This Bachelor’s thesis is the result of participation in a minorfield study at Hangzhou Public Library in China. The functionand role of the public library and its librarians are discussedthrough the views and perspectives of the librarians. Sevenlibrarians were interviewed using a semi-structured interviewguide. The results were analyzed with the help of The four-spacesmodel, which was developed to advocate and strengthen the roleof the public library and culture as a sustainable and socialdevelopment. The results are also of interest as there is a lack ofnon-western perspectives in Swedish LIS research and education.The results reveal varied uses of the library in terms of thefour spaces model. Hangzhou public library is similar in manyways to the Swedish and the Anglo-Scandinavian library sector.However, there are also distinct differences, for instance there isgreater emphasis on the librarian’s role as tutor and on the libraryas an educational institution. The informants expressed mixedfeelings towards the future. On the one hand, they believe that therole of the traditional librarian will continue. On the other hand,this belief clashes somewhat with their belief that the publiclibrary will become more of a performative and inspirationalspace. In general, it can be said that the librarians’ views of theirrole and of the functions of the public library are complex and, insome cases, in collision with each other.

This essay is a comparison according to the ideological thoughts about womens position in the society of Mao Zedong och Josef Stalin. The material I have analysed is writings by Mao and Stalin, in a wide range from leaflets to orders to the armies of the states of China and the Soviet Union. The method I have used is an ideological analysis where the attitude towards women is the target for my survey. The attitude towards women generally was not unified in the world during the time for Mao and Stalin. In many countries the women was intended to take care of the children and the home, not be active in working and fighting. That was something for the men. Although, in the socialistic ideology, the attitude towards women were different. They were expected to work, and did this in China and the Sovjet Union. In the same way Mao and Stalin thought. Both of the leaders considered that women should take part of the work for socialism, both before and after the dates when this ideology came to be government in the both countries. Much of the ideology is alike between the two leaders. This is not a surprise when you get to consider that Maos thoughts were based on the same as the one of Stalin, namely these of Vladimir Lenin.

<p>In the year of 2001, China launched their new international marketing strategy Going Global. As an effect of this, the frequency of Chinese establishments in Sweden has increased heavily in the last ten years. One of the larger Chinese establishments in Sweden happened in 2003, by the telecom company Huawei. This essay illustrates the obstacles that a Chinese company faces when setting up their business on the Swedish market. Previous studies have focused on Swedish establishment abroad. However due to the ongoing globalization process the terms and conditions for setting up a company abroad have drastically changed which leads to a different perspective on the establishment process. Therefore we found this subject very intriguing as it makes it possible to look at the establishment obstacles from a fresh point of view. Our aim is to analyze which obstacles Huawei faced while establishing their business in Sweden. To answer the question which these obstacles were, we will use cultural theory by Hall (1976, 1990), as well as political and economical theory by Porter (1983, 1996).</p>

<p>China is considered as one of the world’s fastest growing economies and the future of China looks promising. Even though the Chinese market attracts many new foreign companies to enter the market there are entry barriers which companies may encounter as obstacles, which will aggravate the market entry in China. As a result companies loose business opportunities and therefore it is of great importance for Swedish companies, which are planning a Chinese market entry, to identify which entry barriers that are considered to be the most difficult obstacles to overcome.</p><p>The purpose of the thesis is to examine which entry barriers that are generally considered to be the most difficult obstacles for Swedish companies to overcome when entering Chinese markets and to rank the five most difficult entry barriers to overcome.</p><p>Information about these entry barriers have been gathered from Swedish companies, which have carried out successful market entries in the Chinese markets, through an e-mail questionnaire.</p><p>The result generally shows that the most difficult entry barriers to overcome in China were: bureaucracy, property laws, language, cultural differences and difficulties finding local partners. The ranking of the entry barriers’ result shows that bureaucracy is the most difficult obstacle to overcome, followed by cultural differences, language, relations and access to distribution channels.</p><p>We conclude that companies experience different difficulties overcoming these entry barriers, which depends on the companies’ size, years in China, markets and if the entry barriers were considered controllable or uncontrollable. To succeed in China it is of great importance that Swedish companies identify and prevent entry barriers from affecting their company future success negatively.</p> / <p>Kina är i dagsläget en av världens snabbast växande ekonomier och har stor potential i många avseenden, dock anses marknadsinträde i Kina ofta komplicerat med anledning av förekomsten av inträdesbarriärer på marknaden. Med inträdesbarriärer avses hinder vilka företagen upplever i samband med etablering på nya marknader. Dessa hinder kan resultera i förlorade affärsmöjligheter och därför är det av stor vikt för svenska företag att identifiera de potentiellt största hindren eller inträdesbarriärerna i syfte att sedan överkomma dessa.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdesbarriärer som generellt anses utgöra de svåraste hindren för svenska företag vid marknadsinträde i Kina. Med utgångspunkt från undersökningen avser vi att identifiera och rangordna de fem mest svåröverkomliga inträdesbarriärerna.</p><p>Information om inträdesbarriärerna har samlats in genom en e-postenkät till svenska företag som genomfört lyckade marknadsinträden i Kina.</p><p>Resultatet visar generellt att byråkrati, immaterialrätt, språk, kulturella skillnader och svårigheter att hitta lokala partners är svåra inträdesbarriärer att överkomma vid marknadsinträde i Kina. Rangordningen av inträdesbarriärerna, beroende av varandra, visar att byråkrati anses vara det största hindret, kulturella skillnader det näst största, följt av språk, relationer och tillgång till distributionskanaler.</p><p>Slutsatsen är att företag upplever inträdesbarriärer olika svåröverkomliga beroende på företagens storlek, antal år i Kina, marknader samt om inträdesbarriärerna är kontrollerbara eller okontrollerbara. Därför är det av vikt att företagen identifierar vilka inträdesbarriärer som kan motverka ett lyckat marknadsinträde i Kina.</p>

<p>På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina. De redogör för sin upplevelse av svensk kultur och mötet med svenskar som i viss mån präglas av brist på tillit hos båda parter. Skillnader i synsätt märks hos deltagarna beroende av tid i Sverige och till vilken grad de tillåter sig att kritiskt granska inhemska attityder och värderingar.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i läromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades här Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret på frågan uppnåddes genom textanalyser av ett stort urval historieläroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.</p><p>Förutom ovan nämnda huvudfråga ställde jag ett antal följdfrågor till källmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förändringar respektive kontinuitet i läroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk präglar läroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?</p><p>Den teoretiska modell jag använde mig av byggde på Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna på Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.</p><p>Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i läroböckerna under perioden inte har ökat i någon större utsträckning. Texterna är dock inte längre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat. Ett politisk-ideologiskt historiebruk med tydliga pedagogiska aspekter har efter 1989 ersatts av ett mer utpräglat demokratisk-ideologiskt med moraliska och i viss mån även pedagogiska dimensioner. I stort sett konstanta stereotyper har fortsatt att användas i nya sammanhang. Kinabilderna inrymmer därmed samtidigt kontinuitet och förändring. Både bildernas delar och element har genomgått förskjutningar, men ändå kvarstår samma typ av motsägelsefullheter gällande exempelvis positiva och negativa bilder. Till synes oförenliga Kinabilder lever kvar med resultatet att vi och dom-perspektivet är närmast intakt. Kina fungerar på 1970-talet såväl som på 2000-talet som en motbild för vårt eget samhälle. I våra Kinabilder speglas både det vi beundrar och det vi fruktar. Kinas österländska visdom och djärva ekonomiska effektivitet blandas med dess för oss ibland skrämmande irrationalitet. Brist på förståelse och till och med vilja till förståelse anses fortfarande ursäktlig. I vår historiekultur, som sedan ett tiotal år präglats av ett moraliskt historiebruk där få saker inte är ifrågasatta, är det möjligen så att våra förutsägbara bilder av det fortfarande perifera Kina är alltför oumbärliga som mot- och hotbilder.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Handeln mellan Sverige och utlandet har en lång tradition bakom sig. I och med globaliseringen har svenska företag sett möjligheter med att expandera sin verksamhet till nya marknader. Detta har resulterat i att allt fler svenska företag väljer att etablera sin verksamhet utomlands. Det är idag inte endast stora företag som internationaliserar sin verksamhet, även små och medelstora</p><p>företag väljer att internationalisera sig för att kunna överleva. Detta medför att även dessa företag står inför de internationaliseringsproblem som uppstår för att lyckas med sin utlandsetablering.</p><p>Problem:</p><p>Vilka faktorer är viktiga för en lyckad utlandsetablering i Kina?</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med studien är att beskriva och analysera tre olika nyckelpersoners perspektiv på etableringsprocessen i Kina, på företagen MODUL Service AB, Hästens Sängar AB samt Elekta AB.</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen är baserad på intervjuer av tre stycken storleksmässigt olika svenska företag.</p><p>Teori:</p><p>I uppsatsen presenteras tre stycken teorier. Dessa är Uppsalamodellen, Nätverksteorin och Born Global teorin.</p><p>Slutsats:</p><p>Undersökningen visar på att kunskap om marknaden möjligtvis inte är av så stor betydelse vid en</p><p>utlandsetablering som Uppsalamodellen förespråkar. Det tyder även på att kunskap om marknaden inte är en avgörande faktor vid en lyckad utlandsetablering. Uppsalamodellen förespråkar även indexet psykiskt avstånd vilket betyder att företag etablerar sig först på</p><p>närliggande marknader innan de ger sig ut på mer avlägsna marknader. Detta är ett fenomen som stärks i undersökningen. Erfarenhet av internationalisering genom att etablera sig på mer</p><p>närliggande marknader först, är av betydelse för en lyckad etablering.</p><p>Undersökning visar även på att nätverk med kinesiska aktörer innan internationaliseringen inte har varit avgörande eller av så stor vikt vid etableringen i Kina. I och med detta underlättar det att</p><p>ingå i ett nätverk med aktörer som på något sätt har förbindelser med Kina. Men det är inte nödvändigt för att lyckas med sin utlandsetablering.</p><p>Att ha globalt tänkande från starten eller ambitionen att internationalisera sig i ett tidigt stadium</p><p>visar sig vara allt mer vanligt bland företagen idag.</p><p>Globalt tänkande från starten är nödvändigt idag då konkurrensen har hårdnat alltmer och företagen blir mer eller mindre tvungna att internationalisera sin verksamhet för att överleva.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan år 2002-2008 och ta reda på hur svenska företag inom telekombranschen påverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jämförelse av institutionella faktorer mellan åren 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevärt dyrare för utländska företag att verka i Kina som resultat av många institutionella förändringar som skett de senaste åren, bl.a. har många incitament för utländska bolag slopats och marknaden är nu mer rättvis mellan utländska och inhemska företag. Undersökningen visar även på en fortsatt långsam utveckling av politiska och sociala faktorer såsom korruption, patentskydd och byråkratisk kvalitet. Dessa förändringar kompenseras dock alltjämt av en enorm ekonomisk tillväxt som driver på efterfrågan av produkter.  Slutsatsen är att svenska företag som arbetar inom telekombranschen är etablerade i Kina pga. den stora inhemska efterfrågan snarare än i jakt på billig tillverkning. Trots de högre kostnader som drabbar företag och en institutionell kontext som allt mer liknar länder i väst, accepteras dessa nya förutsättningar för att få ta del av Kinas enorma marknad.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att visa på de skillnader som existerar mellan affärsförhandlingar i Folkrepubliken Kina och Hong Kong. Trots att de officiellt är ett och samma land existerar stora olikheter i samhälle och kultur till följd av Kinas och Hong Kongs historiska utveckling.  För att göra denna jämförelse genomfördes en undersökning med tre stycken svenska företag som gör affärer i Hong Kong. Det hämtades även in sekundärdata från andra liknande undersökningar i Kina, som även gjorts med svenska företag, vilka sedan jämfördes och ledde till ett antal slutsatser. Jämförelsen visade att företag i Kina tänker mer långsiktigt under förhandlingar än företag i Hong Kong och gärna etablerar en personlig relation mellan anställda vid företagen. Förhandlingarna i Hong Kong handlar oftast till största delen om pris medan förhandlingar i Kina även behandlar ämnen som teknologi och know-how överföring. Vidare är kineserna mer angelägna om att hålla kontakten även efter en förhandling i form av regelbunden kontakt, sociala aktiviteter och stora middagar vilket är närmast obefintligt i Hong Kong.</p><p>Ett flertal kulturella jämförelser gjordes också för att kunna förklara varför det existerar skillnader i förhandlingsprocessen, vilka redovisas i slutkapitlet.</p>

<p>SAMMANDRAG: Jag har använt mig av deduktiv teori vilket betyder att jag har skapat en egen modell genom en sammansättning av existerande teorier. Denna modell har se-dan använts i intervjuerna. Modellen visar att ett framgångsrikt sourcingföretag bör ha en bakgrund i en eller ett flertal branscher samt ett väl etablerat nätverk på marknaden. Modellen visar även värdet av erfarenhet på den kinesiska marknaden. Det vill säga att om per-sonerna bakom sourcingföretaget har erfarenhet av att arbeta på den kinesiska marknaden ökar dess chanser att lyckas. Resultatet av undersökningen visar att modellen har varierande framgång. Mo-dellen passar in i branscher där produkterna ar komplexa, där små detaljer i en order kan ha en stor betydelse for slutprodukten, såsom till exempel i klädindu-strin. I dessa branscher ar det fördelaktigt med ett nätverk och djupa bransch-kunskaper som skapar förtroende. I andra branscher med mer standardiserade produkter, som t ex inom sourcing av industriartiklar, ar det viktigare med andra egenskaper som snabbhet och flex-ibilitet. Undersökningen visade också att sourcingföretag inte längre behöver fokusera på de kulturella hindren. Först och främst, för att incitament hos de säljande ki-nesiska firmorna gör att de ar villiga att anpassa sig till västerländska företag. Men också for att det kinesiska samhället i takt med den ekonomiska tillväxten har moderniserats och blivit mer flexibla inför samarbete med västerländska kulturer.</p>