No description available.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka hur medarbetare upplever kriskommunikationen inom organisationer, samt om detta i sin tur har någon betydelse för medarbetarnas kommunikations- och arbetstillfredsställelse. Det empiriska materialet insamlades genom tre fokusgruppsintervjuer med medarbetare som arbetar inom olika branscher och som gjort så under en pågående krissituation (i det här fallet pandemin i samband med covid-19). Genom en tematisk analys av insamlad empiri, i relation till teorier om kommunikations- och arbetstillfredsställelse samt tidigare forskning på ämnet, utmynnade följande resultat: bristande kommunikation och otydlig kommunikation framträdde som två teman som visade att bristande och otydlig kommunikation under en kris upplevs som problematiskt av medarbetare. Detta problem har i sin tur betydelse för medarbetares kommunikationstillfredsställelse. Dessa aspekter har dock inte någon nämnvärd betydelse för arbetstillfredsställelsen. Det är i stället analysens teman anställningstrygghetens roll och betydelsen av interpersonella relationer som framträder som centrala för medarbetarnas arbetstillfredsställelse under krisen. Uppsatsens slutsats är således att medarbetarna under en kris upplever bristande och otydlig kommunikation som problemfaktorer som har betydelse för deras kommunikationstillfredsställelse. Vidare behöver denna brist i kommunikationstillfredsställelsen inte ha någon betydelse för arbetstillfredsställelsen, där i stället anställningstrygghet och goda interpersonella relationer på arbetsplatsen är av större vikt.

Titel: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Handledare: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Datum: 2016 - januari Syfte: I denna studie vill vi söka en djupare förståelse för chefers aktiva lyssnande och hur det formar medarbetarnas kommunikationstillfredsställelse. Metod: Då studiens syfte är att skapa en djupare förståelse i chefers aktiva lyssnande så har vi utfört en kvalitativ forskning. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anställda från en ledande elektronikkedja i Gävle. Materialet har analyserats genom tematisering och presenterats med resultaten. Resultat & slutsats: Studien visar att chefer bör ha en tillräckligt hög kommunikationskompetens för att veta när ett aktivt lyssnande ska tillämpas eller ej. Chefers kommunikationskompetens formar de anställdas kommunikations-tillfredsställelse samtidigt som det framkommit att chefer inte är medvetna om det aktiva lyssnandet i tillräcklig utsträckning. Förslag till vidare forskning: Studien har varit djupgående med sin kvalitativa forskning och ligger som grund till vårt förslag till vidare forskning. Deltagarna i denna studie har efterfrågat en uppföljning av det aktiva lyssnandet. Ett ytterligare förslag till vidare forskning är en undersökning efter det aktiva lyssnandets avspegling på företagsresultat. Uppsattsens bidrag: Bidraget till studiens målgrupp syftar till det tomrum som lokaliserats samt besvarats. En teoretisk modell har skapats med hjälp av tidigare forskning som kartlägger begrepp inom kommunikation och tillfredsställelse. Det praktiska bidraget syftar till chefer då kunskap inom aktivt lyssnande kan hjälpa chefer att kommunicera med sina medarbetare. Nyckelord: kommunikationskompetens, aktivt lyssnande, kommunikationstillfredsställelse, arbetstillfredsställelse, forma. / Title: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Supervisor: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Date: 2016 – january Aim: In this study we aim to create a deeper understanding in supervisors active listening and how it shapes employees communication satisfaction. Method: Due to the aim of the study, which is to create a deeper understanding in supervisors active listening, we have conducted a qualitative research. Data has been gathered through semi-structured interviews with ten employees from a leading electronic store and was conducted in Gävle.  Result & conclusions: The study show that supervisors must possess enough communication competence to know when active listening should be used. Supervisors communication competence shapes the employees communication satisfaction meanwhile most supervisors lack knowledge in active listening. Suggestions for future research: Our suggestions for future research are based on this study’s qualitative research. The participants have requested a follow-up of the active listening. A further recommendation for further research is to examine the impact active listening has on company results. Contribution of the thesis: The study contributes by filling the gap we found in our research area. A theoretical model was developed based on previous research, which helped find and localize communication and satisfaction and its components. The practical contribution is aimed towards supervisors hoping to receive knowledge in active listening to help them communicate with their co-workers. Key words: communication competence, active listening, communication satisfaction, job satisfaction, shape.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation. Resultatet visade signifikanta samband mellan upplevd kontroll på arbetsplatsen och kommunikationstillfredsställese (β = -.98) samt mellan välbefinnande och kommunikationstillfredsställelse (β = 1.43). De med hög upplevelse av kontroll föredrog elektroniska och skriftliga kommunikationskanaler mer än de med låg upplevelse av kontroll. Resultatet indikerade därmed på att upplevelse av kontroll och välbefinnande inte bara påverkar hur man kommunicerar, vilket tidigare studier har visat, utan att det även påverkar hur man uppfattar kommunikation. / Today’s society places high demands on individuals to be social, communicative and to have the ability to process an increasing flow of information. While there is a lot of responsibility on the individual to screen large amounts of information, different individuals have various abilities to meet these requirements. The purpose of this study was to examine if the experience of control and well-being of the employees affect their communication satisfaction and preferred communication channels. As a theoretical framework, theories of communication and subjective well-being and Rotters (1966) theory of Locus of Control were used. A quantitative survey was conducted in Tidaholm municipal administration in Västra Götaland county, Sweden, where they had experienced problems in their internal communication. The results showed a significant correlation between Work Locus of Control and communication satisfaction (β = -.98) and between well-being and communication satisfaction (β = 1.43). The employees with internal Locus of Control preferred written and electronic communication channels more so than the employees with external Locus of Control. The results indicate therefore that Locus of Control and well-being not only affects how individuals communicate, which previous studies have shown, but it also affects how individuals perceive communication.