Hur fungerar kontakten mellan Restaurang- och Livsmedelprogrammet samt restaurangbranschen idag och hur kvalitetssäkrar skolan kontakten med arbetslivet? Kan kommunikationen dem emellan förbättras och förenklas och i sådana fall hur? Undersökningen är genomförd som en kvalitativ studie genom enkätintervjuer samt vissa litteraturstudier då det gäller styrdokument och tidigare rapporter. Studien visar på att skolan och arbetslivet är överens om att de behöver varandra för att kvalitetssäkra utbildningen samt att kontakten och kommunikationen dem emellan idag inte fungerar tillräckligt bra.

Studien ämnar undersöka huruvida backpackers på Khao San Raod i Bangkok, Thailand, etablerar nya kontakter med andra medresenärer. Syftet är att utifrån begreppet socialt kapital undersöka varför relationer initieras samt varför vissa relationer bibehålls men inte andra efter avslutad resa. Då samhället består av kluster som bildar nätverk utgör varje kontakt en resurs. Hypotesen är således att kontakter etableras eftersom de kan ge tillgång till resurser individen annars inte kommer åt. Uppsatsen har huvudsakligen en kvalitativ, teoriprövande design även om inslag från andra ansatser förekommer. Semi-strukturerade intervjuer har ansetts fördelaktiga som datainsamlingsmetod då deltagarnas egna tillskrivna mening ligger i fokus enligt kvalitativ tradition. Det empiriska materialet ackumulerades i två etapper varav den första på Khao San Road och den andra via e-post två månader efter respektive intervjupersons hemresa. Resultatet visar att kontaktuppgifter utbyts med 30% av alla nya bekantskaper men endast en tredjedel av de etablerade kontakterna förväntas vara fortsatt regelbundna efter hemresa. Det föreslås att relationer etableras på grund av deras positionella tillgångar men mattas av när dessa inte längre anses eftertraktade. Personliga tillgångar visar sig mer beständiga varför relationer med exempelvis emotionellt utbyte, såsom vänskap, har större sannolikhet att bestå över tid. Internetbaserade nätverkstjänster som Facebook underlättar möjligheten att bibehålla kontakter och en klar majoritet av intervjupersonerna menar att de skulle återuppta kontakt med gamla bekantskaper om det uppkom ett syfte. Detta bekräftar teorin om socialt kapital och dess betydelse för etablering av kontakter.

The purpose of this study is to explore the relations between foster parents and their foster children, what kind of motivation there is behind their involvement in foster children, how they experience the commission and what good parenting mean to them. The study is including eight foster parents. They have experience of both long and short placement of foster children. The results show that all these foster families have at least one child that they have a good relationship with. It is important to know that those children either have spent many years in foster families or arrived to foster families when they were very young or as infants. Results show that there are many motives for commissions. But the leading motive is empathy to children and a desire to take care of those children who are deprived and need love. The commission has both positive and negative aspects. The most positive aspects of the commission are to see those foster children successfully developed and turned in to good human beings. On the other hand the most negative aspects of the commission are, that the own children don’t get so much own time and space with the parents, because foster children takes most of their free time. Good foster parents are those who ensure to foster children a feeling of secure, acceptance, empathy and who have capacity to see foster children as individuals. Their most important aim is to help foster children to create a good life. The biggest aim is to guarantee the foster children safety, structure and a calm existence. The collected material has been compared to earlier studies and theorists.

The purpose of this study is to increase understanding of how parents of children in need of special support have experienced their interaction with the pre-school. Our three main areas of interest were to investigate how several parents experienced their contact with the pre-school, if there were any experienced factors that had played a part in the contact with the pre-school and if we could conclude anything about how the curriculum had been followed in these cases, with assistance of the parents’ experiences. Our study is qualitative and we chose to interview six parents. We both participated in all of the interviews. The theoretical base of this study is rooted in the phenomenological theory and we also used the framework factor theory to complement our analysis. One of our conclusions was that the parents expressed so many different experiences that we decide not to try compare them in general. On the other hand, all of the parents expressed that they were the ones who knew their children best and due to that, another conclusion that we interpreted was that the pre-school educators should pay attention to the parents so as to ensure that their contact would work as well as possible.

Zugl.: Stuttgart, Univ., Habil.-Schr., 2002

Zugl.: Karlsruhe, Univ., Diss., 2007

Braunschweig, Techn. Univ., Diss., 2009

Zugl.: München, Univ., Diss., 2009

Chemnitz, Techn. Univ., Diss., 1998.

Saarbrücken, Univ., Diplomarb., 2002.