Spelling suggestions: "subject:"konflikt"" "subject:"conflikt""
21 |
Interdisziplinäre Zusammenarbeit in der Wirtschaftsmediation : eine Darstellung anhand des Modells der Co-Mediation /Schön, Sandra, January 2007 (has links) (PDF)
Fernuniv., Masterarbeit, /2007--Hagen, 2006.
|
22 |
Kommunikasjon ved konflikter på arbeidsplassen : En Q-metodologisk undersøkelse av hvordan mellomledere opplever kommunikasjonen med sine ledere og medarbeidere ved konfliktfylte situasjoner på arbeidsplassenJohansen, Birgitte Myrvold January 2013 (has links)
Communication and conflicts are highly relevant aspects in current organizations. The aim of this master thesis is to examine how middle managers experience communication with others when they face conflicts. The purpose is also to analyze how conflicts influence the relational communication. The research question for the thesis is: How do middle managers experience their relational communication with top managers and associates when conflicts occur in the workplace? The master thesis uses a Q-methodological approach to analyze the research question, where subjectivity is the primary focus. Thirteen participants sorted 36 statements that provided the data used in the study. The statements represent different aspects and experiences regarding communication related to conflicts. The data were analyzed using a Q-methodological software, PQmethod. The findings represent three different views regarding the subject, called factors. Factor 1: Direct dialogue creates a good environment and openness to conflicts. Factor 2: Good quality in the relation between us is important, but we lack good strategies to manage conflicts effectively. Factor 3: A Rational negotiations and sharing our thoughts and feelings makes us stronger when meeting conflicts. Some similarities among the factors are apparent. They all share, for example, a comfortable emotion after finding a solution to a difficult conflict. Differences among the factors are apparent in the following ways. Factor 1 promotes appreciation of a direct dialogue when conflicts occur. The direct dialogue contributes to less fear of conflicts within this factor. In factor 2 the quality of the relation is important, and there is little direct dialogue when conflicts occur. Strategies on how to cope with difficult communication is desirable. Faktor 3 has a focus on rational negotiations between parties when meeting conflicts. Both direct dialogue and exchange of feelings and thoughts is appreciated here. The findings are analyzed more thoroughly in the discussion section. / Kommunikasjon og konflikter er svært aktuelle temaer i dagens organisasjoner. Med denne masteroppgaven er formålet å undersøke hvordan ulike mellomledere opplever å kommunisere når konflikter inntreffer arbeidsplassen. Et ønske er å synliggjøre hvordan konflikter påvirker den relasjonelle kommunikasjonen. Med følgende problemstilling vil jeg undersøke dette nærmere: Hvordan opplever mellomledere sin kommunikative relasjon til toppledelsen (overordnede) og medarbeiderne (underordnede), når det oppstår konfliktfylte situasjoner på arbeidsplassen? Masteroppgaven går frem ved hjelp av forskningsmetoden Q-metodologi for å besvare problemstillingen, der subjektivitet står i sentrum. Det var 13 deltakere somutførte en sortering ved hjelp av 36 utsagn, som danner datamaterialet for undersøkelsen. Utsagnene representerer ulike aspekter og opplevelser rundt temaet kommunikasjon ved konflikter. Datamaterialet er analysert ved hjelp av et Qmetodisk analyseprogram. Funnene representerer tre ulike opplevelser eller syn på temaet, i form av tre faktorer. Faktor 1: Direkte dialog skaper godt miljø og åpenhet for konflikter. Faktor 2: God kvalitet på relasjonen mellom oss er viktig, men vi mangler strategier for å håndtere konflikter effektivt. Faktor 3: Saklig forhandling og deling av tanker og følelser gjør oss sterkere i konflikter. Noen likheter eksisterer mellom faktorene. Alle deler til eksempel opplevelsen av behag etter å ha løst opp i vanskelige konflikter. Ulikheter mellom faktorene trer frem på følgende måte. Faktor 1 fremmer opplevelsen av å verdsette en direkte dialog ved konflikter. Den direkte dialogen er med på å føre til lite frykt for konflikter i denne faktoren. Hos Faktor 2 oppleves kvaliteten på relasjonen som viktig, samtidig med lite direkte dialog ved konflikter. Bedre strategier for håndtering av vanskelig kommunikasjon oppleves som ønskelig. Faktor 3 opplever å ha en saklig forhandling med hverandre ved konflikter. Både direkte dialog og veksling av følelser og tanker verdsettes her. Funnene drøftes dypere i lys av teoretiske perspektiver i egen drøftingsdel.
|
23 |
Konflikter på förskolan : Vilka konfliktorsaker är vanligast på förskolan och på vilka platser sker konflikterna?Enefjord, Marie, Berglind, Therese January 2013 (has links)
Då konflikter är en stor del av barnens vardag på förskolan anses det från tidigare forskning att det är viktigt att ha goda kunskaper om konflikter och dess orsaker. Forskare stödjer tanken på att barn möter många konflikter redan från tidig ålder och att det är en viktig del i barnens utveckling som exempelvis kognitiv och social utveckling. Vidare stödjer forskare att det finns olika orsaker till att konflikter uppstår och många gånger samverkar orsakerna med varandra. Syftet med vår studie är att ta reda på hur olika konflikter ter sig på förskolan, vilka platser i miljön som är vanligt förekommande i konfliktsituationer samt om vi kan se olika konfliktstilar i verksamheten. Metoder som användes för att uppnå syftet är observation och enkätundersökning. Observationerna och enkätundersökning utfördes på endast en förskola. Detta för att kunna jämföra observationer och enkätundersökning för att se om vi såg samma konflikter som personalen. Slutresultatet blev delvis som vi antog innan studien där objektrelaterade orsaker troddes vara den vanligaste konfliktorsaken på förskolan, men det visade sig att även principrelaterade konflikter var en lika vanlig konfliktorsak.
|
24 |
Konflikthantering i förskolanBerglund, Cecilia, Hansen, Ida January 2014 (has links)
Denna studie utgår ifrån lärarens perspektiv på hur konflikter hanteras och vilka strategier som tillämpas i förskolan. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod i vår studie där vi har intervjuat sex verksamma förskollärare och två förskolechefer. Vi har även observerat hur förskollärarna bemöter konflikter. Resultatet visar att lärarna dagligen stöter på konflikter mellan barn och att de försöker låta barnen själva få lösa konflikterna. Dock kan barnen behöva vägledning med att lyssna till varandra, ordval och att de inblandade finner en gemensam lösning. Slutsatsen med denna studie är att lärarna försöker se till varje barns behov och erfarenheter och utifrån det lär sig lärarna om, när och hur de ska hjälpa barnen i en konflikt.
|
25 |
Bångstyriga situationer - hur gör vi? : En kvalitativ studie om förskollärares arbete med konflikthantering mellan barn i förskolanBolin, Jens, Granström, Susanna January 2013 (has links)
Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på konflikter och vilket förhållningssätt de använder i konfliktsituationer mellan barn i förskolan. I studien har 12 yrkesverksamma förskollärare från fyra olika förskolor deltagit i form av kvalitativa intervjuer. Det har framkommit i resultatet att konflikter är oundvikliga och kan ses som både positiva och negativa. Studiens informanter skildrar att konflikter är ett tillfälle för lärande och utveckling om de hanteras på ett bra sätt men om de inte hanteras på ett bra sett kan de få destruktiva konsekvenser för barnet i sin utveckling och sitt lärande. Konflikter kan se väldigt olika ut beroende på situation, ålder och innehåll. Konflikters variation påverkar hur konflikthanteringen kan se ut och vilket förhållningssätt som ska användas. En slutsats är att förskollärarna vill möjliggöra ett stöttande och en vägledning för barnen i deras konflikter och att det behövs ett öppet förhållningssätt i situationen. Detta för att ge barnen verktyg att själva få möjlighet att möta och lära sig hantera olika situationer. Barnen i förskolan ska få möjlighetoch uppmuntras till att möta varandras åsikter, behov och se till olika perspektiv.
|
26 |
Konflikthantering i förskolan : Pedagogers definitioner av konflikt och syn på konflikthantering i enpedagogisk praktik.Wessén, Martina, Nystedt, Elin January 2013 (has links)
Den här studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförståelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien är kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med åtta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det är otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssätt är att de går ned till barnens nivå och samtalartillsammans med alla som är inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det är svårt att veta när de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det är som talar sanning och/eller om det är något av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter är att en stor del avkonflikterna handlar om barns känslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu både språkligt och åldersmässigt.
|
27 |
Peace in our time : towards a holistic understanding of world society conflicts /Nilsson, Anders. January 1999 (has links) (PDF)
Univ., Diss.--Göteborg, 1999.
|
28 |
Kulturgüterschutz in nicht-internationalen bewaffneten KonfliktenPabst, Friederike January 2007 (has links)
Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2007
|
29 |
Documentary graphic novels and social realismAdams, Jeff January 2003 (has links)
Zugl.: Liverpool, Univ., Diss., 2003 u.d.T.: Adams, J.: Graphic novels and social realism
|
30 |
From conflict to cooperation in the Nile Basin : Interaction between water availiability, water management in Egypt and Sudan, and international relations in the Eastern Nile Basin /Mason, Simon A. January 2004 (has links)
Diss., Eidgenössische Technische Hochschule ETH Zürich, Nr. 15211, 2004.
|
Page generated in 0.1905 seconds