Bakgrund: Inom den kommunala äldreomsorgen har sjuksköterskan ett omvårdnadsansvar i vilket det ingår att se till att äldre som bor på särskilda boenden eller har någon form av hemsjukvårdsinsatser erhåller en säker vård. Omvårdnadspersonalen har närmst kontakt med de äldre inom den kommunala omsorgen. För att verksamheten ska fungera delegerar sjuksköterskor medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalen. Dock får delegering endast ske då det är förenligt med en god och säker vård, något som enligt forskning visat sig vara en utmaning för sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av delegering av medicinska arbetsuppgifter inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistruktuerade intervjufrågor där sju sjuksköterskor som arbetade inom kommunal äldreomsorg medverkade (varav en var sjuksköterska och sex var distriktssköterskor). Det material som framkom genom intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans metodbeskrivning. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Villkor från verksamheten för delegering, teamets betydelse för delegering som gemensam uppgift, stå som ansvarig för delegering samt förbättringsförslag utifrån erfarenheter i samband med delegering. Kategorin Villkor från verksamheten för delegering handlar om arbetsmiljö, rutiner och utbildning i samband med delegering. Kategorin Teamets betydelse för delegering som gemensam uppgift handlar om kompetensen och kommunikationen i teamet. Kategorin Stå som ansvarig för delegering handlar om att ansvara för att skapa en säker delegeringsprocess och kategorin Förbättringsförslag utifrån erfarenheter i samband med delegering handlar om förslag på förbättringsarbete. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskorna kunde känna press från organisationen och på grund av tidspress samt att de kände en kluvenhet mellan att hitta den bästa lösningen för patienten men samtidigt skapa en säker vård i samband med delegering. Resultatet har lett till ökad förståelse och ökade kunskaper kring delegeringsförfarandet. / Background: In municipal elderly care, the nurse has a nursing responsibility which includes ensuring that the elderly who live in special housing or have some form of home care interventions receive safe care. The nursing staff has the closest contact with the elderly in municipal care. In order for the operation to work, nurses delegate medical tasks to the nursing staff, however, delegation may only take place when it is compatible with good and safe care, something which according to research has proven to be a challenge for the nurses. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of delegating medical tasks within municipal elderly care. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured interview questions in which seven nurses working in municipal elderly care participated (of which one was a nurse and six were district nurses). The material that emerged from the interviews was analyzed through qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman's method description. Result: The analysis resulted in four categories: Conditions from the activities for delegation, the team's importance for delegation as a joint task, being responsible for delegation and improvement proposals based on experience in connection with delegation. The category Terms from the activities for delegation deals with the work environment, routines and training in connection with delegation. The category The team's importance for delegation as a common task is about the competence and communication in the team. The category Stand as responsible for delegation is about being responsible for creating a secure delegation process and category Improvement proposals based on experience in connection with delegation is about proposals for improvement work. Conclusion: The results showed that the nurses could feel pressure from the organization and due to time pressure and that they felt a gap between finding the best solution for the patient but at the same time creating a safe care in connection with delegation. The result has led to increased understanding and increased knowledge of the delegation procedure.

Kommunen är huvudman för äldreomsorgen vilket innebär att organisationen är politiskt styrd. Att arbeta som första linjens chef inom äldreomsorgen är därmed ett komplext uppdrag där flera olika perspektiv konstant måste tas i beaktning. Första linjens chefer inom äldreomsorgen har krav på sig både uppifrån och nedifrån vilket kan skapa lojalitets konflikter. Förstalinjens chef står i direkt kontakt med den operativa verksamheten och dem verksamheten är till för (brukarna). Brukarnas och personalens intressen ska därmed pareras gentemot organisationens intressen och krav och det finns en relevans i att titta på hur eventuella lojalitetskonflikter hanteras och vilket handlingsutrymme första linjens chef har. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur första linjens chefer upplever lojalitetskonflikter mellan verksamhetens uppdrag och arbetsgivaransvaret samt vilka strategier de använder i handlingsutrymmet. Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i två huvudkategorier vilka var att leda genom lojalitet och att våga handla. Informanterna ansåg att deras lojalitet låg hos arbetsgivaren och att deras uppgift var att implementera politikers och lednings beslut. Informanterna var samtidigt tydliga med att brukarnas bästa kommer i första hand. De prioriterade och ignorerade vissa beslut utifrån om de kunde se ett tydligt syfte med arbetsuppgiften eller inte. Från NPM och detaljstyrning till dagens fokus på tillits- och värdebaserad styrning menar författarna att det är viktigt med chefers etiska kompetens eftersom de enligt denna studie verkar genomföra beslut baserat på om de själva finner syfte och värde i verksamheten de leder. / Swedish elderly care is a politically controlled organizationwith the municipality as principal. Working as a first-line manager in elderly care is thus a complex task where several different perspectives must constantly be taken into account. First-line managers have demands on them both from above and below, which can create loyalty conflicts. The first-line manager is in direct contact with the operational activities and those the activities are for (the users). The interests of the users and the staff must be balanced against the interests and demands of the organization and the reis a relevance in looking at how potential conflicts of loyalty are handled and what margin for manoeuvre the first-line manager has. The purpose of the essay was to investigate how first-line managers experience loyalty conflicts between the organizations mission and the employer's responsibility and which strategies they use in the margin for manoeuvre. The design of the study was a qualitative interview study with semistructured questions and the material was analyzed using qualitative content analysis. The data analysis resulted in two main categories which were leading through loyalty and daring to act. The informants believed that their loyalty lay with the employer and that their task was to implement the decisions of politicians and management. At the same time, the informants were clear that the best interests of the users come first. They prioritized and ignored certain decisions based on whether or not they could see a clear purpose for the work task. From NPM and detailed management to today's focus on trust and value-based management, the authors believe that managers' ethical competence is important because, according to this study, the managers seem to implement decisions based on whether they themselves find purpose and value for their operation unit.