Bakgrund: Det förekommer att personer är beroende av en kvarliggande urinkateter för att kunna miktera. Den urinuppsamlingspåsen som kopplas till urinkatetern kan se olika ut. En vanlig komplikation är kateterassocierad urinvägsinfektion vilket kan leda till döden. För att undvika komplikationer ska sjuksköterskan informera personerna om egenvård av urinkatetern.  Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en kvarliggande urinrörskateter eller en suprapubiskateter i vardagen. Metod: Litteraturöversikten som genomfördes utgick från 12 artiklar med kvalitativ design där resultaten utgår från ett patientperspektiv. Data samlades in från 2 olika databaser. Fribergs analysmetod för kvalitativa artiklar användes.   Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; förändrad självbild, känslan av okunskap och känslor kopplade till komplikationer. Åtta subtema identifierades; acceptansen av urinkatetern och urinuppsamlingspåsen, påverkan på det sexuella samlivet, behovet av planering, osäkerheten till behovet av urinkatetern, behovet av information, oro för flödeshinder, oro för infektioner och smärta.  Slutsats: Urinkatetern kan upplevas som besvärlig eller som en lättsamhet beroende på om den orsakar problem om den löser problemen i vardagen. Urinuppsamlingspåsen upplevs som en begränsning i vardagen och mycket planering behövs när personen ska lämna hemmet. Det finns en känsla av okunskap då personen inte fått tillräckligt med information om urinkatetern. / Background: It occurs that some people are in need of an indwelling urinary catheter to micturate. The urine-collection bag that is connected to the urinary catheter has different appearances.  A common complication is a catheter associated urinary tract infection that can lead to death. The nurse should inform the person about self-care of the urinary catheter, to avoid complications.   Aim: The aim was to describe adult peoples’ experiences of living with an indwelling urinary catheter or a suprapubic catheter in the daily life.  Method: This literature review has its origin within 12 articles with a qualitative design where the results were written from the patients' perspective. Data was collected from two different databases. The method of Friberg was used to analyse the data.  Results: The results were based on three major themes; altered self-image, the feeling of ignorance and feelings related to complications. Eight sub themes were identified; acceptance of the urinary catheter and the urine-collection bag, impact on the sexual intercourse, the need of planning, the uncertainty of the needs for the urinary catheter, the need for information, worries for blockage, worries for infections and pain.  Conclusion: The urinary catheter can be experienced as difficulty or as a lightness depending on if it causes troubles or solves problems in the daily life. The urine collection bag experiences as a limitation in daily life and much planning is needed when the person should leave the home. A feeling of ignorance occurs when the person has not received enough information about the urinary catheter.

Atrial fibrillation is a cardiac condition in which the heart rate is abnormally fast and/or irregular. While not yet proven to be fatal on its own, it severely increases the probability of developing further medical conditions including a five times higher risk of getting stroke. The prevalence has, over the past decades, increased significantly across the world and was in 2014 approximated at roughly 2% in the European population. Though, this number is expected to further increase in the coming years and decades. Therefore, in order to reduce suffering and save lives, it is vital that there is an efficient way of treating this condition. Current treatment methods include medicine, cardioversion, and tissue ablation. This thesis focuses on tissue ablation, more particularly cryoballoon ablation, which is a minimally invasive procedure in which a cryoballoon catheter is guided through a blood vessel (generally accessed through an incision made in the groin area) to the heart. When inside the atrial chambers the balloon can be inflated, put into contact with the faulty tissue and then be injected with liquid nitrous oxide which vaporizes and freezes said tissue isolating the currents causing the irregular heartbeat. This thesis aims to attach flexible electronics to the outside of the cryoballoon, which should then be able to inform the operator that adequate contact has been achieved before freezing, thereby increasing the probability of successful ablation. Three prototypes were created using polyurethane balloons, flexible circuit boards and a biocompatible, flexible cyanoacrylate adhesive. The flexible circuit boards were arranged in different patterns for each prototype to see which configuration would best suit the application. It was found that narrow strips (single trace) aligned axially and spaced evenly along the circumference best accomplished the goal. The traces did, however, not adhere as well to the balloon as was hoped which likely was due to user error during the gluing procedure but a further investigation may be desired to ensure that the materials and adhesive are compatible. / Förmaksflimmer är ett hjärtfel som gör att hjärtslagen blir ovanligt snabba och/eller oregelbundna. Trots att det inte bevisats vara direkt dödligt än, ökar det kraftigt risken för att utveckla ytterligare medicinska besvär, bland annat fem gånger större risk att drabbas av stroke. Utbredningen av förmaksflimmer har under de senaste decennierna ökat avsevärt över hela världen och under 2014 uppskattades det att ungefär 2 % av den europeiska befolkning var drabbade. Den här siffran förväntas dock fortsätta öka under de kommande åren och decennierna. Därför, för att i största mån lindra smärta samt förhindra dödsfall, är det mycket viktigt att det finns ett effektivt sätt att behandla tillståndet. I nuläget innefattas behandling av medicin, elektrokonvertering eller vävnadsablation. Det här examensarbetet fokuserar på ablation, närmare bestämt kryoballongsablation, vilket är ett minimalinvasivt ingrepp som innebär att en kryoballongskateter förs in genom en blodådra (ofta via ett snitt i ljumsken) in i hjärtat. Väl inne i förmakskammarna kan ballongen blåsas upp, läggas emot den felaktiga vävnaden och sedan fyllas med flytande kväveoxid som förångas och fryser vävnaden vilket isolerar strömmarna som ger upphov till den felaktiga hjärtrytmen. Målet med det här examensarbetet är att fästa flexibla kretskort på utsidan av dessa kryoballonger, vilka då ska kunna känna av fysisk kontakt med vävnaden och informera operatören om detta innan frysningen sker. Därmed bör sannolikheten för lyckad ablation öka. Tre prototyper tillverkades med polyuretanballonger, flexibla kretskort och ett biokompatibelt, flexibelt cyanoakrylatlim. Kretskorten arrangerades i olika mönster för respektive prototyper för att undersöka vilken konfiguration som skulle passa ändamålet bäst. Det visade sig att smala kretskort placerade längs med ballongen axiellt och jämnt utspridda längs med omkretsen gav bäst resultat. Däremot höll inte limmet så bra som förväntat vilket troligtvis handlar om användarfel vid limningen men en vidare utredning kan vara att önska för att säkerställa att limmet är kompatibelt med övriga material.

Bakgrund:En Central venös kateter (CVK) är en plastkateter som mynnar i ett centralt kärl nära hjärtat och används bland annat för administrering av läkemedel och blodprodukter. Användandet av CVK ökar inom sjukvården och kan förutom på intensivvårdsavdelningarna även ses i hemsjukvården och i den övriga slutenvården. Av alla patienter som får en CVK drabbas tre till sju procent av en infektion i blodbanan och varje infektionstillfälle innebär ett ökat lidande och en förlängd sjukhusvistelse. Dessa infektioner kan förhindras genom att hälso- och sjukvårdspersonal följer evidensbaserade riktlinjer och åtgärder. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten av infektioner i blodbanan hos patienter med central venös kateter. Metod: Studien som genomfördes var en systematisk forskningsöversikt. För att finna relevanta artiklar skapades inklusionskriterier och söktermer. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed på Sophiahemmets Högskola under mars och april 2011. En söktabell med antal träffar och inkluderade artiklar skapades för att ge en överblick och en matris med kvalitetsbedömning gjordes. Både matrisen och bedömningsunderlaget bifogades studien. Totalt inkluderades 22 artiklar, varav en hittades genom manuell sökning. Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre olika områden: kunskap och utbildning, sammansatta interventioner samt skötsel. Olika utbildningsinsatser visade sig vara en effektiv preventiv metod för att förhindra infektion. Detta område innefattade bland annat lektioner, affischer beteendeförändring och återkoppling. Området som handlade om sammansatta interventioner visade sig även vara effektivt, vilka bestod av ett antal evidensbaserade riktlinjer som användes tillsammans. Vissa delar av skötseln av CVK hade bra effekt och gav varierande resultat. Slutsats: Utbildning ger ökad kunskap och följsamhet vilket verkar vara en elementär och effektiv metod för att förhindra uppkomst av infektion. Hur sjuksköterskan sköter patientens CVK är av stor betydelse då till exempel olika förband och antiseptiska lösningar gav varierande resultat. Vidare forskning krävs inom området och gärna fler studier från Sverige.