-yearolds in Sweden with foreign-born parents had a higher intake of snack products between principal meals compared with 15-year-olds with Swedish-born parents (Paper II). In Sweden, most children in all age groups brushed their teeth themselves or with help from their parents twice or more than twice a day (Paper I). Among 3- and 5-year-olds in Vietnam, about half of the parents reported that their children brushed their teeth themselves or with help from parents twice or more than twice a day (Paper III). All 3-year-olds and 99% of 5-year-olds in Sweden brushed their teeth with fluoride toothpaste (Paper I). Among 15-year-olds in Sweden with foreign-born parents, 88% reported that they brushed their teeth with fluoride toothpaste at least twice a day compared with 98% of 15-year-olds with Swedish-born parents (Paper II). In Vietnam, 44–78% of the children used fluoride toothpaste for toothbrushing and 51% consumed sweets between principal meals at least once a day (Paper III). Sweetened milk was the most common source of this sugar intake for the 3- and 5-year-olds (Paper III). CONCLUSIONS: Culture is an important oral health determinant for dental caries and gingivitis in children. There is an urgent need to improve oral health care promotion and preventive programmes for children with foreign-born parents in Sweden, but also a great need for such programmes for children in Vietnam. / SYFTE: Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera kultur som en oral bestämningsfaktor för karies och gingivit hos barn boende i Jönköping, Sverige, i relation till barn boende i Da Nang, Vietnam. MATERIAL OCH METOD: Under 1993 och 2003 utfördes två epidemiologiska tvärsnittsstudier i Jönköping med ett slumpmässigt urval av individer i åldersgrupperna 3, 5, 10 och 15 år. Samtliga individers orala hälsa undersöktes kliniskt och röntgenologiskt. Barnen, eller deras föräldrar, svarade även på ett frågeformulär avseende sociodemografi, attityder till och kunskaper om tänder samt munhälsovanor. Totalt omfattade studien 739 barn och ungdomar, 154 med två utrikes födda föräldrar och 585 med två svenskfödda föräldrar (Paper I). I en annan studie inbjöds 143 15-åringar på en kommunal skola i Jönköping att delta (Paper II). Av dessa deltog 117 personer; 51 med två utrikes födda föräldrar och 66 med två svenskfödda föräldrar. Alla ungdomar intervjuades med hjälp av ett strukturerat frågeformulär där kostfrågor förtydligades med visualisering, dvs exempel på förpackningar och varor. Information om karies (DFS) samlades in från journaler från Folktandvården, Landstinget i Jönköpings län. Under 2008 genomfördes en epidemiologisk tvärsnittsstudie i Da Nang, Vietnam med 840 slumpmässigt utvalda barn, 210 individer i åldersgrupperna 3, 5, 10 och 15 år, där det slutliga urvalet omfattade 745 individer. Samtliga individers orala hälsa undersöktes kliniskt. Barnen, eller deras föräldrar, svarade även på ett frågeformulär avseende sociodemografi, attityder till och kunskaper om tänder samt munhälsovanor (Papers III och IV) RESULTAT: År 2003 var antalet karierade och fyllda tandytor (dfs/DFS) statistiskt signifikant högre i alla åldersgrupper hos svenska barn med två utrikes födda föräldrar jämfört med barn med två svenskfödda föräldrar och klyftan mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund ökade under tioårsperioden 1993-2003. Risken för att utsättas för karies bland 10- och 15-åringar med utländsk bakgrund var mer än sex gånger högre jämfört med 15-åringar med svensk bakgrund (Paper I). Femtonåringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar som hade kommit till Sverige före ett års ålder, hade en kariesprevalens som liknade den hos 15-åringar med svenskfödda föräldrar, medan barn som hade invandrat till Sverige efter sju år ålder hade en 2-3 gånger högre kariesprevalens (Paper II). Bland 3- och 5-åringar i Vietnam hade 98 % karies, hos 10- och 15-åringar var motsvarande siffra 91 % (Paper IV). De mest frekventa värdena av antalet kariesskadade och fyllda tandytor på primära tänder hos barn i 5-års-ålder var 16-20, och de mest frekventa värdena av kariesskadade och fyllda tandytor på permanenta tänder hos barn i åldern 15 år var 1-5. De maximala värdena av kariesskadade och fyllda primära tandytor var 76-80, och det fanns ett stort antal barn med mellan 20 och 50 skadade och fyllda primära tandytor. Procentandelen tandytor med plack och gingivit var numeriskt högre i alla åldersgrupper i Sverige hos barn med utländsk bakgrund jämfört med barn med svensk bakgrund, utom mellan 15-åringar år 2003. I Vietnam var förekomsten av plack och gingivit mycket hög i alla åldersgrupper och i synnerhet hos 10- och 15-åringar. I Sverige borstade de flesta av barnen i alla åldersgrupper sina tänder själva eller med hjälp av sina föräldrar två eller mer än två gånger per dag (Paper I). Bland 3- och 5-åringar i Vietnam rapporterade ungefär hälften av föräldrarna att barnen borstade tänderna själva eller med hjälp av föräldrar två eller mer än två gånger per dag (Paper III). Alla 3-åringar och 99 % av 5-åringar i Sverige borstade tänderna med fluortandkräm (Paper I). Bland 15-åringar med utländsk bakgrund uppgav 88 % att de borstade tänderna med fluortandkräm minst två gånger om dagen jämfört med 98 % av 15-åringarna med svensk bakgrund (Paper II). I Vietnam borstade 44 %-78 % av barnen tänderna med fluortandkräm (Paper III). Femtonåringar i Sverige med utländsk bakgrund hade ett högre intag av sötsaker mellan huvudmåltider jämfört med ungdomar med svensk bakgrund (Paper II). I Vietnam konsumerade 51 % av barnen sötsaker mellan huvudmåltiderna minst en gång om dagen. Sötad mjölk var den vanligaste källan till detta sockerintag för 3- och 5-åringar (Paper III). SLUTSATSER: Kultur är en viktig bestämningsfaktor för karies och gingivit hos barn. Det finns ett överhängande behov av att förbättra promotion och preventionsprogram avseende oral hälsa bland barn i Sverige med utrikes födda föräldrar men också ett stort behov för barnen i Vietnam.

Syftet med studien var att testa ett nykonstruerat instrument för att beskriva grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer. Syftet var även att beskriva vuxna individers intag av sockerhaltiga livsmedel samt att beskriva skillnaden mellan sockerintag och självtillit. Urvalet bestod av 62 patienter som kommit för undersökning eller behandling till privata och folktandvårdskliniker. Data samlades in via enkät. Resultatet visade att 16 (26,2 %) individer åt sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag och 45 (73,8 %) åt sockerhaltiga livsmedel mer sällan än en gång per dag. Det mest förekommande sockerhaltiga livsmedlet var bullar, sockerkaka och andra mjuka kakor, 5 (8,7 %) individer intog dessa typer av livsmedel minst en gång per dag. Det minst förekommande sockerhaltiga livsmedlet var fruktsoppa och kräm, 40 (67,8 %) individer intog aldrig detta livsmedel. Medelvärdet för graden av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer var 6,4 (SD 2,2) av 10 på en 11-gradig Likertskala. En signifikant skillnad kunde ses i graden av självtillit bland de som intog sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag jämfört med de som mer sällan intog sockerhaltiga livsmedel (t=3.036; p=0.004). Instrumentet hade ett Cronbach´s Alpha värde på 0.94, vilket visar en god reliabilitet. Utifrån de resultat som framkommit tycks individer med lägre grad av självtillit inta sockerhaltiga livsmedel oftare än individer med högre grad av självtillit. Instrumentet visade sig användbart.

En av de ledande dödsorsakerna i världen beror på övervikt och fetma, därför är det viktigt att barn utvecklar bra kostvanor under tidig ålder. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sambandet mellan kostrelaterad övervikt/fetma och karies hos barn. Artiklarna söktes i den medicinska databasen PubMed. Åldersbegränsning gjordes på barn mellan 0-18 år på grund av att studien är fokuserad på barn. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Alla utom två studier har kommit fram till att barn med övervikt eller fetma (BMI >25) hade högre prevalens av karies jämfört med normalviktiga eller underviktiga barn. Flera av studierna redovisade också att de överviktiga barnen hade högre konsumtion av snabbmat, sockerrik dryck och mat som innehåller jäsbara kolhydrater. I de studier där fettrik föda intogs fanns inget samband med karies. I en av de studier där de inte fann något samband mellan övervikt (BMI >25) och karies fanns istället samband mellan undervikt (BMI <18) och karies. Studiens slutsats är att kosten kan innebära ett möjligt samband mellan övervikt/fetma och karies. Det behövs dock ytterligare forskning genom framförallt longitudinella studier inom området för att fastställa sambandet. / One of the leading causes of deaths in the world is a result of overweightness and obesity, which is why it is important for children to create well rounded dietary habits during their childhood years. The aim of this study was to evaluate if there is an association between overweightness/obesity and dental caries among children. The articles were searched in the medical database PubMed. An age restriction between 0-18 years was made due to that this study is focused on children. The result is based on 10 scientific studies. All studies in this literature review except two have concluded that overweight or obese children had a higher prevalence of dental caries compared to those who were normalweight or underweight. Several of the studies showed that the overweight children had higher consumption of fast food, sugary drinks and food containing fermentable carbohydrates. In the studies were the diets were fat-based, there was no correlation to caries. In one of the studies there was no correlation between overweightness (BMI >25) and caries but instead a correlation between underweightness (BMI<18) and caries. The study concludes that nutrition could have a possible common risk factor for overweightness and dental caries. Further research is however needed in this field, primarily through longitudinal studies in this area to establish the relationship.

Abstract Dental caries is one of the most widespread diseases in the world. In the industrialized world the situation improved until the 1990s, after which the good development is claimed to have almost stagnated. One of the aims of this cross-sectional study was to investigate caries prevalence in a young male population. Another aim was to investigate ways to find individuals needing restorative treatment. The hypothesis in this study was that caries prevalence among Finnish young males born in the 1990s was similar or even poorer compared to those born in earlier decades. Polarization of dental caries was still expected to exist. It was also hypothesized that caries prevalence is geographically unevenly distributed in Finland. The Finnish Defence Forces screening protocol was hypothesized to be valid for detecting individuals with restorative treatment need. Finally, it was hypothesized that restorative treatment need at the individual level associates well with a well-chosen set of questions concerning dental symptoms, dental attendance, treatment history and health behaviour. Study material consisted of 255 female and 13,564 male (total n=13,819) conscripts. Anamnestic data, along with information about the socioeconomic status, educational level and place of residence just before military service, were collected with computer-based questionnaire in connection with the oral screening (50 questions and 108 sub-questions). Validity of the screening protocol was evaluated in a sub-population (74 conscripts) examined using both the screening and the ICDAS classification. The screening protocol was validated using the ICDAS criteria and it proved to be well in accord with it considering restorative treatment need at the individual level. The study revealed that on average the conscripts had 1.4 decayed teeth (DT), third molars excluded. The number of decayed, earlier restored or extracted teeth due to caries (DMFT) was 4.1. Ten per cent had about half of the caries lesions and 30% had 90%, suggesting that polarization still exists. It was also found that living in areas with high fluoride content in drinking water, living in urban areas and a Swedish-speaking home municipality were protective factors against dental caries. A positive response to eight questions of a statistically selected set of ten questions reliably predicted restorative treatment need (OR 69.27). / Tiivistelmä Karies on yksi maailman laajimmalle levinneistä sairauksista. Menneinä vuosikymmeninä karies väheni merkittävästi aina 1990-luvulle saakka, jonka jälkeen myönteinen kehitys on hidastunut. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli tutkia korjaavan hoidon tarpeen määrää nuorten miesten keskuudessa. Tutkimuksen toinen tavoite oli tutkia tapoja erottaa terveistä korjaavan hoidon tarpeessa olevat henkilöt. Tutkimuksen oletuksena oli, että karieksen esiintyvyys 1990-luvun alussa syntyneiden suomalaismiesten joukossa on vastaavalla tai huonommalla tasolla kuin 1970-luvun alussa. Lisäksi oletettiin, että kyseisessä ikäluokassa karies on polarisoitunut. Oletuksena oli myös, että karieksen esiintyvyys on maantieteellisesti epätasaisesti jakaantunut. Tutkimuksessa oletettiin myös, että Suomen Puolustusvoimien käyttämällä suunterveyden seulontamenetelmällä voidaan tunnistaa luotettavasti yksilötasolla korjaavan hoidon tarpeessa olevat yksilöt. Viimeisenä oletuksena oli, että korjaavan hoidon tarve yksilötasolla olisi arvioitavissa seulonnan ja hyvin valitun kysymyspaketin perusteella tutkituissa ikäluokissa. Tämän poikittaistutkimuksen satunnaistettu tutkimusaineisto koostui 13819 varusmiehestä (255 naista ja 13564 miestä) sekä esitietoihin perustuvasta aineistosta joka kerättiin seulonnan yhteydessä tietokonepohjaisella kyselylomakkeella (50 kysymystä ja 108 alakysymystä). Seulonnan tulokset vastasivat hyvin tarkastusta, jossa vauriot diagnosoitiin ICDAS kriteereitä käyttäen. Tutkimus osoitti myös että, keskimäärin yksilöllä oli 1,4 korjaavan hoidon tarpeessa olevaa hammasta viisaudenhampaat pois lukien. Aiemmin korjattujen, karieksen takia poistettujen ja karieksen vaurioittamien hampaiden lukumäärä oli 4,1. Kymmenellä prosentilla tutkimusjoukosta oli puolet kaikista vaurioista ja vastaavasti kolmanneksella tutkituista oli 90 prosenttia kaikista vaurioista. Juomaveden fluoripitoisuus ja asuminen kaupungissa tai ruotsinkielisessä kunnassa olivat suojaavia tekijöitä korjaavan hoidon tarpeen suhteen. Kymmenen esitietokysymystä valittiin tilastollisesti 108 kysymyksen joukosta. Positiivinen, korjaavalle hoidolle altistava, vastaus vähintään kahdeksaan näistä kymmenestä kysymyksestä ennusti luotettavasti (OR 69,27) korjaavan hoidon tarvetta yksilötasolla.

The mass grave in Västergarn, Gotland, Sweden is located between two medieval churches and thought to be a bone depot from when one of the churches expanded their wall in more recent time. The bone depot is problematic in a way because it could contain individuals from a wide time frame, making it hard to ask certain questions regarding how the individuals lived and died. Also conducting individual studies of the skeletons is hard since the osteological material is highly fragmented and the individual graves has been disturbed post burial. Therefore this osteological study will not focus on studying the health of the people individual by individual, but rather examine the permanent teeth of this material and then apply statistics to study the overall oral health of Västergarns mass grave. Enquiries regarding tooth health and how people experienced their life because of it, are questions that I will be trying to answer in this study. A deeper and thorough investigation regarding certain teeth conditions such as dental calculus, caries, enamel hypoplasia as well as mechanical damage will be conducted. There will also be comparisons between other historic locations in Sweden such as Uppsala, Skara and the older cemetery and its ruin in Västergarn. Last but not least a discussion regarding the difficulty of examining a diverse material with different timeframes.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera förekomsten av mineraliseringsstörning, plack och karies hos prematurt födda barn i det primära och permanenta bettet. Metod: Studien var en litteraturstudie. Fyra databaser användes, MEDLINE, DOSS, CINAHL och PubMed, för att söka fram relevanta artiklar till litteraturstudien. Totalt inkluderades 14 artiklar enligt inklusions- och exklusionskriterierna. Resultat: Två av fyra studier visade att prematurt födda barn har en ökad risk att drabbas av fler MIH drabbade tänder än fullgångna barn. Gemensamt visade studierna att större mängd plack hittades hos prematurt födda barn jämfört med kontrollbarnen. Majoriteten av studierna påvisade ingen statistisk signifikant skillnad mellan prematurt födda barn och fullgångna barn gällande kariesförekomst. Slutsats: Prematur födsel kan leda till högre förekomst av plack och mineraliseringsstörningar. En högre förekomst av karies hos prematurt födda barn kunde inte påvisas. Ökad kunskap kring dessa komplikationer är betydelsefulla för att kunna behandla prematurt födda barn på ett professionellt sätt. Mer forskning behövs kring sambandet mellan prematurt födda barn och karies. / Aim: The aim of the literature study was to study the occurrence of dental hypomineralization (MIH), plaque and caries in prematurely born children in the primary and permanent dentition. Method: The study was a literature study. Four databases were used, MEDLINE, DOSS, CINAHL and PubMed, to find relevant articles for the study. A total of 14 articles were included according to the inclusion and exclusion criteria. Results: Two out of four studies showed that prematurely born children have an increased risk for MIH-affected teeth than full-term children. In common, the findings from the studies showed a higher amount of plaque was found in preterm children compared to control groups. The majority of the studies did not find a statistically significant difference between premature children and full-term children in dental caries prevalence. Conclusion: Premature birth can lead to higher incidence of plaque and dental hypomineralization. A higher incidence of caries in preterm children could not be established.  Increased knowledge of these complications is important for being able to treat prematurely born children in a professional manner. More research is needed on the relationship between prematurely born children and caries.

No description available.

Karies är en multifaktoriell sjukdom där flera faktorer spelar in för att det ska bildas karies. Kariesförekomst är ett hälsoproblem hos barn och ungdomar speciellt hos barn i förskoleåldern.En av behandlingarna för att förebygga karies i tidig ålder är fissurförseglingar på första permanenta molarerna, detta ska helst utföras så snart det är möjligt när tänderna är helt erupterade. Denna metod utförs främst på barn med risk för karies, tidigare karieserfarenhet och lagningar och om tanden har mycket djupa fissurer. Karies i molarernas fissursystem är en vanlig behandling inom barn- och ungdomstandvården.

Studien über den Einfluss von Mundatmung auf die Strukturen der Mundhöhle sind kaum vorhanden und haben z.T. widersprüchliche Ergebnisse erbracht. Die vorliegende Studie zielt darauf ab, den Einfluss von Mundatmung auf das Zahnfleisch, die Zahngesundheit (Karies) und Halitosis zu untersuchen. Die Studie ist Teil eines größeren Forschungsprojektes „Life Child Study“ (Leipzig Research Centre for Civilization Diseases – LIFE). Als Probanden wurden 785 Kinder und Jugendliche im Alter von 10 bis 15 Jahren aus dem Stadtgebiet von Leipzig zufällig ausgewählt. Diese Auswahl repräsentiert die Bevölkerung der Stadt Leipzig. Die Untersuchungen fanden in der Studienambulanz des LIFE-Forschungszentrums statt. Karieswerte und der Zahnfleischgesundheitsstatus für die oberen rechten (Zahn 11) und die unteren linken zentralen Schneidezähne (Zahn 31) wurden beurteilt durch Auswertung der ICDAS-Werte (International Caries Detection and Assessment System für Karies) bzw. der CPI-Werte (Community Periodontal Index für Gingivitis). Ein standardisierter Fragebogen wurde benutzt, um die Selbsteinschätzungen der Mundatmergewohnheiten und Halitosis auszuwerten.

Sammanfattning Syfte: En systematisk översikt gjordes vars syfte var att undersöka förekomsten av karies hos vuxna individer som genomgått obesitaskirurgi.  Material och metod: Databaserna som användes för sökningar av artiklar var: PubMed, Web of Science och Cochrane. Ursprungligen identifierades 81 artiklar och fem artiklar bedömdes lämpliga utifrån inklusionskriterierna. Fördelningen var: två kohortstudier, två longitudinella icke-randomiserade interventionsstudier och en tvärsnittsstudie. Totalt utvärderades 345 individer i åldrarna 18–64 år. Uppföljningstiden varierade mellan 6 och 16,9 månader. Litteraturöversikten utformades och dokumenterades enligt PRISMAs metodbeskrivning. Risken för partiskhet bedömdes enligt bland andra NOS och SBU:s granskningsmallar. Resultat: Av de fem artiklar som bedömdes relevanta för inklusion i denna studie var det tre studier som drog slutsatsen att kariesförekomsten ökade hos individer som genomgått obesitaskirurgi. De resterande två artiklarna visade ingen förändring respektive en minskning relaterad till kariesindex.  Slutsats: Det finns en möjlig koppling mellan obesitaskirurgi och en ökad kariesförekomst, dock krävs mer forskning för att kunna styrka sambandet. Att obesitaskirurgin i sig påverkar kariesförekomsten hos vuxna individer kan inte bekräftas. Den faktor som misstänks fortsatt ha en stor påverkan på kariesförekomsten är kostval och ätbeteende. Med den begränsade forskning som finns inom området, bör framtida studier fokusera på längre uppföljningstider och att göra individuella kariesriskbedömningar före och efter obesitaskirurgi. / Abstract Purpose: The purpose of this systematic review was to investigate the caries prevalence in adults having undergone obesity surgery.  Materials and methods: The following databases were used: PubMed, Web of Science and Cochrane. Originally 81 articles were identified and 5 of those were assessed for eligibility for this current study. Two cohort studies, one cross-sectional study and two longitudinal non-randomized studies of intervention were included. In total 345 individuals in the ages between 18 and 64 were evaluated. The evaluation period varied from 6 to 16,9 months. The review was conducted and reported in accordance with the PRISMA guidelines. For assessing risk of bias, the NOS and SBU checklists were used. Results: Three of five studies concluded that a higher caries prevalence was noticed in individuals after bariatric surgery. The remaining two studies could not prove any statistically significant differences regarding to the mean DMFT-index.  Conclusion: There might be a possible link between caries and bariatric surgery, though more research is needed to verify the connection. Considering the limited research available in this field, future studies ought to focus on longer follow-up periods and individual caries risk assessments both before and after bariatric surgery.