Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 6 uppsatser.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilken kariesförebyggande effekt olika fluorbehandlingar har bland personer med muntorrhet. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Åtta artiklar relevanta för denna litteraturstudie valdes ut för granskning. Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultaten visade att god munhygien i kombination med 1 % NaF-gel i skenor har visat sig vara en adekvat behandlingsmetod mot karies hos patienter med muntorrhet. En studie som jämfört olika koncentrationer av NaF-gel i skenor har inte uppvisat någon skillnad avseende kariesincidensen i de båda grupperna.  Jämförelser mellan NaF-gel i skenor med munskölj och dessa i kombination visade en minskning av antal extraktioner men antalet lagningar ökade oavsett behandling. Kariesincidensen visade ingen skillnad mellan NaF-gel i skenor jämfört med tandborstning med 1350 ppm fluor.  Att använda SnF2-gel som vid tandborstning var effektivas mot rotkaries i jämförelse med NaF-gel i kombination med munskölj. Kariesincidensen visade sig vara likvärdig i jämförelse mellan IFRS och fluorgel. Genom att använda 1 % NaF-gel 5 min varannan dag reduceras demineraliseringsprocessen effektivast.

Bakgrund: Karies är idag ett folkhälsoproblem hos förskolebarn och studier visar att andelen kariesfria 6-åringar minskar. Det övergripande ansvaret för den förebyggande munhälsan ligger på tandvården men för att en god munhälsa hos förskolebarn ska kunna främjas krävs ett nära samarbete med barnhälsovården. Detta medför goda förutsättningar att engagera samt stödja föräldrarna men ökar även chanserna att tidigt hitta de barn som har en ökad risk för att utveckla karies. Syfte: Var att undersöka BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att främja en god munhälsa hos barn. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med BHV-sjuksköterskor. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat ledde fram till ett tema som var ”Se familjers individuella behov för att självständigt och tillsammans med andra bidra till en jämlik munhälsa” samt fyra kategorier vilka var ”Den egna förmågan och kompetensen har betydelse”, ”Erbjuda universella insatser till barn och föräldrar”, ”Erbjuda anpassade insatser vid behov” och ”Samarbeta med tandvården”. Utöver dessa kategorier bildades totalt nio underkategorier. Slutsats: I de flesta fall kände sig BHV-sjuksköterskorna trygga i samtalet om munhälsa men det fanns tillfällen där de kände att deras kunskap var otillräcklig. Genom att inhämta kunskap från olika källor stärkte de sin egen empowerment samt health literacy för att därmed kunna bidra till att stärka barn och föräldrar i deras. BHV-sjuksköterskorna hade positiva erfarenheter av att använda pedagogiskt material för att tillgängliggöra information till alla och för att göra barnen delaktiga i samtalet. BHV-sjuksköterskorna var uppmärksamma på de olika riskfaktorer som kunde påverka att barnen i större utsträckning riskerade att drabbas av karies och erbjöd anpassade insatser efter familjens identifierade behov och förutsättningar för att bidra till en jämlik vård. Erfarenheten av att samarbeta med tandvården varierade men samtliga ansåg att ett samarbete endast hade varit positivt.

Background: Caries is a chronic disease that affects billions of adult people and children worldwide. However, caries differs largely between individuals and countries that range from having comparably low to high prevalences of the disease. The distribution of manifest and initial caries lesions at different tooth surfaces during adolescence in low caries populations like Sweden should be determined. Aim: The aim of this study was therefore to characterize the distribution of enamel and manifest caries lesions at ages of 12 and 17 years in Swedish adolescents.  Material and method: The distribution of caries lesions were analysed using an available and prospective sample of 452 adolescents collected between 12 and 17 years of age for caries DeFS lesions at different tooth surfaces.  Results: The molars had the highest DFS and DeFS at baseline and at follow up. Premolars and front teeth had markedly less caries lesions in both DFS and DeFS. The surface with the highest DFS was the occlusal surface followed by approximal, buccal and palatinal surfaces at both 12 and 17 years. In DeFS the order was similar at 12 years however at 17 years approximal caries had the highest number of caries lesions followed by occlusal, buccal and palatinal surfaces. There was a 82% increase in total count of caries lesion from 12 years to 17 years and a 423% increase in enamel caries lesions from 12 years to 17 years. Conclusion: The findings revealed that the occlusal surface and the molars had the highest risk for caries progression and that enamel caries progressed more than manifest from baseline to follow up.

Den rådande vårdstrategin inom barn- och ungdomstandvård är tidig identifiering av riskpatienter för att bryta utveckling av dåliga vanor och istället etablera goda vanor. Trots detta tandhälsoarbete utvecklar vissa barn karies. Syftet med arbetet är att beskriva en grupp femåriga barn på Tandvårdshögskolan i Malmö avseende kariesförekomst, kliniskt och röntgenologiskt, och vilka riskfaktorer dessa barn har. Dessutom analyseras förhållandet mellan riskbedömning vid tre år och senare kariesutveckling vid fem år. Studien är en retrospektiv journalstudie och materialet bestod av barn födda år 2009 på avdelningen för Allmän barn- och ungdomstandvård på Tandvårdshögskolan i Malmö. Ett protokoll upprättades för insamling och granskning av data ur journaler. Kariesdata samt olika riskfaktorer för karies vid tre och fem år insamlades från åren 2012 och 2014. Resultatet visade att 25 procent av barnen hade manifest karies vid fem år. Av dessa barn var åtta (19 %) placerade i låg riskgrupp när de undersöktes vid tre-årsåldern. Kariogen kost var den mest förekommande riskfaktorn vid både tre- och femårsundersökningarna för den gruppen som hade manifest karies vid fem år. I gruppen som uppvisade manifesta kariesangrepp var det fler barn som saknade hjälp med daglig tandborstning/borstade inte dagligen vid fem-årsåldern jämfört med vid tre år. Dock finns ingen statistiskt signifikant skillnad. Karies förekom hos 70 procent av barnen som fick en röntgenundersökning vid fem år. Studiens konklusion är att det inte finns en enskild riskfaktor för att förutse karies och styrker därmed att karies är en multifaktoriell sjukdom. Gällande riskbedömningen är träffsäkerhet inte optimal därför behövs prospektiva studier för att mer grundligt utvärdera riskbedömningar och identifiera vilka riskfaktorer som har störst betydelse för kariesutvecklingen i dagens samhälle. / The current treatment strategy for children and youth dental care is early identification of patients at risk, to inhibit the development of bad habits and instead establish good habits. Despite dental health programmes in place, some children still develop caries. The purpose of this thesis is to describe a group of five-year-old patients at the Faculty of Odontology at Malmö University regarding presence of caries and to examine the risk factors for caries found in these children. Moreover, the relationship between risk assessment at three-year-old and later their caries development at five-year-old is analysed. This study is a retrospective dental record study; the material consists of patients registered at the Department of Pedodontics at the Faculty of Odontology (Malmö University), who were born in 2009. A protocol was established for the collection of data from dental records. Caries records and different risk factors for caries at three and five years of age were collected from year 2012 and 2014 respectively. The results show that 25 percent of the children had developed manifest caries lesions at five years of age. Amongst these children, eight (19 %) were placed in a no-risk group when they were examined at three years of age. Cariogenic diet was the most prevalent risk factor in both three and five-year-olds that had manifest caries lesions at five years of age. In the group with manifest caries, more children lacked help with daily tooth brushing/did not brush their teeth every day during their fifth year of life, compared to at three years or age. However, no statistical significance was found. Caries occurred in 70 percent of the children who were x-rayed at five years of age. The conclusion of this study is that there is not a single factor to predict caries and this confirms that caries is a multifactorial disease. Regarding the risk assessment accuracy, it is not optimal which is why there is a need for prospective studies to thoroughly evaluate the risk assessment and to identify which risk factors have the greatest impact on caries development in present times.

Introduction Caries and poor oral health is an epidemy that affects many people and especially lower classes in society with small or non exiting financial measures to seek dental care. The aim with this overview was to look at the connection between bad socioeconomic aspects and poor oral health. Method 10 scientific articles that treated the subject socioeconomic aspects and poor oral health were searched for in the database PubMed. Only articles regarding Swedish oral helath were chosen, all ages included. Result This study showed that almost every article brought up the correlation between bad socioeconomic relations and bad oral health. More knowledge about socioeconomic inequalities is needed in order to work in a preventive way. Discussion To even out socioeconomic inequalities knowledge is needed and a less expensive dental care because the reason low income gropus avoid seeking dental care is because they can not afford it even if they need it. Mapping out tooth issues is helpful to be able to detect trends over a long time in order to work preventively. / Bakgrund Karies och dålig tandhälsa är en epidemi som drabbar många och främst samhällsklasser med små eller inga ekonomiska medel för att söka tandvård. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sambandet mellan socioekonomiska förhållanden och dålig tandhälsa. Metod I databasen PubMed söktes 10 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet socioekonomiska förhållanden och dålig tandhälsa. Endast artiklar som berörde Sveriges tandhälsa valdes, alla åldrar inkluderades. Resultat Studien visade att nästan alla artiklar tog upp korrelationen mellan sämre socioekonomiska förhållanden och dålig tandhälsa. Mer kunskap om socioekonomiska ojämlikheter behövs för ett preventivt arbete. Diskussion För att minska socioekonomiska svackor krävs kunskap och en mindre dyr tandvård då de höga priserna ofta är anledningen att låginkomsttagare drar sig för att uppsöka tandvård trots behov. Att kartlägga tandproblemen är av hjälp för att över lång tid se trender och kunna arbeta preventivt.

Fetma är en av världens snabbast växande sjukdomar och karies är fortfarande en vanlig sjukdom hos barn och ungdomar. Syftet med denna licentiatavhandling har varit att: beskriva frekvensen av övervikt och fetma från födseln till tjugo års ålder. analysera vikt och viktutvecklingen från födseln till vuxen ålder. undersöka prevalens av approximal karies hos femtonåringar i förhållande till deras åldersspecifika BMI (isoBMI). undersöka tidiga mellanmålsvanor och karies vid femton års ålder. I studien ingick 671 barn följda från 1 till 20 års ålder. Studien har en populationsbaserad longitudinell design och analyserna baserar sig på uppgifter från barnhälsovårds (BHV) -, skolhälsovårds (SHV)- och folktandvårdsjournaler (FTV) från fyra distrikt i Jönköpings kommun. Längd, vikt och födelsediagnoser är inhämtade från BHV- journaler. Från SHV journaler inhämtades längd och viktuppgifter vid 15 år och från FTV journaler inhämtades uppgifter om kariesförekomst vid 15 och 20 års ålder. Dessutom inhämtades data från intervjuer och frågeformulär, som samlats in då barnen var 1 och 3 år gamla. Studien visade att det finns ett samband mellan övervikt/fetma vid 20 års ålder och övervikt/fetma vid 5½ och 15 års ålder. Emellertid var 70 % av dem som hade övervikt/fetma vid 20 år normalviktiga vid 5½ år och 47 % av dem med övervikt/fetma var normalviktiga vid 15 års ålder. Studien visade också att tonåringar med övervikt och fetma hade en signifikant högre prevalens av approximal karies än de som var normalviktiga. Vidare påvisades ett samband mellan förtäring av kariesriskprodukter vid 1 och 3 år och kariesförekomst vid 15 år. Det framkom inget samband mellan födelsevikt och senare övervikt/fetma vid 20 års ålder. Studien visade inte heller något tydligt mönster av viktutvecklingen från tidig barndom till ung vuxen. Ett barn kunde t ex ha övervikt vid ett mättillfälle för att vid nästa mättillfälle vara normalviktig och sedan överviktig igen. Framtida preventionsprogram för att förebygga både fetma och karies bör samordnas mellan de olika hälsoprofessionerna. Med tanke på att minst hälften av individer som utvecklar övervikt/ fetma till 20 års ålder rekryterades efter 15 års ålder bör denna tonårsgrupp ges särskild uppmärksamhet och nya former för prevention och behandling behöver utvecklas. För barn i förskoleåldern bör primär prevention riktas till hela populationen. / Obesity is one of the most rapid growing illnesses and dental caries is still a common illness by children and youth. The aims of this licentiate thesis were: describe frequency of overweight and obesity from birth to twenty years of age. analyze weight and weight development from birth to adult age. examine prevalence of approximal dental caries by teenagers fifteen years of age comparing to their age-specific BMI (isoBMI). examine early snacking habits and dental caries at the age of fifteen. The investigations have a population based longitudinal design and the analyses are based on data from 671 children followed from birth to 20 years of age. Information about weight and height were collected from health records at child health centers and school health care. At 20 years of age, weight and height measurements were performed by one of the authors. Data were also selected from caries examinations, interviews and questionnaires when the children were 1 and 3 years of age and from the children’s bitewing radiographs at 15 years of age. The result showed an association between overweight/obesity at 20 years and overweight/obesity at 5½ and 15 years. However, 70% of those who were overweight/obese at 20 years were of normal weight at 5½ years and 47% at 15 years. The majority of those who were overweight/obese at 20 years of age were recruited after 5.5 years of age and half of them in their late teens. Another finding was that overweight and obese adolescents had more approximal caries than normal-weight adolescents. Furthermore, consumption of snacking products and soft drinks at an early age appears to be associated with caries at 15 years of age. There was no connection found between birth weight and later overweight/obesity at 20 years of age. The study could not demonstrate any distinct patterns of the weight development from early childhood to young adult. A child could, for example, have overweight/obesity at one measurement, have normal weight at the next and then again have overweight/obesity at the third measurement. Because dental caries and overweight/obesity have common determinants further prevention measures should include strategies to prevent and reduce both overweight/obesity and dental caries in the young population. During the preschool period, the entire population should be the target of primary prevention from overweight/obesity, while, in the case of teenagers, prevention strategies should be developed for the whole population and treatment strategies for teenagers with established overweight/obesity.

Bakgrund: Övervikt/fetma är ett hälsoproblem som snabbt ökar i Sverige och hela världen. Övervikt/fetma, karies och parodontit är alla kroniska och multifaktoriella sjukdomar. Dessa sjukdomar är vanligt förekommande hos både barn och ungdomar. De orala sjukdomarna är förknippade med ohälsosamma kostvanor som påverkar både orala- och allmänna hälsan och som i sin tur kan påverka vikten hos barn och ungdomar. Syfte: Att studera om det finns ett eventuellt samband mellan övervikt/fetma och orala sjukdomar hos barn och ungdomar. Metod: Detta arbete var en litteraturöversikt. För sökning av vetenskapliga artiklar användes DOSS och PubMed. Totalt genererades 393 träffar varav 50 artiklar valdes ut till fulltextgranskning. Med hjälp av en modifierad granskningsmall granskades sedan artiklarnas bevisvärde och analyserades för att avgöra om graden på artiklarna var svag, måttlig eller stark. Slutligen inkluderades 19 artiklar i studien. Resultat: Socioekonomi, BMI hos barn och föräldrar, utbildningsnivå, etnicitet, hygien- kostvanor och hälsotillstånd var av stor betydelse till utvecklingen av övervikt/fetma samt karies. Övervikt/fetma hade en direkt inverkan på parodontit men då studierna inom detta område var få anser författarna till denna litteraturstudie att ytterligare forskning inom detta område krävs. Slutsats: Merparten av dessa 19 studier har visat ett statistiskt signifikant samband mellan övervikt/fetma och orala sjukdomar och detta samband visades vara beroende av flera faktorer. / The link between overweight/obesity and oral diseases in children and adolescents   Background: Overweight/obesity is a health problem that is increasing rapidly in Sweden and around the world. Overweight/obesity, dental caries and periodontitis are all chronic and multifactorial diseases. These diseases are common in both children and adolescents. The oral diseases are linked to unhealthy dietary habits that affect both oral- and general health, which in turn may affect the weight of children and adolescents. Aim: To study whether there is a possible link between overweight/obesity and oral diseases in children and adolescents. Me-thod: This work was a literature review. DOSS and PubMed were used for search of scientific articles. Total generated hits were 393 of which 50 articles were selected for fulltext review. Using a modified review the articles were then examined for probative value and analyzed to determine if the the articles are weak, moderate or strong. Finally, 19 articles were included in the study. Results: Socioeconomi, BMI in children and parents, level of education, ethnicity, hygiene, nutrition and health status was of great importance in the development of overweight/obesity and dental caries. Overweight/obesity had a direct impact on periodontal disease but because of the studies in this area being few the authors of this study believe that further research in this area is required. Conclusion: The majority of these 19 studies have shown a statistically significant association between overweight/obesity and oral diseases and the relationship was shown to be dependent on several factors.

Introduktion: Att ha goda munhygienvanor är viktigt för att hålla munsjukdomar som karies och parodontit borta. För att undvika att få karies är det också viktigt med goda kostvanor och att intagsfrekvens av kariogen kost inte sker för ofta.Syfte: Att undersöka munhygien- och kostvanor samt intagsfrekvensen av kariogen kost hos en grupp universitetsstudenter.Metod: En tvärsnittsstudie som genomfördes på 85 studenter vid ett universitet i Mellansverige med hjälp av ett frågeformulär innehållande 14 frågor.Resultat: Totalt deltog 85 studenter och fördelningen mellan könen var jämn. Svarsfrekvensen var låg då 43 procent svarade av de 199 tillfrågade. Av deltagarna var det 97 procent som borstade sina tänder två gånger per dag och majoriteten använde fluortandkräm. Cirka en tredjedel utförde approximal rengöring 1–2 gånger i månaden i övrigt varierade svaren. De allra flesta (68 %) åt tre huvudmål och de flesta (67 %) åt 1–2 gånger mellan huvudmålen. Beträffande söta drycker och sötsaker varierade intagen allt mellan inga intag till 2 gånger per dag.Konklusion: Studenternas tandborstsvanor och användning av fluortandkräm var goda. Mindre goda vanor sågs vid rengöring approximalt samt extra fluoranvändning. Det var varierade kostvanor bland studenterna där intagsfrekvensen av sötsaker var hög. Kommande studier bör innehålla en fullständig undersökning för att se hur munhygien- och kostvanor påverkar orala hälsan. Även fördjupade studier om extra fluoranvändning samt studier som jämför kunskaper, attityder och könsskillnader vore intressant.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa evidens kring diabetes typ 1 och dess påverkan på barn och ungdomars orala hälsa. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie. Inklusionskriterier var att de skulle ha publicerats mellan år 2008 till 2018, vara peer-reviewed granskade samt ha ett åldersspann på deltagare från 3  till 18 år. Efter en kvalitetsgranskning bedömdes 21 artiklar uppfylla kriterier till grund för studien. Artiklarna som användes har samtliga studerat diabetes typ 1 och dess påverkan på barn och ungdomars orala hälsa. Resultat: Resultatet påvisade att sjukdomen diabetes typ 1 har en påverkan på barn och ungdomars orala hälsa. Gingivit, karies, parodontit, oral candidos, plack samt tandsten är orala besvär som har visat sig ha en högre prevalens hos barn med diabetes i jämförelse med friska barn, enligt tidigare evidens. Resultatet i studierna varierade i en viss utsträckning beroende på olika utfallsmått och metoder. Slutsats: En sammanställning av studier visade ett samband mellan barn och ungdomar med diabetes typ 1 och en försämrad oral hälsa, där plack och gingivitförekomsten var som högst. Mer forskning generellt krävs kring hur diabetes typ 1 påverkar den orala hälsan hos barn och ungdomar, i syfte om att få en heltäckande bild. / Purpose: The purpose of the literature overview was to study evidence for type 1 diabetes impact on children and adolescents oral health. Method: The study was a general literature study. The inclusion criteria were that they should have been published between 2008 until 2018, peer-reviewed and have an age range of children up to 18 years. After a quality review, 21 articles were used in this study. The articles that was used, have all studied diabetes type 1 and its impact on children and adolescents oral health. Result: The result showed that the disease type 1 diabetes has an effect on the oral health of children and adolescents. Gingivitis, caries, periodontitis, oral candidos, plaque and calculus are oral disorders that has been shown having a higher prevalence in children with diabetes in comparison to healthy children. The results in the studies varied to a certain extent due to different outcome measures and methods. Conclusion: Previous studies have shown a relationship between children and adolescents with type 1 diabetes and their impaired oral health, where plaque and gingivitis were most prevalent. More research is generally required on how diabetes type 1 affects the oral health of children and adolescents in general.