Den tidigare forskning som framställs i studien kretsar främst kring organisationer och deras uppgift att motivera de anställda och av denna anledning betraktar studien fältet ur ett medarbetarperspektiv. Problemformuleringen i denna studie reser frågan om vad den enskilde anser vara bidragande till dennes motivation till att utvecklas och prestera i arbetet. Semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide används som undersökningsinstrument. Intervjumaterialet genererar ett resultat som visar att motivationsfaktorer som trivsel, ledarskap, belöning och kompetensutveckling är centrala när det handlar om att motivera de anställda i arbetet. Resultatet diskuteras i ljuset av tidigare forskning. Studiens slutsats är att samtliga faktorer tillsammans utgör förutsättningarna för att den enskilde ska vilja utvecklas och prestera i arbetet. Ledarskapet visar sig vara av särskild betydelse för att motivera medarbetare till att utveckla sin kompetens, då ledare har makten att utdela uppgifter som tillåter individen att ta ansvar och vara självständig.

<p>Som en konsekvens på de radikala förändringarna i världen under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgång till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i värde i takt med att produkterna och tjänsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige Försäljning AB. Uppsatsen fokuserar på hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling.</p><p>Uppsatsen är uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom både offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal från olika delar i organisationerna. Teorierna vi använt oss av är hämtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har använt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anställda och omvärlden.</p><p>Vår uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och också hur viktigt det är att företagen besitter rätt kompetens. Vi har kommit fram till att företaget använder kompetens som den största konkurrensfördelen för att möta morgondagen. Eniro bedriver kompetensarbete främst med praktiska verktyg som PU-samtal, R-I-K-modellen och utbildningsprogram, men utan att ha någon övergripande struktur. Kompetensutveckling ses som en process och företaget arbetar mycket med det, men det saknas en uttalad strategi och sammanhållning. Företaget har potential att öka sin konkurrenskraft genom kompetensutveckling. Eftersom Eniro är ett av de stora mediebolagen har de också resurser att genomföra mer omfattande kompetensutveckling.</p>

<p>För att skapa tillväxt och förnya sig måste företagen i Sverige hela tiden utvecklas och förändras mot vad de nationella och globala marknaderna efterfrågar. En av framgångsfaktorerna, främst för tjänsteföretag, är humankapitalet och utvecklingen av den. Humankapitalet är medarbetarnas erfarenheter, skickligheter och förmågor. Kompetensutveckling ses numera som en självklarhet i organisationerna och chefer lägger allt större vikt vid att utveckla deras viktigaste resurs, medarbetarna. Det är komplexa problem som skall lösas med välutbildad personal och inte en standardiserad maskinbearbetning, där det exempelvis handlar om att stansa ut en enhet metall eller att fylla ett kärl med smält järnmalm. Det krävs kunskaper bakom varje lösning.</p><p>Uppsatsen beskriver vilka modeller och metoder de kompetensintensiva företagen använder sig av för att utveckla sitt humankapital. Uppsatsen ger läsaren en förståelse för hur företagen arbetar med sin personal samt vilka utvecklingsprocesser de använder för att förkovra dem.</p><p>Det som studerats var en komplex och social företeelse där varje företag gjorde olika vilket gav oss infallsvinkeln att använda ett induktivt angreppssätt för att insamla empirisk data. För att få den förklarande helhetsbilden över kompetensutvecklingen har vi använt oss av en kvalitativ metodansats vid genomförandet av uppsatsen. Utifrån uppsatsens kvalitativa angreppssätt valde vi att använda en kvalitativ intervju för att få fylliga och detaljerade svar av informanterna som senare bearbetades och analyserades. Intervjun var av ostrukturerad karaktär och att informanterna fick prata om vad de själva ansåg vara viktigt inom ämnet eller området</p><p>De undersökta företagen använder sig alla av en liknande modell som baseras på året som kommer eller som har förflutit. De inleder och avslutar året med samtal om framtidsplanering som sker på både kort och lång sikt, samt uppföljningssamtalen där året utvärderas på ett eller annat sätt vilket sker olika i de olika företagen. I alla de undersökta företagen får individen en väldigt stor inverkan på sin framtida karriär och vart individen själv vill att det ska leda till. Företagen anser att det informella lärandet och samtalen kollegor emellan om olika problem eller kunskaper de har förkovrat sig i är deras största kunskapskälla. Ett nära ledarskap som alla undersökta företag använder sig av är en lyckad strategi, då får chefen bra koll på både sina medarbetare men även de som utvärderar personalen.</p>

Studiens syfte var att identifiera kompetenser hos anställda verksamma inom IT-supportbranschen samt undersöka om det finns ett samband mellan empatisk disposition och utveckling av yrkeskompetensen hos dessa. Anställda personalchefer samt IT-chefer besvarade frågor kring vilka kompetenser som krävs för att utföra ett bra jobb som IT-supporttekniker. IT-supportteknikerna fick senare besvara en enkät baserad på Interpersonal Reactivity Index för att mäta deras empatiska disposition samt uppskatta hur hög kompetens de hade. Bivariat analys gjordes med hjälp av SPSS. Resultaten visade att den empatiska dispositionen är måttligt betydande för IT-supporttekniker i deras dagliga arbete trots att deras yrke utgår från att hjälpa andra. Det finns samband mellan vissa yrkeskompetenser och perspektivtagande (kognitiv komponent av empati). Slutsatserna som dras är de respondenter som skattar sig högst inom de två ematiindexen (perspektivtagande och fantasi) är mer benägna att hjälpa andra än de som skattar sig lågt. Empati är viktigt att uppmärksamma inom de yrken då fokuset är att hjälpa människor.

Studien undersöker vad fyra studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet anser karriärportföljen tillför gällande kompetensutveckling, lärande och självinsikt. Syftet med studien är att undersöka erfarenheter av att använda karriärportföljen som verktyg och hur studenterna anser att de kompetensutvecklats. Arbetet belyser hur studenterna resonerar kring karriärportföljen. Starka sidor är det överblickande perspektivet av studierna och hur det påverkar kompetensutveckling, lärandeprocessen och självinsikten. Det belyser även påverkansfaktorer som medför att studenterna inte använder karriärportföljen under alla kurser. Resultatet av undersökningen visar dels att studenterna saknar formell återkoppling och att de anser att det blir betungande att arbeta extra med karriärportföljen utöver kursens vanliga arbeten. Dessutom visar resultaten behov av att revidera syftet samt strukturen och ramarna för karriärportföljen. På så vis skapas en tydlig målbild som motiverar studenterna att använda portfolion.

Introduktion: Hemsjukvård innebär vård i ordinärt boende. Fysioterapeuter ansvarar över habilitering och rehabilitering. Hemsjukvården kommunaliserades 2013 i Norrbottens län samt 2008 i Kalmars län. Kompetensbeskrivning, som innehåller krav på kompetens inom yrkesområden, saknas för fysioterapeuter. Fysioterapeuten och arbetsgivaren har ett gemensamt ansvar gällande kompetensutveckling. Många fysioterapeuter arbetar idag tillsammans med andra professioner inom hemsjukvården, men det ges ingen tydlig bild av vad hemsjukvården ska innehålla. Syfte: Syftet var att kartlägga fysioterapeutiska arbetsuppgifter, samverkan mellan olika professioner, möjligheter till kompetensutveckling samt tillvaratagande av kompetens hos fysioterapeuter inom hemsjukvården i två län i Sverige, Norrbotten- och Kalmars län. Metod: En tvärsnittsstudie med egen konstruktion av enkätfrågor i EvaSys. En pilotstudie gjordes genom ”think-aloud”. Inklusionskriterierna var leg fysioterapeut/sjukgymnast, verksam inom den kommunala hemsjukvården i utvalda kommuner i Norrbotten- och Kalmars län. Exklusionskriterierna var; verksam mindre än tre månader.  Datan samlades in med EvaSys och analyserades i Excel. Totalt skickades 68 enkäter ut.Resultat: Det var 50 enkäter som besvarades. Majoriteten var kvinnor och hade arbetat 2-5 år inom hemsjukvården. Vissa arbetsuppgifter som var listade i enkäten, exempelvis träning i hemmet, utfördes i mindre grad än andra arbetsuppgifter. Samverkan mellan professionerna var god. Brister kunde ses i möjligheter till kompetensutveckling i båda länen. Skillnader mellan länen fanns.Konklusion: Samtliga arbetsuppgifter som var listade i enkäten förekommer till viss del som verksam fysioterapeut inom hemsjukvården. Det finns en god samverkan med övriga professioner, dock inte helt tillfredsställande. Brister ses i kompetensutvecklingsmöjligheter. Kommunerna tar delvis tillvara på den fysioterapeutiska kompetensen.

<p>En allmän uppfattning är att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses även använda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus på individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkät undersöktes två arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100). Resultatet visade att domstolsanställda var mer motiverade och mindre stressade över kompetensutveckling än processverksamhetsanställda. Domstolsanställda hade även en positivare attityd. Vidare påverkade ålder och utbildning attityden till kompetensutveckling. Anmärkningsvärt var att processverksamhetsanställda ändå var förhållandevis positiva till kompetensutveckling, vilket betraktades som undersökningens huvudfynd. Detta var en viktig lärdom, dels för att inte fortsätta bredda det redan befintliga utbildningsgapet och dels för att påminna arbetsgivarna om deras betydelse för anställdas utveckling.</p>

<p>Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen. Resultatet visade att ledningen förmedlar en bild av att kompetensutveckling är viktigt, men att anställda upplever att det inte satsas tillräckligt inom området. Medarbetare med lägst formell utbildning upplevde sig ha minst möjligheter till kompetensutveckling. En tekniskt-rationell syn på kompetensutveckling var dominerade hos ledningen och medarbetare, men deras åsikter går isär angående hur kompetensutveckling bör främjas. Majoriteten av de intervjuade uppgav att de lär bäst i en kontext med andra vilket är kännetecknande för en miljöpedagogisk syn på lärande.</p>

<p>Dagens samhälle kräver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förändrade ekonomiska förhållanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur kräver att verksamheter ständigt arbetar med kompetensutveckling. Tillvägagångssättet kan skilja sig åt mellan verksamheter, beroende på deras mål och struktur. Syftet med vår undersökning är därför att jämföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och två privata verksamheter. De frågeställningar som ligger till grund för studien är om, och i så fall hur, kartläggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvärderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet. Samtliga intervjuer genomfördes med medarbetare som arbetar med kompetensutveckling. Resultatet från intervjuerna har därefter sammanställts och analyserats utifrån tidigare forskning, vår teoretiska referensram, samt vårt syfte. Vid analyserandet av resultatet har det framkommit att dialog och delaktighet är av stor betydelse vid kompetensutveckling. Dialog mellan medarbetare och chef i utvecklingssamtal har varit särskilt tydligt som grund för ett arbete med kompetensutveckling hos samtliga verksamheter. Delaktighet och ett engagemang från medarbetarna har visat sig vara nödvändigt vid kompetenskartläggning och vid genomförande av kompetensutbildning. Vidare har resultatet visat på ett flertal faktorer som bör tas hänsyn till genom hela kompetensutvecklingsprocessen. Dessa faktorer är exempelvis den rådande konjunkturen samt valet av metod vid utbildning.</p>

För att skapa tillväxt och förnya sig måste företagen i Sverige hela tiden utvecklas och förändras mot vad de nationella och globala marknaderna efterfrågar. En av framgångsfaktorerna, främst för tjänsteföretag, är humankapitalet och utvecklingen av den. Humankapitalet är medarbetarnas erfarenheter, skickligheter och förmågor. Kompetensutveckling ses numera som en självklarhet i organisationerna och chefer lägger allt större vikt vid att utveckla deras viktigaste resurs, medarbetarna. Det är komplexa problem som skall lösas med välutbildad personal och inte en standardiserad maskinbearbetning, där det exempelvis handlar om att stansa ut en enhet metall eller att fylla ett kärl med smält järnmalm. Det krävs kunskaper bakom varje lösning. Uppsatsen beskriver vilka modeller och metoder de kompetensintensiva företagen använder sig av för att utveckla sitt humankapital. Uppsatsen ger läsaren en förståelse för hur företagen arbetar med sin personal samt vilka utvecklingsprocesser de använder för att förkovra dem. Det som studerats var en komplex och social företeelse där varje företag gjorde olika vilket gav oss infallsvinkeln att använda ett induktivt angreppssätt för att insamla empirisk data. För att få den förklarande helhetsbilden över kompetensutvecklingen har vi använt oss av en kvalitativ metodansats vid genomförandet av uppsatsen. Utifrån uppsatsens kvalitativa angreppssätt valde vi att använda en kvalitativ intervju för att få fylliga och detaljerade svar av informanterna som senare bearbetades och analyserades. Intervjun var av ostrukturerad karaktär och att informanterna fick prata om vad de själva ansåg vara viktigt inom ämnet eller området De undersökta företagen använder sig alla av en liknande modell som baseras på året som kommer eller som har förflutit. De inleder och avslutar året med samtal om framtidsplanering som sker på både kort och lång sikt, samt uppföljningssamtalen där året utvärderas på ett eller annat sätt vilket sker olika i de olika företagen. I alla de undersökta företagen får individen en väldigt stor inverkan på sin framtida karriär och vart individen själv vill att det ska leda till. Företagen anser att det informella lärandet och samtalen kollegor emellan om olika problem eller kunskaper de har förkovrat sig i är deras största kunskapskälla. Ett nära ledarskap som alla undersökta företag använder sig av är en lyckad strategi, då får chefen bra koll på både sina medarbetare men även de som utvärderar personalen.