Diabetes typ 1 är en alltmer vanlig sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring och samtidigt ha en kronisk sjukdom är en utmaning och ställer krav på tonåringen. Tonårstiden kretsar kring att frigöra sig från sina föräldrar och utveckla sin egen identitet. Sjukvården har ett stort ansvar att ge en så god vård som möjligt och hjälpa tonåringen genom denna period i livet då tonåringen ska utveckla ett egenansvar för sin diabetes och hälsa.Syftet med denna uppsats var att belysa tonåringars, med diabetes typ 1, upplevelser av vad som utvecklar deras egenansvar för den personliga hälsan. Uppsatsens är en litteraturstudie bygger på kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Analys har genomförts med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom att tonåringars upplevelser av vad som utvecklar deras egenansvar för den personliga hälsan var mötet med vården, den egna mognaden och stödet från nära relationer.Under arbetets gång har vikten av livsvärldsperspektivet och patientperspektivet tydliggjorts för att hjälpa tonåringen i utvecklandet av ett egenansvar för sin hälsa.Nyckelord: Diabetes, Adolescence, self care, teenager, patientperspective, health / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

Bakgrund: Sedan år 1945 har obesitas tredubblats globalt och år 2016 hade mer än 650 miljoner människor obesitas. Tillståndet resulterar i minst 2,8 miljoner människors död årligen och överstiger antalet dödsfall relaterat till undernäring. Det förekommer stigmatisering kring obesitas vilket påverkar de utsattas fysiska och psykiska hälsa negativt. Individer med obesitas upplever generellt en sämre livskvalitet. Obesitaskirurgi har blivit ett frekvent verktyg för att stävja obesitasepidemin. En beteendeförändring krävs efter obesitaskirurgi för en bestående viktnedgången. KASAM är centralt vid hälsa och huruvida en individ är kapabel att röra sig mot hälsa vid närvaro av stressorer. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter obesitaskirurgi. Metod: En litteraturbaserad studie där datamaterialet bestod av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier; från kaos till kontroll, ett förändrat tankesätt och ett förändrat liv och nio underkategorier. Konklusion: Livet efter obesitaskirurgi var komplext och det fanns skillnader i hur kapabla deltagare var att förändra sitt beteende. Sjuksköterskan behöver ha ett helhetsperspektiv och individanpassa stödet. / Background: Since 1945 obesity has tripled globally and exceeds more than 650 million people in 2016. It results in at least 2.8 million deaths annually and surpass the deaths followed by starvation. There is stigmatization around obesity which may adversely affect the physical and psychological health of the victims. Obese people generally experiences a poorer quality of life. Bariatric surgery has become an increasingly used tool to curb the ongoing obesity epidemic. A behavioural change is required after surgery in order for the weight loss to persist. A sense of coherence is central to health and whether an individual is capable of moving towards health in the presence of stressors. Aim: To describe patient’s experiences of life after bariatric surgery. Method: A literature based study where the data consisted of twelve qualitative articles. Results: From the analysis three categories emerged; from chaos to control, a changed mindset and a changed life and nine subcategories. Conclusion: Life after bariatric surgery was complex and there were differences in capability regarding changing ones behaviour. Nurses need to have a holistic perspective and individualise the support.

<p>I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin <em>Relation </em>bestod i subkategorierna <em>bemötande, bekräftelse </em>och<em> kommunikation</em>. Huvudkategorin <em>Aktivitet </em>bestod i subkategorierna <em>avledande sysselsättning </em>och <em>sömn/vila</em>. Huvudkategorin <em>Säkerhet</em> bestod i subkategorierna <em>personligt övervak, fysisk miljö </em>och <em>visitation</em>. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.</p>

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin Relation bestod i subkategorierna bemötande, bekräftelse och kommunikation. Huvudkategorin Aktivitet bestod i subkategorierna avledande sysselsättning och sömn/vila. Huvudkategorin Säkerhet bestod i subkategorierna personligt övervak, fysisk miljö och visitation. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.

Bakgrund: Män som utsatts för våld i nära relation har varierande erfarenheter av våldets olika dimensioner och former. Konsekvenserna av våld i nära relation påverkar de utsatta männens hälsa. Syfte: Att belysa hur män som utsatts för våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En strukturerad allmän litteraturstudie genomfördes, där datainsamlingen ledde fram till tio vetenskapliga artiklar som bearbetades i tre steg. Resultat: Tre huvudkategorier uppstod: negativa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården, positiva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården och förbättringspotential i bemötande av våldsutsatta män. I resultatet framkom det att de män som sökt sig till hälso- och sjukvården efter våld i nära relation hade övervägande negativa upplevelser som präglades av bland annat skam och skuldbeläggning, som till stor del grundade sig i stigmatisering och samhällets syn på maskulinitet. Däremot upplevde några män hälso- och sjukvården som positiv med bland annat betydelsefullt stöd. Konklusion: Vikten av ett empatiskt och öppensinnat bemötande framkom för att männen ska våga berätta om sina upplevelser. I och med detta krävs en ökad medvetenhet om att även män kan vara offer för våld i nära relation och hur dessa bemöts på bästa sätt. / Background: Men who have been exposed to intimate partner violence have varying experiences of the different dimensions and forms of violence. The consequences of intimate partner violence affect the health of the victimized men. Aim: To shed light on how men who have been subjected to intimate partner violence experience the encounter with healthcare. Method: A structured general literature study was conducted where the data collection led to ten scientific articles that were processed in three steps. Results: Three main categories emerged: negative experiences of the encounter with healthcare, positive experiences of the encounter with healthcare and potential of improvement in the encounter with abused men. The results showed that the men who sought healthcare after intimate partner violence had predominantly negative experiences that were characterized by for example shame and guilt, which were largely based on stigma and society's view of masculinity. Although some men experienced healthcare as positive with significant support. Conclusion: In this study, the significance of an empathic and openminded treatment by healthcare professionals of men who disclose their experiences emerged. Hence, increased awareness is required to show that men can be victims of intimate partner violence and how they can be treated in the best way.