Att förändras över en natt, erfarenheter av att ha genomgått obesitaskirurgi – En litteraturstudie.Bakgrund: Övervikt och fetma är ett allvarligt hälsoproblem som kan förebyggas genom samhälleliga insatser och livsstilsförändringar. Det har visat sig att för de som är kraftigt överviktiga kan obesitaskirurgi vara ett alternativ. Studier visar att obesitaskirurgi resulterar i både positiva och negativa följder.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa ungdomars och vuxnas erfarenheter av att ha genomgått obesitaskirurgi.Metod: En litteraturstudie genomfördes med elva kvalitativa artiklar. Artiklarna granskades och deras resultat analyserades och sammanställdes.Resultat: Erfarenheterna beskrivs i tre kategorier och sju underkategorier, personerna som genomgått obesitaskirurgi fick ett förändrat förhållande till mat, en förändrad relation till omgivningen samt fysiska och psykiska konsekvenser såsom viktnedgång och förbättrad självkänsla.Slutsats: Obesitaskirurgi medför förändrad kroppsbild och det krävs stora ansträngningar och stark vilja för att inte återfå övervikten som många tappar efter operationen. Kunskapen om erfarenheter av att genomgå obesitaskirurgi är viktigt för sjuksköterskor, för att kunna stötta ungdomar och vuxna att finna sin inre motivation, hitta meningsfullhet samt att coacha dessa individer när de ställs inför den förändrade kroppsbilden.

Bakgrund: Fetma är ett tillstånd som berör människor över hela världen. Många personer med fetma upplever en dålig livskvalitet vilket vidare bidrar till att försämra deras hälsa. Livskvalitet som begrepp innefattar bland annat individens subjektiva upplevelse utifrån fysiska, psykiska och samhälleliga dimensioner. Obesitaskirurgi blir aktuellt när alla andra möjliga försök till viktminskning gett magra resultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa livskvaliteten för personer med fetma under en period upp till sju år efter genomgången obesitaskirurgi. Metod: En litteraturstudie, baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes, där en manifest innehållsanalys med latenta drag låg till grund för att analysera artiklarnas resultatdelar. Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys användes som underlag. Resultat: Resultatet visade att under det första året efter operationen upplevde deltagarna att deras livskvalitet var försämrad, på grund av bland annat oönskade konsekvenser i form av långvariga följdsjukdomar, smärta, kräkningar och diarréer. Vidare uttryckte flera deltagare att det tog tid att anpassa sig till den nya kroppen och det nya jaget. Motstridiga känslor och funderingar nådde ytan, vilket ledde till att många av deltagarna utvecklade strategier i ett försök att anpassa sig till den aktuella situationen. Det sociala livet hade påverkats både positivt, som negativt. En del upplevde socialt utanförskap på grund av skamkänslor över den egna kroppen, vilket vidare härledde till att de kände sig utsatta och som mål för observationer och fördomar. För andra gav operationen mer energi och ork till att delta i sociala aktiviteter; något som resulterade i en starkare social samhörighet. Slutsats: Livskvaliteten kan bli påverkad utifrån psykiska, fysiska och sociala aspekter, beroende av den individ som berörs. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en djupare insikt om hur livskvaliteten kan påverkas hos den individ som genomgått obesitaskirurgi. Personcentrerad omvårdnad med hämtad inspiration från livsvärldsperspektivet är en bra metod när det kommer till att möta personen i dennes livsvärld.

Bakgrund: Försämrade levnadsvanor i samhället har inneburit en ökning av fetma bland befolkningen. Sjuklig övervikt behandlas bland annat genom obesitaskirurgi. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av hur livet påverkas efter genomgången obesitaskirurgi. Metod: En litteraturstudie genomfördes där nio kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes med hjälp utifrån en innehållsanalys. Resultat: I litteraturstudiens resultat presenteras att genomgången obesitaskirurgi innebar en omfattande kroppslig förändringsprocess för patienterna. Operationen medförde nya fysiska förutsättningar men även oväntade negativa effekter. Till följd av förändringen lärde sig patienterna att hantera viktminskningen och vidare beskrevs en återupptäckt av sig själv. Att vara en individ utanför normen innebar upplevelser av en förändrad stigmatisering och ett engagemang från omgivningen. Positiva och negativa upplevelser presenteras bland patienter av både manligt och kvinnligt kön. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att genomgången obesitaskirurgi var en livsomvälvande upplevelse som innebar både fysiska och psykiska förändringar bland patienterna. / Background: Various elements in the society and bad habits have resulted in an increased number of people living with obesity. One method to treat obesity today is to undergo bariatric surgery. Aim: The aim of this literature study was to highlight patients’ experiences of life effects after bariatric surgery. Methods: A literature study was conducted and nine qualitative scientific articles were reviewed, analysed and compiled with a content analysis. Results: In the result of the literature study it was presented that bariatric surgery were an extensive process of bodily change. The operation induced new physical preconditions but also negative and unexpected side effects of the surgery. As a result of the process the patients had to handle the weight loss and further rediscover oneself. To be an individual outside the criterion meant an altered stigmatization and dedication of the surroundings. Positive and negative experiences were described among both male and female patients. Conclusion: To undergo bariatric surgery was a life changing experience, which involved both physical and psychological changes.

Bakgrund: Fetma har blivit en folksjukdom med dramatisk ökning och omkring en halv miljon svenskar har idag fetma (BMI>30). I takt med att fetman ökar sker även en ökning av överviktskirurgi där gastric bypass står för 95 % av operationerna. Det har tidigare genomförts studier med fokus på medicinska och fysiologiska effekter efter en gastric bypassoperation. Dessa studier har påvisat framförallt de positiva fysiologiska och medicinska effekterna efter en sådan operation. Däremot har personers upplevelser av en eventuell psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation inte studerats i samma omfattning. Syfte: Belysa hur personer som genomgått en gastric bypassoperation beskriver sin upplevda psykiska ohälsa efter operationen Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier som svarade till syftet: ”Upplevelse av tomhet – en saknad av mat”, ”Upplevelse av misslyckande”, ”En negativ självbild och ett ifrågasättande av den nya kroppen” samt ”Upplevelse av smärta och sårbarhet inför omgivningens reaktioner”. Slutsats: Studiens resultat visade på att upplevelser av psykisk ohälsa förekom efter gastric bypassoperation. Studien belyser ett tidigare ganska outforskat område och bidrar med ökad kunskap och förståelse för målgruppen. Resultatet är av vikt för omvårdnadssituationer och för att öka kompetensen hos omvårdnadspersonal kring psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation.

Fetma är ett globalt problem med stora kostnader som följd, men orsakar också stort lidande för den enskilde individen. Komorbiditeten med fetma är omfattande både fysiskt och psykiskt. Eftersom forskning visar att obesitaskirurgi är den behandling som bäst leder till hållbar viktnedgång erbjuds många patienter varje år att göra en obesitaskirurgi. Syftet med denna litteraturöversikt är att studera patienters upplevelse av kroppen efter obesitaskirurgi ur ett helhetsperspektiv. För detta har modell enligt Friberg (2012, ss.133-143) använts. Tio artiklar analyserades, dessa var både kvalitativa och kvantitativa för att få ett så innehållsrikt resultat som möjligt. Resultatet visar på hopp om framtiden hos patienterna genom upplevelse av ökad fysisk förmåga och hopp om minskad komorbiditet som möjliggör hållbar hälsa. Hoppet om hållbar hälsa motiverar deltagarna till nya hållbara beteendemönster. Den snabba kroppsförändringen gör att deltagarna får svårt att relatera till den nya kroppen både fysiskt och psykiskt. Överskottshuden som är ett resultat av obesitaskirurgin leder till ökat fysiskt och psykiskt lidande. Tolkningar av kroppens nya signaler gör att förändrade kost och matvanor efter obesitaskirurgi är nödvändiga. Med en förändrad upplevelse av den nya kroppen beskriver deltagarna ökad självkänsla, självkännedom och självacceptans. Diskussionen innefattar och lägger stor vikt på nödvändigheten av ökad information, fortsatt stigmatisering men också patienters ökade livskvalitet och självkänsla. Denna litteraturöversikt kan hjälpa sjuksköterskan i sitt arbete med att förbereda och följa upp patienter som genomgått obesitaskirurgi.

Bakgrund: Sjukligt feta människor upplever ofta ohälsa eller minskad livskvalité i form av fysiska komplikationer, stigmatisering och diskriminering. En metod att hjälpa sjukligt feta personer att gå ner i vikt är obesitaskirurgi. Majoriteten av människorna som väljer obesitaskirurgi är kvinnor. Detta tros bero på att kvinnor blir mer stigmatiserade än män och att de blir psykiskt påverkade vid relativt lågt BMI. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser efter obesitaskirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att tiden efter operationen förändrade deras liv, vilket upplevdes som både positivt och negativt. Upplevelsen att få en andra chans i livet och upplevelsen av att få en förändrad relation till mat var vanligt förekommande känslor. Slutsats: Operationen hjälper kvinnorna att äta mindre genom den förminskade magsäcken, men ingreppet botar inte de psykosociala problem som de eventuellt har innan operationen. Sjuksköterskor har en viktig uppgift i att stödja och vägleda dessa kvinnor. / Background: Obese people often experience illness and low quality of life which can be expressed in physical complications, stigma and discrimination. Obesity surgery is a method to help obese people to lose weight. The majority of people who chose obesity surgery are women. Women are thought to be more effected mentally by their obesity in lower BMI than men. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of female patients after obesity surgery. Method: The study was constructed as a general literature review based on eleven scientific articles. Results: The patients experienced that the time after surgery had changed their lives. The experience was both positive and negative. The experience of getting a second chance in life and the experience of changed relationship to food was common feelings. Conclusion: The surgery helps women to eat smaller portions because of the diminished stomach, but doesn’t cure the underlying psychosocial problems they might have before surgery. Nurses have an important task in supporting and guiding these women.

Bakgrund: Sedan år 1945 har obesitas tredubblats globalt och år 2016 hade mer än 650 miljoner människor obesitas. Tillståndet resulterar i minst 2,8 miljoner människors död årligen och överstiger antalet dödsfall relaterat till undernäring. Det förekommer stigmatisering kring obesitas vilket påverkar de utsattas fysiska och psykiska hälsa negativt. Individer med obesitas upplever generellt en sämre livskvalitet. Obesitaskirurgi har blivit ett frekvent verktyg för att stävja obesitasepidemin. En beteendeförändring krävs efter obesitaskirurgi för en bestående viktnedgången. KASAM är centralt vid hälsa och huruvida en individ är kapabel att röra sig mot hälsa vid närvaro av stressorer. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter obesitaskirurgi. Metod: En litteraturbaserad studie där datamaterialet bestod av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier; från kaos till kontroll, ett förändrat tankesätt och ett förändrat liv och nio underkategorier. Konklusion: Livet efter obesitaskirurgi var komplext och det fanns skillnader i hur kapabla deltagare var att förändra sitt beteende. Sjuksköterskan behöver ha ett helhetsperspektiv och individanpassa stödet. / Background: Since 1945 obesity has tripled globally and exceeds more than 650 million people in 2016. It results in at least 2.8 million deaths annually and surpass the deaths followed by starvation. There is stigmatization around obesity which may adversely affect the physical and psychological health of the victims. Obese people generally experiences a poorer quality of life. Bariatric surgery has become an increasingly used tool to curb the ongoing obesity epidemic. A behavioural change is required after surgery in order for the weight loss to persist. A sense of coherence is central to health and whether an individual is capable of moving towards health in the presence of stressors. Aim: To describe patient’s experiences of life after bariatric surgery. Method: A literature based study where the data consisted of twelve qualitative articles. Results: From the analysis three categories emerged; from chaos to control, a changed mindset and a changed life and nine subcategories. Conclusion: Life after bariatric surgery was complex and there were differences in capability regarding changing ones behaviour. Nurses need to have a holistic perspective and individualise the support.

Sammanfattning Syfte: En systematisk översikt gjordes vars syfte var att undersöka förekomsten av karies hos vuxna individer som genomgått obesitaskirurgi.  Material och metod: Databaserna som användes för sökningar av artiklar var: PubMed, Web of Science och Cochrane. Ursprungligen identifierades 81 artiklar och fem artiklar bedömdes lämpliga utifrån inklusionskriterierna. Fördelningen var: två kohortstudier, två longitudinella icke-randomiserade interventionsstudier och en tvärsnittsstudie. Totalt utvärderades 345 individer i åldrarna 18–64 år. Uppföljningstiden varierade mellan 6 och 16,9 månader. Litteraturöversikten utformades och dokumenterades enligt PRISMAs metodbeskrivning. Risken för partiskhet bedömdes enligt bland andra NOS och SBU:s granskningsmallar. Resultat: Av de fem artiklar som bedömdes relevanta för inklusion i denna studie var det tre studier som drog slutsatsen att kariesförekomsten ökade hos individer som genomgått obesitaskirurgi. De resterande två artiklarna visade ingen förändring respektive en minskning relaterad till kariesindex.  Slutsats: Det finns en möjlig koppling mellan obesitaskirurgi och en ökad kariesförekomst, dock krävs mer forskning för att kunna styrka sambandet. Att obesitaskirurgin i sig påverkar kariesförekomsten hos vuxna individer kan inte bekräftas. Den faktor som misstänks fortsatt ha en stor påverkan på kariesförekomsten är kostval och ätbeteende. Med den begränsade forskning som finns inom området, bör framtida studier fokusera på längre uppföljningstider och att göra individuella kariesriskbedömningar före och efter obesitaskirurgi. / Abstract Purpose: The purpose of this systematic review was to investigate the caries prevalence in adults having undergone obesity surgery.  Materials and methods: The following databases were used: PubMed, Web of Science and Cochrane. Originally 81 articles were identified and 5 of those were assessed for eligibility for this current study. Two cohort studies, one cross-sectional study and two longitudinal non-randomized studies of intervention were included. In total 345 individuals in the ages between 18 and 64 were evaluated. The evaluation period varied from 6 to 16,9 months. The review was conducted and reported in accordance with the PRISMA guidelines. For assessing risk of bias, the NOS and SBU checklists were used. Results: Three of five studies concluded that a higher caries prevalence was noticed in individuals after bariatric surgery. The remaining two studies could not prove any statistically significant differences regarding to the mean DMFT-index.  Conclusion: There might be a possible link between caries and bariatric surgery, though more research is needed to verify the connection. Considering the limited research available in this field, future studies ought to focus on longer follow-up periods and individual caries risk assessments both before and after bariatric surgery.

Bakgrund: Fetma och övervikt ökar hos världens befolkning och är idag ett globalt hälsoproblem. Det finns ingen skillnad för prevalensen av fetma mellan de båda könen i Sverige, men globalt sett ses en skillnad. Fetma kan leda till följdsjukdomar, vilka kan ha en negativ fysisk och psykisk påverkan på individens hälsorelaterade livskvalitet. En allt vanligare behandlingsmetod av fetma är viktminskningskirurgi. Att välja fetmakirurgi som behandlingsmetod är idag vanligare för kvinnor än för män. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur den hälsorelaterade livskvaliteten upplevs, minst sex månader efter en viktminskningsoperation. Metoden som valdes utgick från Goodmans sju steg. Vetenskapliga artiklar söktes i två databaser; PubMed och Cinahl. 36 artiklar granskades och slutligen valdes 10 artiklar till resultatet, varav samtliga kvantitativa. Resultaten visade att den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av medicinska förändringarna som sker efter operationen. Vidare framkommer det att viktkirurgi ger ökad fysisk rörelseförmåga samt ökad självkänsla, vilket ger en ökad hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats: Sjuksköterskans stöd kan komma att spela en viktig roll för patienten i deras förändring efter en viktminskningsoperation. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de olika aspekter som inverkar på dessa patienters hälsorelaterade livskvalitet för att kunna möta patienten i just den situation hon/han befinner sig i. / Background: Obesity and overweight is increasing among the world's population and is today a global health problem. There is no difference in the prevalence of obesity between the sexes in Sweden, but globally a difference is seen. Obesity can lead to co-morbidities which may have an adverse physical and psychological impact on an individuals’ health-related quality of life. An increasingly common method of treatment of obesity is weight loss surgery. Choosing obesity surgery as a treatment method is today more common for women than for men. Surgery as treatment is increasingly common for people with obesity. There are more women than men undergoing weight loss surgery. The purpose of this study is to find out how the health-related quality of life is perceived, at least six months after a weight loss surgery. The method chosen was based on Goodman's seven steps. Scientific articles were searched in two databases, PubMed and Cinahl. 36 articles were reviewed, and finally 10 articles were selected for the result, of which all were quantitative. The results showed that the health-related quality of life is affected by medical changes that occur after surgery. Furthermore, it appears that weight loss surgery provides increased physical mobility and self-esteem, which will increase health-related quality of life. Conclusions: Nurses support could play an important role for the patient in their change after weight loss surgery. It is important that the nurse has knowledge about the different aspects that affect these patients' health-related quality of life in order to meet the patient in exactly the situation he/she is in.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som ökar successivt i både Sverige och övriga världen. Människans fysiska, psykiska och sociala livskvalitet påverkas av övervikt och fetma. Personer med svår fetma kan erbjudas en viktreducerande kirurgi när tidigare försök till viktminskning har misslyckats. Dessa personer har en övergripande sämre hälsa jämfört med normalviktiga personer och detta medför ökade kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av livskvalitet efter en viktreducerande kirurgi. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvantitativa och två kvalitativa originalartiklar. Resultat: Alla studier visade på en förbättrad upplevd livskvalitet efter en viktreducerande kirurgi. Den fysiska aspekten av livskvalitet förbättrades markant postoperativt jämfört med den psykiska som också förbättrades, men något mindre än den fysiska. Den psykiska livskvaliteten försämras sedan successivt över tid. Vissa studier visar att en ökad viktnedgång har ett avgörande samband med en ökad livskvalitet. Komplikationer efter en kirurgi observerades och hade en negativ inverkan på patientens livskvalitet. Slutsats: Patienter som genomgår en viktreducerande kirurgi får en betydande viktminskning som leder till en förbättrad upplevd livskvalitet. Den psykiska aspekten av livskvalitet förbättras dock marginellt och försämras sedan över tid. Detta kan bero på att kirurgin innebär en stor livsstilsförändring och svårigheter med att anpassa sig till det nya livet. För att få en bättre, hållbar psykisk livskvalitet finns ett behov av att förbättra vården avseende patientens förberedelser och uppföljning vid en viktreducerande kirurgi. / Background: Overweight and obesity are health problems that are increasing in Sweden and in the rest of the world. The physical, mental and social aspects of quality of life affect people with overweight and obesity. Bariatric surgery has become a choice for persons with morbid obesity, usually after several previous unsuccessful attempts to lose weight. These people have a general poorer health than people of normal weight and this leads to increased charges imposed on society. Objective: The aim of the study was to describe the quality of life after bariatric surgery for adults. Method: A literature study based on 10 quantitative and two qualitative original articles.  Results: All studies showed improvement in quality of life after bariatric surgery. The physical aspect of quality of life improved distinctly postoperatively compared to the mental health. The mental health improved too, but less than the physical health. The mental aspect of quality of life deteriorated over time. Several studies showed a crucial link between increased quality of life and weight loss. Complications after bariatric surgery were noticed and had a negative impact on quality of life. Conclusion: Bariatric surgery leads to weight loss which increases quality of life for patients. The patients´ mental health improved initially but decreased over time. A reason can be that the patients go through big adjustments in the new life and some of them undergo difficulties in adapting their new situation. To improve the mental aspect of quality of life there is a need for better preparation and follow ups at surgery for these patients.