Magisteruppsats.

Examensarbete.

The aim of this thesis is to analyse the possibility to identify the FRBR entity expression from existing catalogue records performed within the context of Swedish cataloguing rules. The empirical study uses a sample of records from the catalogue within the library at the University College of Borås. To begin with, the thesis reports some of the earlier discussion about the FRBR model. That gives an understanding of which problems the model has and justifies the study’s delimitation towards expression. The research questions in the study ask to what extent it is possible to distinguish expression, what fields that identify the entity and if descriptions of particular types of media and publication are different in respect of expression. For an understanding of the empirical material the study uses categories fetched from the article FRBRization: A method for turning online public finding lists into online public catalogs written by Martha M. Yee. The result shows that expression can be identified in a large part of the material. At the same time, the result shows a clear difference between descriptions of monographs and serials, respectively. They are different both in respect of to what extent expression can be distinguished and which fields that identify the entity. One possible interpretation of the result is to understand the concepts in FRBR as roles rather than things. That seems to be able to solve some of the problems that are connected with the model. / Uppsatsnivå: D

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Examensarbete.

<p>Den här uppsatsen behandlar frågor om hur individer söker skönlitteratur. Hur väljer människor att läsa det de läser? Vilka strategier använder de sig av för att söka skönlitteratur? Hur söker man skönlitteratur på biblioteket? Är de verktyg som finns att tillgå en tillräcklig resurs för låntagare när de söker litteratur på biblioteken? I den kvalitativa intervjustudien framkommer att indexering och katalogisering är verktyg av underordnad roll vid sökning av skönlitteratur. I slutdiskussionen presenteras idéer om hur biblioteken kan använda sig av andra vägar för att presentera läsare med böcker som passar deras behov.</p>

Den här uppsatsen behandlar frågor om hur individer söker skönlitteratur. Hur väljer människor att läsa det de läser? Vilka strategier använder de sig av för att söka skönlitteratur? Hur söker man skönlitteratur på biblioteket? Är de verktyg som finns att tillgå en tillräcklig resurs för låntagare när de söker litteratur på biblioteken? I den kvalitativa intervjustudien framkommer att indexering och katalogisering är verktyg av underordnad roll vid sökning av skönlitteratur. I slutdiskussionen presenteras idéer om hur biblioteken kan använda sig av andra vägar för att presentera läsare med böcker som passar deras behov.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda användargenererad metadata (taggar) som komplement till kontrollerad indexering (ämnesord och klassifikationskoder) av skönlitterära tecknade serier. Studiens relevans grundas på ett behov av att utveckla riktlinjer för att ämnesbeskriva- och skapa sökingångar till tecknade serier via bibliotekskataloger (1), samt att implementering av taggningsfunktioner, via gränssnitt i onlinekataloger (OPACS), blir allt vanligare vilket förutsätter utredning för att överväga en kombination mellan systemen (2). För att besvara studiens syfte utfördes tre delstudier. Först analyserades 48 serietitlar representerade via ämnesord och klassifikationskoder i MARC-format via Libris (I), därefter analyserades de 10 titlarna - med mest metadata från steg I - representerade via taggmoln från LibraryThing (LT) (II) för att slutligen göra en jämförelse mellan de 10 MARC-posterna och taggmolnen (III). Kvalitativt orienterad innehållsanalys har använts för att samla in, dela upp samt jämföra ämnesord-/klassifikationskoder med taggar efter fasetterna: genre, tid, plats, ämne, person och form, framtagna av bl.a. Svensk Biblioteksförening (2004): ”Att Indexera Skönlitteratur”. Aboutness-teori och semiotisk-teori har applicerats för att dels skapa en djupare förståelse för problematiken i att indexera skönlitteratur (-och bild) konsekvent men även för att jämföra systemen (dvs. kontrollerat indexeringssystem med folksonomi-baserat system) ytterligare. Resultatet av studien visade att få termer, via MARC-formaten, representerade fasetter som karaktär, ämne, tid och plats medan taggmolnen från LT innehöll desto mer metadata om seriernas ”innehåll” såsom: karaktärer, (sub)genrer och ämnen. Studien visade även tendenser som att taggarna var desto mer konnotativt präglade samt att de representerade dokumentens aboutness i högre grad, jämfört med klassifikationsnotationerna-/ämnesorden, samtidigt som det skulle behövas mer ingående studier för att närma sig taggarnas egentliga betydelse. Taggarna synliggjorde även ett mer vardagligt språkbruk samtidigt som inkonsistens gällande ordstavning och syntax uppenbarades. För att kunna besvara om användargenererad metadata kompletterar kontrollerad indexering krävs fortsatta studier kring varför användare taggar samt vilka termer som används vid informationssökning av tecknade serier. Analys av metadata från lokala bibliotekskataloger skulle även behöva göras för att ge en mer rättvis bild av hur ämnesordsindexering av tecknade serier ser ut i praktiken.

This essay is dealing with the difficulties of cataloging and classifying anonymi and other kinds of literature without the components which have set the norm for bibliographic cataloging, i.e. a defined author, a standardized title etc. A typical example of this kind of literature is folklore and folktales, which are dealt with thoroughly here. The character of and the society&apos;s historical view upon the folk literature, as literature considered, are being described, as is the evolution of rules for cataloging in general. The folk literature is mostly systematized after a different pattern from other literature, since bibliographical facts are often missing. Therefore, this essay looks upon the ”ethnological” classification of tales and folklore, which means the thematic sorting of motifs in the plots of different tales, which is the most common method of organizing folk literature. The main purpose of this ethnological classification becomes in other words more or less the same as the purpose of bibliographical cataloging nowadays, namely a purpose of facilitating the retrieval of a certain literary unit and a certain common motif of several tales respectively. As the most successful attempt in the area of classification of folk literature (mainly ethnological) is mentioned the work by the Finnish researcher Antti Aarne, ”The Types of the Folktale : a Classification and Bibliography” from 1910, revised and enlarged by Stith Thompson in 1961. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to present a review of research themes and practice in the field of art image registration. The objectives of the review are twofold. The primary task is to distinguish which problems, in regard to theory and practice, that have been dealt with in the field of art image registration and the secondary task is to investigate which discursive, institutional and tool-related factors have had an impact on theoretical discussions and practice in the art image domain. The empirical content in the review is structured according to four epistemological viewpoints and is analyzed with a domain analytical approach. The result of the study is that two major problems are frequently discussed in the art image domain, namely lack of standardization and which discourse is the best suited for registration of art images. Furthermore, staff education, institutional users, lack of coordination within the domain, incompatibility between discourses and lack of suitable registration tools are factors that have been affecting the discussions and practice within the domain. / Uppsatsnivå: D