<p>According to OECD statistics, products categorised as electronic machinery equipment (EME) has experienced the highest export growth in China from 1992-2003. Thus, the sec-tor encounters not only a great importance for Chinese export in absolute figures, its high growth during recent years may also imply a great importance for the future.</p><p>The purpose of this thesis was to compose an export demand equation for Chinese Elec-trical machinery equipment, examining how Relative prises, GDP in importing country, distance to importing country, and the importing countries FDI in China affects foreign demand in this sector. The empirical test indicates that the variables included in this analy-sis can be used to explain foreign demand for Chinese produced EME.</p><p>As in accordance to theory importers GDP and FDI was found to have a significant posi-tive affect on EME export, likewise distance was found to influence the EME export nega-tively. Unexpectedly, Relative price (Pc/Pw) seemed to have a positive effect on EME ex-port. This implausible finding may be caused by quality heterogeneity of products included in the EME sector and the large proportion of intermediate products incorporated in Chi-nese EME export.</p> / <p>Enligt statistik från OECD så har produkter klassificerade inom området ”utrustning för elektroniska maskiner” redovisat den högsta exporttillväxten i Kina under 1992-2003. Denna sektor är därför inte bara viktig för den kinesiska ekonomin i absolut tal utan den starka tillväxten under de senaste åren är även viktig för den framtida kinesiska exporten.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att formulera en efterfrågefunktion för produkter inom sektorn ”utrustning för elektroniska maskiner”. Uppsatsen undersöker hur relativa priser, importlandets BNP, geografiskt avstånd till importlandet samt hur importlandets direktin-vesteringar i Kina påverkar efterfrågan av produkter inom den valda sektorn. De utförda empiriska testerna bevisar att dessa variabler kan användas för att förklara efterfrågan av kinesiska produkter inom den valda sektorn.</p><p>Denna uppsats visar att en ökning av exportlandets BNP eller direkt investeringar i Kina påverkar exporten inom den valda sektor positivt. Det geografiska avståndet mellan Kina och importlandet redovisade en negativ påverkan av exporten av produkter inom den valda sektorn. Relativa priser (Pc/Pw) redovisade tydliga positiva effekter på exporten inom sek-torn. Detta något oväntade resultat orsakades sannolikt av heterogeniteten inom den valda sektorn samt den höga andel av intermediära produkter som inkluderas inom sektorn.</p>

This thesis aims to examine how the renowned swedish writer and critic Olof Lagercrantz wrote about communist China under Mao Zedong's leadership in the years 1970–1971. Lagercrantz served as editor-in-chef and as cultural director on one of Sweden's major daily newspapers, Dagens Nyheter, between 1951 and 1975. He travelled to China in 1970 as one of the first European reporters to get admission after the cultural revolution. This series of articles about China also changed the image of Lagercrantz, afterwards he was referred to as Maoist. The Swedish daily press referred to him as an "operetta Chinese" and "ching-tjopp chinaman" and the myth that he came back from China to the DN-office wearing a Mao suit, is still in circulation. The paper concerns the problem of trying to understand a culture on its own terms. In the survey, I give a picture of how Lagercrantz wrote about China, and explore some of the contexts of the texts produced. It's easy to judge in hindsight, but my ambition has been to try to find some kind of understanding of, or insight into what was communicated. Making a representation of a country and its people involves many issues and problems and in the paper I examine these through a postcolonial perspective inspired by Edward Said's book Orientalism (1978). Furthermore, I will examine the contexts that may have been important for Lagercrantz's work, and what might have influenced the image Lagercrantz gave of China and what authoritative position he occupies in his articles.

Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina.

<p>Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.</p>

Since 9/11 terrorism has been much discussed both in international media and in an academic context. Countries like China have launched their own”war on terror”. The purpose of this essay will be to research how a nation like China can use terrorism and religion to motivate the marginalization of oppositional religious minorities. This will be done through a discourse analysis of YouTube videos produced in cooperation with the Chinese state that focuses on the East Turkestan Islamic Movement. The focus of the analysis will be on the discourses used by the Chinese state to define the East Turkestan Islamic Movement, religion and terrorism and how these discourses relate to William Cavanaugh´s theory of the myth of religious violence which states that a nation can use an envisaged link between religion and violence to legitimate its own existence, motivate its own use of violence and marginalize religious groups. The analysis show that the Chinese state marginalize the East Turkestan Islamic Movement and the conflict in Xinjiang by focusing on terrorism and religious violence as the main cause to the conflict in Xinjiang.

PhD. theis is based on a meda nalzsis of a film space by Frederick Kiesler from 1929.

The aim of this diploma thesis is description of (i) how cinemas and film distributors work with their audience, (ii) activities made for audience, (iii) ways to develop the audience, and (iv) active approaches to the audience. The first part of the thesis defines the term 'audience development' which is currently the key and widely discussed term from perspective of cultural institutions. The second part of the thesis then focuses on particular concepts of the audience development - primarily on activities for existing and potential audience, activities for specific groups and activities organised at non-traditional places and outside traditional organisations. Conclusions outline future of the audience development.

Uppsatsen syftar till att undersöka Kina slott som det fungerade under sin uppkomst och hur det fungerar som kulturarv idag, med fokus på vilken blick tillbaka på 1700-talet som Kina slott idag aktiverar. Slottets användning under 1700-talet och de ideal som ledde fram till dess tillkomst, ställs emot de ideal som förmedlas i dagens iscensättning av Kina slott. Min metod är en fältstudie, där både slottet i sig exteriört och dess bruk som kulturarv idag undersöks. Som teoretisk utgångspunkt används en modell där historiebruk beskrivs utifrån sitt förhållande till dels historiska fakta, dels hur pass besökaren tilltalas som samhällsmedborgare eller som individ. Text- och bildanalys av skyltar och av presentationsmaterial av Kina slott på webb och i tryckt material utförs, med inriktning på avsändarna Kungahuset och Stockholms officiella turistbyrå. Slottet i sin kontext i parken studeras också. Uppsatsen är disponerad i två kapitel där det första undersöker Kina slott i sin historiska kontext och i förhållande till liknande anläggningar i Europa, och det andra analyserar dagens bruk och presentationsmaterial om slottet. Resultaten visar att tillkomsten av Kina slott var driven av önskan att närma sig en internationell hovkultur. Samtidigt som Kina slott tillkom i en uppenbart internationell kontext med ett lekfullt bruk av kinesisk kultur, presenteras det idag av kungahuset ur ett svenskt nationellt perspektiv med ett samhällsfostrande och antikvariskt tilltal. Kina slotts fantasifulla rokokofasader manifesterar också andra ideal än den idag kanoniserande bilden av svenskt 1700-tal.

Denna uppsats syftar till att fördjupa kunskapen om hur Kina och dess historia under åren 1839–1976 presenteras i svenska nutida läromedel i historia för årskurs 7–9. Källmaterialet är fem tryckta läromedel för högstadiet, och dessa analyseras genom diskursanalys. Målet är att få svar på underfrågorna hur stort omfång historiskt stoff, vilka historiska förlopp och skeenden som inkluderas och hur bilden av Kina konstrueras.Den teoretiska bakgrunden är Eurocentrismen och Orientalismen. Men hjälp av Hobsons schematiska tabell undersöks om och hur mycket av dessa två begrepp som kan upptäckas i texterna. Den metod som används är diskursanalys och den genomförs i fem steg. Den historiska perioden delas in i tre delar för att skapa en mer överskådlig bild då materialet undersöks och analyseras.Resultatet visar att eurocentrismen och orientalismen är levande i läromedlen på olika sätt. Den första perioden som undersöks visar tydliga spår av eurocentrism, där Europas, eller västs, betydelse för historien förstoras, medan Kina betydelse förminskas. Under den maoistiska perioden 1949–1976 är det istället orientalismen, där öst mäts med västs måttstockar, som är överhängande.En slutsats är att elevernas möte med Kinas historia kommer att skilja sig mycket beroende på vilken lärobok som används, men oavsett vilken bok som används så kommer bilden som presenteras till viss del vara eurocentrisk och orientalistisk.

The purpose of this paper has been to analyse the use of soft and hard powerby The People´s Republic of China on the Commonwealth of Australiaduring the period of 2012-2022 which also has been the time when XiJinping has held the power in China. With the use of the concept of softpower introduced by Joseph Nye and hard power, the paper furtheroperationalize these types of power into several resources which are analysedto see how Chinas use of power against Australia has developed during the10-year period. The result of the paper shows that Chinas use of soft andhard power against has become more aggressive due to political developmentin China and the worsening of diplomatic relationship between the states.Furthermore, the study also shows that Chinas use of soft power are distinctto that of other states.