Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid. Tillsammans hade sjuksköterskorna ett mycket brett kunnande inom omvårdnadsområdet, men kunskaper och erfarenheter togs inte tillvara till fullo. Det fanns ändå en önskan om fortsatt kompetensutveckling. Sjuksköterskans ansvar var mycket stort. Arbetsbördan var stor och ensamarbete förekom. Samarbetet med teamet kring patienten var gott och vården av de gamla upplevdes god. Stöd fann sjuksköterskan hos ledningen och hos kollegorna. Det patientnära arbetet hade fått ge vika för mer konsultativt arbete och dokumentation. Konklusion: Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet borde tas tillvara på ett bättre sätt. Den patientnära omvårdnaden har fått ge vika för dokumentation och vårdande på distans. Sjuksköterskan behöver komma närmare patienten som hon har det medicinska ansvaret över och finns där för.

Bakgrund: Den palliativa vården upphör inte i och med att patienten avlider utan innefattar även att sjukvården finns som ett stöd till närstående i deras sorgeprocess. En kvalitetsindikator på en god palliativ vård är att närstående erbjuds efterlevandesamtal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom den kommunala äldreomsorgen hade av att genomföra efterlevandesamtal. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och en beskrivande design. Åtta sjuksköterskor som arbetade inom äldreomsorgen i en kommun i mellan Sverige intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultat: Fyra kategorier och elva subkategorier framkom ur dataanalysen. De fyra kategorierna var; Förberedelser, Utförande av efterlevandesamtal, Innehåll i efterlevandesamtal och Samtalets betydelse för sjuksköterskan. Genomförandet av efterlevandesamtal var en viktig men oprioriterad arbetsuppgift. Förberedelserna inför ett efterlevandesamtal var individuella och samtalens innehåll varierade. Det var en balansgång att hålla samtalet professionellt utan att närstående upplevde att samtalet utfördes på rutin. Efterlevandesamtalen framkallade känslor hos sjuksköterskorna, tillförde sjuksköterskan en uppföljning av vårdtiden och bidrog till att sjuksköterskan växte i sin yrkesroll och gavs en ökad trygghet inför kommande patienter som vårdades i livets slut. Samtalet sågs även som ett avslut på relationen. Slutsats: Efterlevandesamtal behöver synliggöras som en arbetsuppgift. Sjuksköterskorna behöver ha avsatt tid för genomförandet, informeras om vad som förväntas av sjuksköterskan i samband med samtalet och få en ökad kunskap om en bra struktur för samtalet. Om det nås kan det leda till att sjuksköterskor växer i sina yrkesroller och den palliativa vården vid enheten kontinuerligt utvärderas.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.</p>

Sammanfattning Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.

I och med den stora personalomsättningen inom välfärdsjobben i offentlig sektor (SKL, 2018) är studiens syfte att ta reda på om upplevelsen av, samt förutsättningarna för, medarbetarinflytande bland undersköterskor inom kommunal äldreomsorg har någon inverkan på deras intentioner att stanna i organisationen. Studien utgår från en kvalitativ intervjustudie. Studiens resultat visar på att majoriteten av undersköterskorna upplever en känsla av medarbetarinflytande, samt goda förutsättningarna till det. Hälften av undersköterskorna upplever att tilldelat ansvar samt möjligheten att föra sin talan till sin chef, vilka tillhör förut­sättningarna till medarbetarinflytande, har en inverkan på viljan att stanna kvar. Utifrån studiens slutsats är det viktigt att verksamhetschefer främjar tillit via kommunikation samt utdelning av ansvar till sina medarbetare. De största motivationsfaktorerna för medarbetare att stanna kvar i en organisation är det ömsesidiga ansvaret med chefen samt de sociala interaktionerna med vårdtagare och kollegor.

Bakgrund: För att ge god och säker vård behövs ett säkert och strukturerat sätt att kommunicera mellan olika vårdgivare. Kommunikationsverktyget SBAR skall enligt Sveriges kommuner och Regioner, implementeras inom kommunal verksamhet.Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal har behov att kunna rapportera utifrån en patientsäker struktur där patientinformation sker mellan olika vårdgivare och inom den egna verksamheten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att införa och använda kommunikationsverktyget SBAR inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg. Analys gjordes med en manifest innehållsanalys.Huvudresultat: I resultatet framkom två kategorier och fyra subkategorier.De två kategorierna var hinder och förutsättningar vid införandet av SBAR och hinder och förutsättningar för användandet av SBAR. Sjuksköterskorna upplevde att SBARutbildningen liknade en kortfattad information, inte som en utbildning i ett nytt kommunikationsverktyg. De saknade uppföljning och att ny personal fick utbildning i SBAR. Samtliga sjuksköterskor uppgav att SBAR skulle ha fungerat bättre om fler inom organisationen, dvs omvårdnadspersonal, använde det, samt att det var fördelaktigt och användbart då kommunikationsverktyget har en tydlig struktur på vad som ska rapporteras. Sjuksköterskorna beskrev att det var stor variation i hur och antalet omvårdnadspersonal som använde och rapporterade utifrån SBAR. Detsamma gällde för sjuksköterskorna.Slutsats: Studien visar att det finns vissa steg i implementeringsprocessen som bör utvecklas och förstärkas och att det är viktigt och värdefullt att involvera vårdpersonalen i samtliga steg. Genom att involvera personalen kan införandet och användandet underlättas. / Background: In order to provide high-quality, safe care, a safe and structured way of communicating between different care providers is needed. According to Sweden's municipalities and regions, the communication tool SBAR must be implemented in municipal operations. Nurses and nursing staff need to be able to make their reports based on a patient-safe structure, both when there is a transfer of patient information between different care providers, and within their own operations.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of introducing and using the communication tool SBAR in municipal elderly care.Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. The data collection took place through semi-structured interviews with eight nurses in municipal elderly care. Analysis was conducted using a manifest content analysis.Main results: The results showed two categories and four subcategories.The two categories were obstacles and conditions for the introduction of SBAR and obstacles and conditions for the use of SBAR. The nurses felt that the SBAR training was similar to a brief information, not equivalent to receiving training in using a new communication tool. They lacked follow-up, and new staff lacked training in SBAR. Allnurses stated that SBAR would have worked better if more people within the organization, i.e. nursing staff, used it, and that it was beneficial and useful as the communication tool provides a clear structure for what is to be reported. The nurses described that there was great variation in the number of nursing staff who used SBAR for their reports, and in the way it was used. The same was true for the nurses.Conclusion: The current shows that there are certain steps in the implementation process that should be developed and strengthened, and that it is important and valuable to involve the care staff in all steps. By involving the staff, the introduction and usage can be improved.

Syftet med undersökningen är att fördjupa vår förståelse för hur undersköterskor som arbetar inom kommunal äldreomsorg upplever gränsdragningen mellan arbete och privatliv till följd av att de anpassar och justerar sina känslor i vardagen. Eftersom vi båda har arbetat inom kommunal äldreomsorg finns viss förförståelse för ämnet. Den teoretiska referensramen fokuserar på det emotionella arbetet samt work life balance, vilket ligger till grund för hur vårt insamlade material tolkas. Materialet har insamlats genom åtta telefonintervjuer, vilka vi sedan har analyserat och kopplat samman med den teoretiska referensramen. Resultatet visar på att det emotionella arbetet upplevs olika av undersköterskorna. Däremot uppfattar samtliga undersköterskor att de ofta kan behöva gå in i en roll och uttrycka sig på ett sätt som inte alltid stämmer överens med vad de egentligen känner. Studien visar även att de flesta undersköterskorna upplever att deras balans mellan arbete och privatliv är bra, men det går att se att gränsdragningen mellan arbete och privatliv påverkas av att de har ett känslomässigt arbete.

Denna uppsats problematiserar tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i en kommunal äldreomsorg. En kritisk granskning utförs då uppsatsens ansats är att salutogenes är ett komplext begrepp och därför kan problem uppstå vid implementeringen och tillämpningen av förhållningssättet. Med en kontrustruktionistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och inslag av kritisk granskning söks svaren på uppsatsens syfte som är att synliggöra, analysera och diskutera tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i det vardagliga arbetet inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Insamlad data i uppsatsen har varit intervjuer och olika kommunala dokument. Uppsatsens resultat och analys visar på olika svårigheter och problem med tillämpningen av ett salutogent förhållningssätt i en kommunal äldreomsorg. Dessa problem och svårigheter uppstår med grund i förståelsen och tillämpningen av begreppet salutogenes samt den metod kommunen valt för att lära sin personal om salutogenes.

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig. / Aim: The aim of this study was to describe how the nursing staff within themunicipality's special housing and short term care perceived their caring forpatients receiving palliative care.Method: The study is based on eight interviews with enrolled nurses. The datacollection method was based on the Critical Incident Technique. The analysis ofinterviews was carried out with qualitative content analysis.Result: Cooperation between the care team and the relatives had a great andsignificant impact on how care was delivered. At times the nursing staff felt thatthe nurse was not present during various nursing interventions. Distribution ofstaff during the day contributed to the continuity of the interaction. The enrollednurses expressed that different environmental factors were either helpful orobstacles in the interaction between the dying person and their relatives. Theenrolled nurses illuminated the importance of respecting the patient's wishes. Thenursing staff provided the families with support which contributed to a feeling ofcloseness. Furthermore, the enrolled nurses felt that their presence withoutdemands and stress were significant in the interaction between the dying personand their family. It was important that the dying patient and their families weresatisfied with symptom control. It was significant to provide a dignified treatmentafter death.Conclusion: The overall theme was that the nursing staff perceived that interactionand collaboration between the care team, family and the patient was of significantimportance for a secure and dignified end of life care.

Den kommunala äldreomsorgen har hög sjukfrånvaro bland medarbetarna vilket skapar arbetsmiljöproblem för enhetscheferna som har svårt att hantera detta. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron inom den kommunala äldreomsorgen. Tidigare forskning är begränsad rörande enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. Politikerna, som är arbetsgivare, har det juridiska ansvaret och ska styra verksamheten för att främja en bra arbetsmiljö, både organisatoriskt, socialt och fysiskt. Det får konsekvenser för hela organisationen om inte chefers arbetsmiljö och förutsättningar är goda. Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med tio enhetschefer från två utvalda kommuner och kombinerar teorier om organisatoriska förutsättningar med ett medarbetarperspektiv. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt via Zoom. Berättelserna från intervjuerna har analyserats och sammanställts genom en tematisk analys. Resultatet visar att enhetscheferna är begränsade i hanteringen av sjukfrånvaron på grund av organisatoriska förutsättningar vad gäller både de krav som ställs och de resurser som tilldelas. Denna studie bidrar med förståelse för vad organisatoriska förutsättningar betyder för enhetschefers möjlighet att hantera sjukfrånvaron i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar också att medarbetaren har betydelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. / The municipals care for the elderly has a high level of sick leave among the employees, this creates work environment problems for the unit managers who finds this difficult to deal with. The purpose of this study is to create an understanding of unit managers' conditions for managing sick leave within municipal care for the elderly. Previous research is limited concerning unit managers' conditions for managing sickness absence. Politicians as employers have the legal responsibility and must direct the business to promote a good organizational, social and physical working environment. If there are insufficiencies in the work environment and conditions for managers', it will impact the entire organization. This study has been carried out with a qualitative approach with ten unit managers from two selected municipalities and combines theories about organizational conditions from an employee perspective. The empirical data has been collected by using semi-structured interviews that were conducted digitally via Zoom. The stories from the interviews have been analyzed and compiled througha thematic analysis. The result shows that the unit managers are limited in the management regarding sick leave due to organizational conditions in terms of both the demands made and the resources allocated. This study contributes with an understanding of what organizational conditions mean for unit managers' ability to manage sick leave in municipal care for the elderly. The study also shows that the employee is important for unit managers' conditions for managing sick leave.