Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan år 2002-2008 och ta reda på hur svenska företag inom telekombranschen påverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jämförelse av institutionella faktorer mellan åren 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevärt dyrare för utländska företag att verka i Kina som resultat av många institutionella förändringar som skett de senaste åren, bl.a. har många incitament för utländska bolag slopats och marknaden är nu mer rättvis mellan utländska och inhemska företag. Undersökningen visar även på en fortsatt långsam utveckling av politiska och sociala faktorer såsom korruption, patentskydd och byråkratisk kvalitet. Dessa förändringar kompenseras dock alltjämt av en enorm ekonomisk tillväxt som driver på efterfrågan av produkter.  Slutsatsen är att svenska företag som arbetar inom telekombranschen är etablerade i Kina pga. den stora inhemska efterfrågan snarare än i jakt på billig tillverkning. Trots de högre kostnader som drabbar företag och en institutionell kontext som allt mer liknar länder i väst, accepteras dessa nya förutsättningar för att få ta del av Kinas enorma marknad.

Kinesiska myndigheter återkommer ständigt till problematiseringen av korruption i offentlig förvaltning, men utländska myndigheter pressar hellre den Kinesiska regeringen om det kinesiska politiska systemets brist på demokrati. Denna studie av inflödes- respektive utflödeslegitimitet hos unga personer på orterna Xiangyun och Midu följer upp på tidigare undersökningar av den äldre generationen på samma platser, samt undersöker vilken av ovanstående brister som kinesiska medborgare uppfattar som det största problemet i det kinesiska systemet. Resultatet visar på vissa generationsskillnader, men även på att befolkningen i stort föredrar ett teknokratiskt förhållningssätt till politiskt styre över det demokratiska alternativet.

Denna uppsats syftar till att visa på de skillnader som existerar mellan affärsförhandlingar i Folkrepubliken Kina och Hong Kong. Trots att de officiellt är ett och samma land existerar stora olikheter i samhälle och kultur till följd av Kinas och Hong Kongs historiska utveckling.  För att göra denna jämförelse genomfördes en undersökning med tre stycken svenska företag som gör affärer i Hong Kong. Det hämtades även in sekundärdata från andra liknande undersökningar i Kina, som även gjorts med svenska företag, vilka sedan jämfördes och ledde till ett antal slutsatser. Jämförelsen visade att företag i Kina tänker mer långsiktigt under förhandlingar än företag i Hong Kong och gärna etablerar en personlig relation mellan anställda vid företagen. Förhandlingarna i Hong Kong handlar oftast till största delen om pris medan förhandlingar i Kina även behandlar ämnen som teknologi och know-how överföring. Vidare är kineserna mer angelägna om att hålla kontakten även efter en förhandling i form av regelbunden kontakt, sociala aktiviteter och stora middagar vilket är närmast obefintligt i Hong Kong. Ett flertal kulturella jämförelser gjordes också för att kunna förklara varför det existerar skillnader i förhandlingsprocessen, vilka redovisas i slutkapitlet.

SAMMANDRAG: Jag har använt mig av deduktiv teori vilket betyder att jag har skapat en egen modell genom en sammansättning av existerande teorier. Denna modell har se-dan använts i intervjuerna. Modellen visar att ett framgångsrikt sourcingföretag bör ha en bakgrund i en eller ett flertal branscher samt ett väl etablerat nätverk på marknaden. Modellen visar även värdet av erfarenhet på den kinesiska marknaden. Det vill säga att om per-sonerna bakom sourcingföretaget har erfarenhet av att arbeta på den kinesiska marknaden ökar dess chanser att lyckas. Resultatet av undersökningen visar att modellen har varierande framgång. Mo-dellen passar in i branscher där produkterna ar komplexa, där små detaljer i en order kan ha en stor betydelse for slutprodukten, såsom till exempel i klädindu-strin. I dessa branscher ar det fördelaktigt med ett nätverk och djupa bransch-kunskaper som skapar förtroende. I andra branscher med mer standardiserade produkter, som t ex inom sourcing av industriartiklar, ar det viktigare med andra egenskaper som snabbhet och flex-ibilitet. Undersökningen visade också att sourcingföretag inte längre behöver fokusera på de kulturella hindren. Först och främst, för att incitament hos de säljande ki-nesiska firmorna gör att de ar villiga att anpassa sig till västerländska företag. Men också for att det kinesiska samhället i takt med den ekonomiska tillväxten har moderniserats och blivit mer flexibla inför samarbete med västerländska kulturer.

Bakgrund: Kina betraktas idag som en attraktiv marknad för utländska investerare. I takt med globaliseringen medförs ett större internationellt företagsansvar under allt hårdare press från externa intressenter, vilket har gett begreppet Social Corporate Responsibility (CSR) en betydande roll. För att bemöta samhällets förväntningar på samhällsansvar blir CSR ett viktigt verktyg i verksamhetsstyrningen. Lokala sociala, kulturella och religiösa traditioner påverkar organisationer och därmed också hur verksamheter styrs och de är därmed väsentliga aspekter som bör uppmärksammas. Syfte: Avsikten med uppsatsen är att fördjupa oss i hur tre svenska storföretag arbetar med CSR i Kina. Vårt ändamål med studien är att komma fram till en lösning på hur västerländska företag på bästa sätt kan hantera CRS-arbetet i Kina utifrån CSR:s grundläggande ansvarsområden; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar. Metod: Vi har utifrån en kvalitativ studie analyserat hur de tre studerade företagen hanterar CSR-arbetet i Kina. För studien har vi intervjuat representanter för tre ledande aktörer i sina respektive branscher som har en etablerad verksamhet i Kina, samt två experter inom CSR och företagande i Kina som utger ett annat perspektiv på vårt forskningsämne. Slutsatser: Vi har framställt en egen modell som lämpar sig vid CSR-arbete i Kina som bygger på tre ansvarsområden. Vi anser där att samtliga ansvarsområden bör överlappas och samspelas för att skapa ett övergripande värde inom CSR. Dock tror vi inte att det är möjligt att uppnå ett optimalt ansvar, men menar ändå att det är varje företags ansvar att sträva efter ett värdeskapande arbete som både främjar företaget och samhället mot en bättre utveckling.

<p>Innan Kina öppnade dörrarna för omvärlden, ansågs de inneha en av världens mest slutna marknader. Detta har dock förändrats då Kina tillät marknaden styra istället för central styre, samt att de beslöt för en utåtriktad utvecklings strategi. Detta tyder på att Kina tillät utländsk handel att spela en betydelsefull roll i deras ekonomiska utveckling.</p><p>Uppsatsen, med hjälp av inkomst benämner av handel och BNP per capita, har som syfte att studera relationen mellan handel och ekonomisk tillväxt i Kina under perioden 1980-2003. Syftet är att man med hjälp av det ekonometriska verktyget, tidserie, kunna finna en positiv relation emellan dessa variabler. Inkomst benämner av handel inkluderar värden av både export och import. Det är därför teorin används för denna uppsats, eftersom teorin anser att export ensam inte kan orsaka ekonomisk tillväxt om inte import är inkluderad.</p><p>Undersökningen, tidserie, innebar en enheten rotar problem, cointegration, samt Granger causalitets test. Värdena givna visar på att undersökningen har statistisk signifikanta värden, vilket tyder på att handel är av relevans för den ekonomisk tillväxt i China under 1980-2003.</p> / <p>Prior to China’s open-door policy, China was considered among one of the worlds’ most isolated economies. However, that changed when they allowed the market force to go before central planning, and decided on an outward orientation for their development strategy. This was a sign indicating that China allowed foreign trade to play a leading role in its economic development.</p><p>This thesis, with the help of income terms of trade (ITT) and GDP per capita, aim to study if there is any relation between trade and growth in China during 1980-2003. The purpose is with help of the econometric tool, time series, to find a positive correlation between these variables. ITT include both the value of exports and imports. That is why the theory ITT is being used for this thesis, since the theory indicates that exports alone cannot explain growth if imports is not considered as well.</p><p>The test, time series, was performed by doing a unit root problem, co integration, and a Granger causality test. The result given when doing these tests show of statistically significant result, which indicates that trade is of relevance for growth in China during 1980-2003.</p>

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina. Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför. Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt. Uppsatsen grundar sig dels på en litteraturstudie, dels på egna primärkällor. Primärkällorna består av fem intervjuer med personer verksamma i Shanghai med olika kopplingar till piratkopiering samt en enkätstudie riktad till svenska företag i Kina. Uppsatsen är starkt influerad av contingency theory (situationsteorin) som menar att hur företag bäst organiserar sig beror på hur företaget och klimatet det verkar i ser ut. Således angrips problemet genom att beskriva hur olika lands- och företagsspecifika faktorer inverkar på de svenska företagens förmåga att hantera piratkopiering. För att beskriva hur företagens olika mellanhavanden med exempelvis leverantörer och anställda inverkar på problemet kompletteras contingency theory med intressentmodellen. Det kommer att ta lång tid innan svenska företag kan åtnjuta samma juridiska skydd i Kina som Sverige idag erbjuder. Den kinesiska regeringen är åtminstone utåt sett lyhörd och välvilligt inställd, det som hindrar är bland annat protektionism, mutor och korruption. I takt med att kinesiska företag blir mer medvetna om skydd av immateriella rättigheter och antalet kinesiska patentansökningar ökar finns det mycket som talar för att utvecklingen går åt rätt håll. I väntan på att det rättsliga systemet utvecklas är det av stor vikt att de svenska företagen själva vidtar egna åtgärder. Möjligheterna ser olika ut för olika företag. Det är därför centralt att företagen analyserar situationen och utvecklar en piratkopieringsstrategi anpassat just efter deras företag.

Vid inträde på nya marknader kommer företag att agera under andra förutsättningar än de är vana vid. Under denna process är det viktigt för företag att bygga nätverk och skapa relationer till politiska aktörer. I Kina är relationer till politiska aktörer särskilt viktigt då landets affärsliv präglas av statlig kontroll. För företag som etablerar sig i Kina kommer nätverksoch relationsbyggandet till politiska aktörer att skilja sig från andra länder, då relationer i landet karaktäriseras av fenomenet guanxi. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur svenska företag upplever och hanterar relationer till politiska aktörer i Kina med avseende på guanxi. En kvalitativ metod har tillämpats där det empiriska materialet samlats in genom intervjuer med tre olika företag. Nätverksteorier med fokus på politiska aktörer i nätverk och de olika karaktärsdragen av det kinesiska begreppet guanxi utgör det teoretiska ramverket. Studiens resultat har visat att de svenska företagen i stor utsträckning fokuserar på personliga politiska relationer och att företagen anställer lokala personer med guanxi till politiker för att nå ut till politiska aktörer.

I följande text avser jag att analysera Man of Tai Chi och undersöka förhållandet mellan Kina och Hollywood. Kina blir en alltmer viktig marknad för filmbolag från Hollywood och hur de förhåller sig till varandra på film.Kung fu-filmens spridning har inneburit andra kulturella uttryck, från Bruce Lee som symbol mot imperialistiskt förtryck i tredje världen, till att bidra med formande av nya bildsspråk i filmer som The Matrix. Hur kan en transnationell samproduktion mellan kinesiska och västerländska bolag se ut? I följande uppsats undersöker jag produktionsförhållanden och mottagande av filmen Man of Tai Chi och i slutsatsen kommer jag fram till att filmen misslyckats ur ett kommersiellt perspektiv.

<p>OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina.</p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför.</p><p>Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt. Uppsatsen grundar sig dels på en litteraturstudie, dels på egna primärkällor. Primärkällorna består av fem intervjuer med personer verksamma i Shanghai med olika kopplingar till piratkopiering samt en enkätstudie riktad till svenska företag i Kina.</p><p>Uppsatsen är starkt influerad av contingency theory (situationsteorin) som menar att hur företag bäst organiserar sig beror på hur företaget och klimatet det verkar i ser ut. Således angrips problemet genom att beskriva hur olika lands- och företagsspecifika faktorer inverkar på de svenska företagens förmåga att hantera piratkopiering. För att beskriva hur företagens olika mellanhavanden med exempelvis leverantörer och anställda inverkar på problemet kompletteras contingency theory med intressentmodellen.</p><p>Det kommer att ta lång tid innan svenska företag kan åtnjuta samma juridiska skydd i Kina som Sverige idag erbjuder. Den kinesiska regeringen är åtminstone utåt sett lyhörd och välvilligt inställd, det som hindrar är bland annat protektionism, mutor och korruption. I takt med att kinesiska företag blir mer medvetna om skydd av immateriella rättigheter och antalet kinesiska patentansökningar ökar finns det mycket som talar för att utvecklingen går åt rätt håll. I väntan på att det rättsliga systemet utvecklas är det av stor vikt att de svenska företagen själva vidtar egna åtgärder. Möjligheterna ser olika ut för olika företag. Det är därför centralt att företagen analyserar situationen och utvecklar en piratkopieringsstrategi anpassat just efter deras företag.</p>