Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Habil.-Schr., 2003/2004

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2008

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2007 u.d.T.: Loo, Stephanie van de: Wenn zwei sich streiten, versöhnen Dritte?

Diss. Bern. / Buchhandelsausg. der Diss. Bern, 1984. Bibliogr.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

På arbetsplatsen sker mänsklig interaktion och det är oundvikligt att konflikter uppstår. Syftet var att utifrån individers upplevelse av en arbetsplatsrelaterad konflikt se på vilka faktorer som påverkar och förekomsten av dessa. En intervjustudie med åtta deltagare och en enkätundersökning med 40 deltagare genomfördes. Studie 1 visade att upplevelsen av asymmetri i konflikten förekom och att kommunikation, socialt stöd och stöd i åsikt upplevdes vara viktigt. Socialt stöd upplevdes ha en modererande effekt på negativa reaktioner av konflikten och praktisk stöd efterfrågades. Studie 2 visade att socialt stöd och stöd i åsikt fanns och att kommunikationen fungerade. Reaktionerna skiljde sig åt beroende på vem motparten i konflikten var. I studierna framkom att de som känt sig mobbade i samband med konflikten upplevde fler negativa reaktioner. Upplevelserna och reaktionerna av en konflikt skiljer sig mellan individer men aspekterna av arbetsplatsrelaterade konflikter tycks dock vara sammanflätade, varför helheten av upplevelsen bör beaktas.

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka konflikter och dess påverkan på verksamhetenhar väckts då vi har upplevt konflikter ute i förskolan. Både vad det gäller vuxna-vuxna, vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn på konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen påverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att använda oss av kvalitativ intervju. Detta då vi ville ta reda på vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras på de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar på två olika förskolor och deltog i våra intervjuer.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick även reda på vilka metoder de ansåg var bäst för att förebygga och lösa dem. Pedagogernaansåg att det bästa sättet att förebygga konflikterna på var att ha en god gruppdynamik. De villäven ha utbildning i konflikthantering och en öppen kommunikation med varandra. Dennakommunikation tillsammans med hjälp utifrån ansåg pedagogerna även var viktig för att kunnalösa konflikterna när de uppstått.

Diplomová práce se zabývá vlivem hlavních válek a ozbrojených konfliktů na ekonomiku státu Izrael od jeho vzniku v roce 1948 až po současnost. Jejím cílem je stručně popsat ekonomický vývoj Izraele, dát ho do souvislosti s jednotlivými konflikty a pokusit se odpovědět na základní otázky ? jaké jsou negativní a jaké pozitivní vlivy těchto konfliktů na ekonomiku Izraele a které z těchto vlivů převažují.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet. De ansåg dessutom att lärare vid konflikter bär olika ansvar beroende på om den är skolrelaterad eller om konflikten grundar sig i elevernas privatliv. Oavsett vad det är för konflikt ska vi som lärare ta reda på dess egentliga orsak för att på så sätt kunna gå vidare med att försöka lösa konflikten</p>

Fragestellung<br /> Die mittlere Kindheit ist geprägt von rapiden Fortschritten im Bereich der sozio-kognitiven Entwicklung. Besonders deutlich wird dies daran, daß Kinder in dieser Zeit komplexere Formen sozialer Perspektivenübernahme konstruieren und ihr Verständnis bezüglich sozialer Prozesse und interpersoneller Beziehungen erheblich erweitern. Dabei gewinnen Gleichaltrigenbeziehungen an Relevanz, da sie zwei entscheidende Aspekte vereinigen, die für das Fortschreiten der sozio- kognitiven und emotionalen Entwicklung des Kindes notwendig sind. Zum einen haben Kinder in diesem Alter die wichtigsten Voraussetzungen für die Herausbildung reiferer Formen sozialen Austausches erworben. Zum anderen fordert die symmetrisch- reziproke Struktur von Gleichaltrigenbeziehungen verstärkt soziale Kompetenzen heraus, da zwischen Gleichrangigen die Entwicklung gemeinsamer Sichtweisen nur möglich ist, wenn die unterschiedlichen Perspektiven der Interaktionspartner kooperativ koordiniert werden (Selman, 1984, Youniss, 1994). <br /> <br /> Konflikte spielen in diesem Ko- Konstruktionsprozeß eine besondere Rolle, da die Überwindung des durch Konflikte entstehenden kognitiven Desäquilibriums zu einer Weiterentwicklung kognitiver Strukturen und sozialer Kompetenzen beitragen kann (Piaget, 1986). Wenn soziale Konflikte wiederholt nicht befriedigend bewältigt werden, können sie allerdings auch negative Folgen für Selbstwertgefühl und Motivation nach sich ziehen und kognitives Wachstum eher behindern. Das entwicklungsförderliche Potential sozialer Konflikte kann nur dann positiv wirksam werden, wenn Konflikte erfolgreich bewältigt werden. Dies geschieht am ehesten, wenn die Konfliktpartner gegenüber sozialer Interaktion positiv eingestellt sind und versuchen, eigene Interessen mit denen des Konfliktpartners auszubalancieren. Als ungünstig für erfolgreiche Konfliktbewältigung gilt dagegen ein Übermaß negativer Emotionen und der Versuch, den Konfliktpartner zu dominieren (Putallaz & Sheppard, 1992).<br /> <br /> Freunde zeigen aufgrund der zwischen ihnen bestehenden emotionalen Bindung eine verstärkte positive soziale Orientierung, die darin zum Ausdruck kommt, daß sie auch in Konflikten vermehrt positive Emotionen austauschen und den Ausdruck negativer Emotionen kontrollieren. Im Bemühen um Aufrechterhaltung oder Vertiefen ihrer Beziehungen und in Sorge um das Wohlergehen des anderen setzen sie in ihrem aufeinander bezogenen Handeln eher moralische Prinzipien um und versuchen eher als nicht befreundete Kinder, gegensätzliche Interessen auszugleichen (Putallaz & Sheppard, 1992; v. Salisch, 1991).