Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta. Syfte: Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina. Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats. Slutsats: Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering. Att kunna välja en optimal etableringsmetod är förknippat med god kännedom om den kinesiska kutluren. Att adaptera följa John-principen och göra som ett annat företag har gjort är inte säkert det kommer leda till samma framgång då det har visat sig att mycket av framgången ligger hos individernas förmåga att tolka den kinesiska kulturen och agera därefter.

According to OECD statistics, products categorised as electronic machinery equipment (EME) has experienced the highest export growth in China from 1992-2003. Thus, the sec-tor encounters not only a great importance for Chinese export in absolute figures, its high growth during recent years may also imply a great importance for the future. The purpose of this thesis was to compose an export demand equation for Chinese Elec-trical machinery equipment, examining how Relative prises, GDP in importing country, distance to importing country, and the importing countries FDI in China affects foreign demand in this sector. The empirical test indicates that the variables included in this analy-sis can be used to explain foreign demand for Chinese produced EME. As in accordance to theory importers GDP and FDI was found to have a significant posi-tive affect on EME export, likewise distance was found to influence the EME export nega-tively. Unexpectedly, Relative price (Pc/Pw) seemed to have a positive effect on EME ex-port. This implausible finding may be caused by quality heterogeneity of products included in the EME sector and the large proportion of intermediate products incorporated in Chi-nese EME export. / Enligt statistik från OECD så har produkter klassificerade inom området ”utrustning för elektroniska maskiner” redovisat den högsta exporttillväxten i Kina under 1992-2003. Denna sektor är därför inte bara viktig för den kinesiska ekonomin i absolut tal utan den starka tillväxten under de senaste åren är även viktig för den framtida kinesiska exporten. Syftet med den här uppsatsen är att formulera en efterfrågefunktion för produkter inom sektorn ”utrustning för elektroniska maskiner”. Uppsatsen undersöker hur relativa priser, importlandets BNP, geografiskt avstånd till importlandet samt hur importlandets direktin-vesteringar i Kina påverkar efterfrågan av produkter inom den valda sektorn. De utförda empiriska testerna bevisar att dessa variabler kan användas för att förklara efterfrågan av kinesiska produkter inom den valda sektorn. Denna uppsats visar att en ökning av exportlandets BNP eller direkt investeringar i Kina påverkar exporten inom den valda sektor positivt. Det geografiska avståndet mellan Kina och importlandet redovisade en negativ påverkan av exporten av produkter inom den valda sektorn. Relativa priser (Pc/Pw) redovisade tydliga positiva effekter på exporten inom sek-torn. Detta något oväntade resultat orsakades sannolikt av heterogeniteten inom den valda sektorn samt den höga andel av intermediära produkter som inkluderas inom sektorn.

Kina är en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försäljning i landet är stort hos svenska företag. En etablering är dock inte helt problemfri då företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebär kan företaget använda sig av expatriering och därmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och användas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgängliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt. Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet från Kina, kan bidra med till svenska företag så att samarbetet med Kina förbättras och effektiviseras. Vi vill även undersöka om företagen använder sig av strategier för att tillvarata repatrioternas kunskaper. I teoriavsnittet presenterar vi olika typer av kunskaper som repatrioterna kan tillskansa sig och hur dess karaktär påverkar val av överföringsstrategi. Utav befintliga teorier har vi skapat en modell som förklarar hur kunskaperna överförs och kan göras tillgängliga för andra. Genom intervjuer med personer som arbetat i Kina under en längre tid har vi för avsikt att uppnå vårt syfte. Vi har funnit att repatrioterna har införskaffat kunskaper under sin tid utomlands och att dessa kan göra att företagets samarbete med Kina kan förbättras och effektiviseras. Intervjupersonerna anser sig ha kunskaper som skulle kunna leda till förbättrad kommunikation och färre missförstånd. Deras kunskaper om den kinesiska kulturen och förståelse för betydelsen av etablerade relationer kan tillsammans med den personliga och arbetsmässiga utvecklingen vara företaget till nytta. Ett problem är dock att ingen av repatrioterna anser att deras företag har strategier för att utnyttja deras kunskaper och att flertalet företag inte ser de fördelarna som dessa skulle kunna generera. Möjligheten till kunskapsöverföring och bättre effektivitet tillvaratas inte och därmed får företagen inte ut maximalt av investeringen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina. Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning. Kunskapsöverföring och informationshantering är viktigt för alla parter och det kan vara svårt att känna till vilka problem som egentligen kan uppstå genom dessa överföringar. För att genomföra uppsatsen har författarna valt att utföra en fältundersökning på plats i staden Qingdao som är belägen på Kinas östkust. Undersökningen omfattar sju företag varav sex är stora välkända svenska företag. Uppsatsens resultat visade att det var olika överföringsmetoder som användes och att kinesers och svenskars sätt att reagera över informationen är väldigt varierande. De svenska företagen står inför en utmaning hur de ska betänka de nya värderingssystemen och hur de påverkar kunskapen i form av fakta som ska tas emot av de nya medarbetarna. Dessa fakta är lätt att sprida, men att få samsyn i hur man tolkar detta krävs även att uppfattningarna, det vill säga tolkningen är den samma och det kan uppnås genom att sprida företagskulturen. Författarna ville även utreda vilken informationshantering som var mest effektiv. Det fanns många metoder som var effektiva på olika sätt men respondenterna uppskattade personliga möten i stor utsträckning eftersom de anser att det är väldigt viktigt med personliga relationer. Författarna kan konstatera att flera problem uppstår i och med de kulturella skillnaderna och att det grundläggande problemet är att försöka förstå motpartens kultur.

No description available.

Internationalisering är idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas på en av världens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stålbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag använder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehållande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag är hämtat från Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande där Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund. Resultatet av studien tyder på att företaget kunnat dra nytta av sina tidigare erfarenheter av internationalisering, men också av andra företags internationaliseringsarbete. Nyckelord: internationalisering, erfarenhet, Uppsalamodellen, Kina.

Abstrakt Bakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien är Kina och samarbetet har ökat då allt fler svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag där allt fler affärsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur affärskulturella skillnader påverkar affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska också leda till svar om hur guanxi påverkar affärsrelationen.    Teori: Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring kulturella dimensioner, Affärskulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affärskultur. Metod: Vi har i studien utgått från en deduktiv ansats och använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av våra andra metodval. Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affärskulturella skillnader mellan Sverige och Kina. Dessa leder till en påverkan på affärsrelationen gällande kommunikation, affärsbeslut och samarbete. Vi har även kommit fram till att guanxi kan påverka svenska företags affärsrelation med kinesiska.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade värld tätnar konkurrensen och konsumenterna får allt fler alternativ att välja mellan. Avståndet mellan länder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien ämnar undersöka hur nödvändigt det är att ta hänsyn till olika kulturella aspekter när man vill expandera utomlands. Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar när svenska företag etablerar sig på utländska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan använda sig av. Avgränsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi på H&M som det svenska företaget, och tar hjälp av Exportrådet i USA, Kina och Saudiarabien. Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik är den metod som används som tillvägagångssätt för att få fram empirin. Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krävs förståelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin därefter. Nyckeln är att hitta den gyllene medelvägen, vilket innebär att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i.

Detta är en studie av två svenska cleantech-företags internationaliseringsprocess i Kina. Studien undersöker vilka osäkerheter företagen ställts inför, hur dessa hanterats och vilken påverkan detta haft på etableringens tidsomfattning. Ett flertal osäkerheter identifieras, varav de viktigaste härrör till juridiska skillnader, problem med pålitliga samarbetspartners och osäker efterfrågan. Tidigare erfarenhet av liknande marknader och anställning av lokal personal konstateras vara kritiska för att snabbt inhämta marknadsspecifik kunskap. Studien konstaterar att tiden för etablering i hög grad beror på marknadens befintliga efterfrågan, behovet av nätverkande med kunder och möjligheten att formalisera kunskap och skala upp försäljningsvolymer. Avslutningsvis konstateras att det på den kinesiska marknaden kan vara fördelaktigt att inte vara först med en produkt. Detta då riskerna med varumärkesintrång och informationsspridning är höga samtidigt som kvalitet och innovation värderas lägre än på västerländska marknader.

Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.