Västerländsk mindfulnessmeditation har sina rötter i tusenårig buddhistisk tradition, främst genom vipassana- och zentraditionerna. Senaste tiden har mindfulness ökat i popularitet och blivit en accepterad klinisk metod i former som mindfulness based stress reduction. Möjligheten att undersöka dess effekter genom neurovetenskapliga metoder bidrar med intressant och viktig forskning om mänskligt välbefinnande. Dock har tidigare studier visat på bristande samstämmighet vad gäller resultat och metod. Uppsatsen är en litteraturstudie där det huvudsakliga syftet är att utifrån nyare studier undersöka de tydligaste effekterna på hjärnfunktion och struktur av långvarigt praktiserande av mindfulness utifrån vipassana- och zenmeditation. Uppsatsen syftar även till att redogöra för samstämmigheten i dessa nyare studier. Detta gäller resultat men också metod. Studierna tyder på minskad aktivitet i prefrontala cortex (PFC), posteriora cingulum cortex (PCC) och minskad aktivitet mellan PFC och regioner inom default mode network(DMN) som anteriora cingulum cortex (ACC). Studier visar även ökad aktivitet från parietala-occipitala området. Resultaten tyder på förbättrad kroppsmedvetenhet och ökad sensorisk klarhet, ökad förmåga till uppmärksamhetsreglering och inhibition av automatiska responser samt minskning av och ökad kontroll över det spontana flödet av tankar och en förändrad självuppfattning. Jag finner att resultaten var samstämmiga beträffande minskat involverande av frontala och parietala områden, samt svagare förbindelser mellan dessa (dlPFC-IPL, PFC-dACC). Gemensamt för studierna är också att mindfulnessmeditation tycks påverka DMN och områden kopplade till det självrefererande processandet. Det är dock inte klart hur predispositioner inverkat på resultaten och det är något för framtida forskning att klargöra.

Utvecklingen av nya metoder för att studera hjärnans struktur och funktion har lett till ny förståelse om kognition. Inom kognitiv neurovetenskap studeras sambandet mellan hjärnan och tänkandet, där inlärning ingår. Hur inlärning fungerar är väsentligt för att utbildning tillgodogörs. Denna litteraturstudie är baserad på delar av den kognitiva neurovetenskapen som berör olika aspekter av vad skolan och lärare kan ha nytta av för att främja elevers inlärning. Hjärnans olika funktioner kan ofta kopplas till olika regioner i hjärnan, och hippocampus samt främre hjärnbarken är två viktiga regioner för både minnesbildning samt framplockning av minnen. Främre hjärnbarken är dessutom den del av hjärnan där de exekutiva funktionerna som har stor betydelse för inlärning är lokaliserade. En viktig förutsättning för inlärning är att hjärnan är plastisk, den kan förändras både strukturellt och biokemiskt. Hjärnan är plastisk hela livet, men fram tills 25-årsåldern då hjärnan fortfarande utvecklas sker större förändringar, vilket har betydelse för såväl inlärning som beteende. Stress kan genom bland annat synaptisk plasticitet påverka inlärning på ett negativt sätt över tid, samtidigt som det även direkt hämmar vår förmåga både att lära oss och att minnas. Till exempel kan stress hämma våra exekutiva funktioner, varav arbetsminnet är en sådan funktion som är betydande för inlärning. Många ungdomar idag lider av psykisk ohälsa, och upplevelser av negativa emotioner bidrar till att hjärnan och kroppen upplever stress. För att öka elevers uppmärksamhet är det därför viktigt med ett klassrum där det är lugnt och alla känner sig trygga. Elevers uppmärksamhet och inlärning kan även påverkas genom motivation, som i hjärnan är lokaliserat i en del av belöningssystemet. Det är även förmågan att lära sig genom återkoppling, som är ett effektivt sätt att skapa inlärning. Hjärnan lär sig genom att associera ny information till tidigare lagrad kunskap, vilket är bra att tänka på framförallt när ny kunskap ska presenteras. Bra sömn och fysisk aktivitet är två faktorer som är viktiga för minnesbildningen men som kan kännas svåra att påverka som lärare, samtidigt som det inte är helt omöjligt. Även mindfulness kan implementeras och bidra till både bättre välmående och inlärning. Den kognitiva neurovetenskapen kan på flera sätt tillämpas i skolan för att främja elevers inlärning.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärning vad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete med läsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilka hinder och möjligheter som uppstår. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som en övergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativ undersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamlade materialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling och möjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga att utveckla och som kräver erfarenhet och kunskap. Det blev tydligt när läromedel som finns att tillgå många gånger inte uppfyller elevens behov. Individanpassningen av läsinlärningen kan på så sätt försvåras eftersom läromedel inte är utformade på lämpligt sätt. Eleverna på grundsärskolan behöver konkret material och som pedagogiska hjälpmedel sågs de digitala verktygen som en tillgång i lärsituationer. / The aim of this study is to investigate how some teachers work with learning to read in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The study describes how they work with methods for reading, educational resources, individual study plans, pedagogical aids and impediments and possibilities that arise. The study’s theoretical basis is the sociocultural perspective which is considered as an wholistic approach to learning and development. The study has a qualitative research and the data is based on interiews. The colleced data is analysed from a hermeneutic approach. The result shows that reading instruction is of great importance for students’ development and opportunities for participation in society. Students’ reading was seen as a very important ability to develop, and that requires experience and knowledge. This became clear when teaching materials which are available but many times do not meet students’ needs. Individual adaptation of learning to read can thus be difficult because teaching material is not formed appropriately. Students in compulsory school for pupils with learning disabilities require specific materials and digital tools were seen as assets as teaching aids in learning situations.

Conflicts are part of our everyday life and the field of psychology describes how specific personality traits relate to specific conflict styles. However, the question remaining is why these relations exist? Recently, personality neuroscience has begun pinning down the neurobiology of personality traits, providing a deeper understanding of the human behavior. The present thesis utilizes the Five Factor Model (FFM; Costa & McCrae, 1990) of personality to investigate the neurobiology underlying the inverse relation between the specific personality trait of Agreeableness and dominating conflict style (a conflict management style characterized by aggressiveness, authoritarianism and/or need for dominance). Agreeableness overlaps both empathy and aggression which can work as each other’s opposites in explaining conflict behaviors. The goal of the thesis was to investigate whether the inverse relation between Agreeableness and dominating conflict style can be explained by brain regions. Brain regions such as the medial prefrontal cortex and regions involving anterior cingulate appear to be the most prominent neurobiology describing the relation. Serotonin is the neural substance involved in most cortical and subcortical brain structures and it also regulates the suppression of aggression, making it an important substance both within Agreeableness and the preference for dominating conflict style. The thesis will sum up with a discussion including some limitations within the research and further aspects such the consequences of the findings will be discussed.